Vi bygger Sverige - Alliansens valmanifest 2014-2018

VI BYGGER SVERIGE ALLIANSENS VALMANIFEST 2014-2018 Partiledarnas förord: Alliansens löfte till väljarna Alliansen har en gemensam vision för Sverige. Vi vill ha ett Sverige som håller ihop, som sätter människan i centrum. Ett Sverige där alla som vill och kan jobba har ett jobb att gå till. Där den som har en idé kan förverkliga den, våga starta företag och se det växa. Ett Sverige där vi tillsammans skapar skyddsnät som ger stöd om vi hamnar snett, om vi blir sjuka eller om vi för stunden eller inte längre orkar av egen kraft. Ett Sverige där alla har samma förutsättningar att utveckla sin förmåga och där alla kan känna sig trygga. Vårt samhälle byggs av människor i gemenskap – i familjen, bland vänner, klasskompisar och arbetskamrater och i civilsamhället i stort. Gemenskap och tillit skapar mening, delaktighet och framtidstro. Allt detta behövs för att vi ska ha en god välfärd som vi finansierar tillsammans. Vi är stolta över vad vi har åstadkommit. Men vi vill mer. Vi vill fortsätta bygga Sverige, med stora investeringar i infrastruktur och bostäder. Vi vill skapa förutsättningar för jobb och tillväxt i hela landet. Vi vill skapa ett företagsklimat i världsklass och vi vill stärka arbetskraften för att fler människor ska kunna få ett jobb. Vårt mål är att över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år 2020. Vi vill fortsätta stärka skolans kunskapsuppdrag. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att deras barn behandlas väl, lär sig mycket och rustas inför vuxenlivet. Vi vill förbättra kvaliteten och öka tillgängligheten i vården. Vi vill göra Sverige tryggare, genom att minska brottsligheten och genom att stärka vårt försvar. Vi vill att våra barn och ungdomar ska ha en bra uppväxt. Vi vill att människor ska kunna åldras tryggt och att makten att själv bestämma över sitt liv inte begränsas bara för att man blir äldre. Vi vill fortsätta kombinera en växande ekonomi med minskande klimatutsläpp. Alliansen har tagit ansvar för Sverige i åtta år. Vi har investerat oss igenom en svår ekonomisk kris. Idag är det över 300 000 fler människor som har ett jobb att gå till än 2006. Människor har fått mer kvar av lönen. Det har inneburit större möjlighet att stå på egna ben och skapa ett gott liv åt sig själv och andra. Genom våra valfrihetsreformer har beslut flyttats från politiker till enskilda människor. Vi har ökat stödet till dem med små ekonomiska marginaler. Vi har förbättrat företagsklimatet och återinfört kunskapslinjen i skolan. Aldrig tidigare har välfärden haft så stora resurser. Vi har gjort stora investeringar i infrastruktur och forskning. Vi har byggt ut den förnybara energin och minskat klimatutsläppen. Vi har stärkt Sveriges försvar och vi tar stort ansvar för att ge människor på flykt en ny och ljusare framtid. Jämställdheten har ökat genom att fler kvinnor arbetar mer och har fått högre lön. Vi lever i en tid som präglas av oro och konflikter i vår omvärld. Allt fler människor i Europas närhet flyr undan krig, förtryck och förföljelse. En del av dem väljer att komma till vårt land med hopp om ett bättre liv. Alliansen står upp för ett välkomnande samhälle som präglas av respekt, tolerans och öppenhet. De människor som kommer till Sverige blir en del av vårt samhälle och bidrar i förlängningen till att göra Sverige till ett bättre land genom jobb, företagande, olika erfarenheter och kulturell mångfald. Tillsammans bygger vi Sveriges framtid. Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna söker gemensamt väljarnas förtroende för nästa mandatperiod. Vi har visat att vi kan ta ansvar. Vi vill fortsätta att bygga Sverige och göra vårt land ännu bättre. Vi är tydliga med vad vi vill göra och vi håller vad vi lovar. Fredrik Reinfeldt Jan Björklund Annie Lööf Göran Hägglund Utgångspunkter för Alliansens politik Alliansen sätter människan i centrum. Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar tillvara varje människas förmåga. Där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Alla behövs i bygget av ett ännu bättre Sverige. *** En politik som sätter människan i centrum måste fokusera på jobben. Genom arbete får människor möjlighet att förverkliga sina drömmar och nå sina mål. Ett jobb ger trygghet och makt över vardagen, men också gemenskap och en känsla av att vara behövd. Utan fler som jobbar kan vi inte heller säkra vår gemensamma välfärd. Sedan 2006 har 300 000 fler människor fått ett jobb att gå till. Samtidigt har närmare 200 000 människor lämnat utanförskapet under Alliansregeringens tid. Vi vill att ännu fler ska få vara en del av den samhörighet som ett jobb ger. Alliansen har satt upp ett jobbmål. Vi vill att över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år 2020. Med en ambitiös politik för företagande och innovationer kan jobben bli fler och komma fler till del. Jobb skapas av företag som startar, växer och anställer. Det skapar också grunden för fler jobb i offentlig sektor. Vi tar ansvar för att det är ordning och reda i ekonomin. Det är en förutsättning för all vår politik, och för att Sverige ska fortsätta stå starkt. Det finns länder i vår närhet som nu bär de tunga konsekvenserna av en politik som har lovat allt till alla. Sverige är ett öppet och handelsberoende land. Det betyder att också vi känt av den utdragna lågkonjunkturen i världen, men vi har inte drabbats i samma utsträckning som många andra. Tack vare att vi hade sparat i ladorna och gick in i krisen med överskott i ekonomin har vi kunnat investera i jobben under krisåren. Det har gjort att jobben har blivit fler samtidigt som vi har kunnat öka resurserna till sjukvården, skolan och annat som är vårt gemensamma. Stora utmaningar ligger framför oss inför nästa mandatperiod. Vi ser att lågkonjunkturen håller i sig runt om i världen. Sverige har begränsad draghjälp från omvärlden. Många länders stora skulder ökar sårbarheten vid nedgångar i ekonomin eller en ny kris. Konflikterna i Ukraina och Mellanöstern orsakar svåra lidanden för befolkningen i de länderna, men riskerar också att ytterligare försvaga den internationella ekonomin. Sverige är och ska vara ett öppet land som tar stort humanitärt ansvar. Många människor söker skydd hos oss från krig och förföljelser. Det berikar vårt land både kulturellt och ekonomiskt. I denna omvärldsmiljö för Alliansen Sverige framåt. Vi kommer att fortsätta stärka våra ekonomiska skyddsvallar och arbeta för att nå vårt jobbmål. Vi rustar oss för att möta ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Vi vill göra viktiga investeringar i bland annat mer kunskap i skolan och bättre och utbyggd infrastruktur för att fortsätta knyta ihop vårt land. Då krävs en ansvarsfull politik. Alliansen står för ordning och reda och för fortsatt stabila offentliga finanser. Det är grunden för vår jobbpolitik. Om det skulle skapas oro för att statens finanser inte är i ordning finns det risk att företag inte vågar investera och anställa. Då stiger räntorna och jobben blir färre. Och det är jobben som är grunden för hela vår välfärd. Därför måste vi värna överskottsmålet, liksom det finanspolitiska ramverket i övrigt. Under kommande mandatperiod måste alla reformer finansieras krona för krona. Det kommer dessutom att krävas budgetförstärkningar, genom både skattehöjningar och utgiftsminskningar – men vi kommer inte att höja skatterna på arbete och företagande, och vi kommer inte heller att göra besparingar i välfärden. Jobben blir fler när fler människor vill arbeta, när fler företag startar och växer och när arbetsgivare vågar anställa. Utan idéer, innovationer och entreprenörer stannar Sverige. Med goda villkor för företagande och entreprenörskap kan fler människor få ett jobb att gå till. Alliansen har gjort det mer lönsamt att driva företag. Vi har minskat krånglet för företagare och entreprenörer. Under nästa mandatperiod vill vi fortsätta att stärka villkoren för entreprenörskap, forskning och utveckling så att jobben fortsätter bli fler och vår starka reallöneutveckling kan fortsätta. Drivkrafter för jobb och goda villkor för företagande kan aldrig ersättas av arbetsmarknadspolitik, platser och program. Alliansen har satt upp ett jobbmål. Över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år 2020. När vi antog jobbmålet konstaterade vi att målet ska nås genom att jobben blir 350 000 fler. Vårt mål går bara att nå genom att jobben blir fler – inte genom fler förtidspensioneringar och ökat utanförskap. Fler jobb är grunden för att vår ekonomi kan fortsätta växa och för att vi kan fortsätta ha hög kvalitet i välfärden. Fler jobb för både kvinnor och män är också grunden för ett mer jämställt Sverige. Utan fler jobb kan vi inte fortsätta investera i skolan och infrastrukturen. För att Sverige ska stå starkt krävs en fortsatt Allianspolitik. Vi vill hålla kvar Sverige på arbetslinjen. Alliansen vill rivstarta Sverigebygget. Det är våra samlade förslag för att knyta ihop Sverige och göra det möjligt för människor och företag att bo och verka i hela landet. Stora satsningar på ny stambana för höghastighetståg, reformer för mindre byggkrångel, utbyggd kollektivtrafik och förbättrad infrastruktur i hela Sverige gör så att vårt land kan fortsätta växa. Tack vare Alliansregeringens redan genomförda reformer har bostadsbyggandet tagit fart. Sverigebygget förstärker bostadsbyggandet och skapar förutsättningar för ytterligare 50 000 bostäder till 2020 och lägger grund för uppåt 20 000 nya byggjobb varje år. Därmed beräknas 300 000 nya bostäder byggas till 2020. När det blir lättare att pendla eller flytta till ett nytt jobb kommer också arbetsmarknaden att fungera bättre. En bra utbildning, med fokus på mer kunskap och lärande, ger våra barn en bra start i livet och hjälper till att utjämna livschanser. Alliansen vill ytterligare stärka skolan. Vi vill ha mer ordning och reda, tidigare och tydligare uppföljning och mer stöd till de barn och ungdomar som inte når målen så att de får en bättre chans att komma ikapp. Alla elever ska få mer undervisningstid med sina lärare. Så får varje barn bra förutsättningar att gå ut i vuxenlivet. Vi fokuserar särskilt på de barn och ungdomar som kommit till Sverige från andra länder och som snabbt behöver lära sig svenska. Det är viktigt att utbildningssystemet är anpassat till de behov som finns på arbetsmarknaden, genom både lärlingssystem, yrkesutbildningar och en högre utbildning av bra kvalitet. Alliansens jobbmål kräver att vi fortsätter stärka arbetskraften och fortsätter hjälpa dem som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Vi har sett till att de människor som tidigare gömdes undan i utanförskap nu får hjälp och stöd för att komma tillbaka. Det arbetet måste fortsätta. Fler som idag står långt från arbetsmarknaden ska få jobb, genom utbildningsinsatser, subventionerade anställningar och andra aktiva stöd. Om jobben ska fortsätta bli fler måste vi fortsätta vara öppna gentemot vår omvärld. Sveriges export motsvarar nästan hälften av vår BNP. Alliansen vill underlätta för handel, riva fler handelshinder och stärka företagens exportmöjligheter. Vi vill också fortsätta vara öppna för att människor genom arbetskraftsinvandring kommer till Sverige och jobbar. Det tillför kompetens till vårt land och det gör det enklare för företag att rekrytera. Vi står emot de krafter som förespråkar protektionism och minskad öppenhet. *** När fler jobbar blir det mer resurser till välfärden. Vi har aldrig satsat mer på välfärden än vad vi gör i dag. Med Alliansen har fler människor fått mer makt över sin vardag. Vi har kortat köerna i sjukvården, stärkt valfriheten och infört en lagstadgad värdegrund i äldreomsorgen. Under nästa mandatperiod vill vi fortsätta att säkra att människor över hela landet möter en trygg hälso- och sjukvård som håller bra kvalitet. Vi vill stärka förutsättningarna för människor att leva ett rikt liv också på äldre dagar. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Alla barn ska ha trygga uppväxtvillkor. Vi ska ha goda förutsättningar för familjers frihet och ekonomiska trygghet. Sverige ska vara ett land som håller ihop. Hela Sverige ska växa och människor ska kunna leva och jobba i hela vårt land. Vi vill fortsätta förbättra miljön, använda våra naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt, skapa förutsättningar för hållbara transporter och fortsätta kombinera en växande ekonomi med minskande utsläpp. De människor som kommer hit från andra länder ska snabbt kunna hitta sin plats i vårt samhälle, genom arbete och språk. Vi vill lyfta utanförskapsområden och säkerställa att även nya svenskar har förutsättningar att växa av egen kraft. Vi motarbetar fördomar och hat. Alla människor ska kunna känna sig delaktiga i vårt samhälle, oavsett religion, etnicitet, sexuell läggning eller kön. I ett Sverige som håller ihop är människors ideella insatser viktiga. Vi vill ge goda förutsättningar för frivilliga gemenskaper att genom engagemang och ansvarstagande bidra till samhällsutvecklingen och välfärden. Människor i Sverige ska kunna känna sig trygga. Samhället ska reagera mot våld och kränkningar. De som begår brott ska straffas och brottsoffer ska få hjälp och stöd. Alliansen vill skärpa straffen för att markera allvaret i att skada andra människor eller annans egendom. Vi vill också stärka det brottsförebyggande arbetet bland unga i riskzonen och för dem som riskerar att återfalla i brott. Polisen ska ha rätt förutsättningar att arbeta med att skapa trygghet och bekämpa brott. I en orolig omvärld vill vi också satsa på försvaret. Tröskeln för att angripa Sverige ska vara hög och inget land ska tveka om vår förmåga. Alliansen vill därför stärka försvaret under nästa mandatperiod. Alliansen vill att Sverige ska ta ansvar i världen och bidra till att vända förtryck till frihet och fattigdom till framsteg. *** Sverige står inför ett viktigt vägval. Valet den 14 september är en folkomröstning om jobben. Alliansen står för en tydlig arbetslinje som utgår från människan. Som ger tillväxt, sammanhållning och resurser till vår gemensamma välfärd. Vi vill ha mer kunskap i skolan och ett Sverigebygge som ger jobb, hållbara framtidsinvesteringar och fler bostäder. Alliansen står för hög kvalitet och en trygg finansiering av den gemensamma välfärd som vi alla behöver i olika faser av livet. Vår politik bygger broar till egen försörjning och ger människor frihet att växa av egen kraft och i gemenskap med andra. Ansvar för ekonomin Sveriges ekonomi har utvecklats positivt under mandatperioden, trots att de senaste sex åren präglats av den värsta internationella lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Sverige har haft tillväxt, sysselsättningen har fortsatt att öka och vi är det enda land i EU där statsskulden har minskat under krisen. Den positiva utvecklingen beror på att Alliansregeringen har fört en politik som konsekvent har varit inriktad på att skapa jobb och på att ta långsiktigt ansvar för statens finanser. Ansvar för statens finanser är en förutsättning för att vi själva ska kunna styra vår framtid. I överskuldsatta länder överskuggar behovet av statsfinansiell sanering allt annat. Då drabbas jobben och välfärden. Tack vare våra starka statsfinanser har Alliansregeringen, till skillnad från de flesta andra länder i vår omvärld, kunnat motverka krisens effekter. Vi har kunnat satsa på jobben genom sänkta skatter på arbete och företagande, genom satsningar på infrastruktur och forskning och genom mer pengar till välfärden. Den stimulanspolitik som Alliansregeringen har bedrivit, tillsammans med våra reformer för att främja jobb, utbildning och företagande har varit avgörande för den goda utvecklingen på arbetsmarknaden. I många länder i EU har jobben blivit färre. I Sverige har mer än 300 000 nya jobb skapats. Att slå vakt om, och vid behov stärka, det finanspolitiska ramverket och att vidta åtgärder för ökad ekonomisk stabilitet skapar förutsättningar för att stå emot kriser och för att ge långsiktig trovärdighet för den ekonomiska politiken. Under den gångna mandatperioden har flera åtgärder vidtagits dels för att stärka det finanspolitiska ramverket, dels för att motverka att den finansiella sektorn blir en källa till ekonomisk instabilitet. Alliansen står för ordning och reda i ekonomin och för fortsatt stabila offentliga finanser. Det krävs ansvarstagande de kommande åren för att fortsatt säkra Sveriges starka position. Det är nödvändigt att finansiera reformer krona för krona. Under den kommande mandatperioden är bedömningen att det inte finns ett utrymme att sänka skatterna. Alliansen utställer därför inga vallöften om ofinansierade skattesänkningar. För att trygga goda skyddsvallar och möjligheten att värna jobb och välfärd när nästa kris kommer bör överskottet i offentliga finanser nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans, vilket bedöms vara år 2018. Den nu liggande prognosen visar att det kommer att krävas budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under nästa mandatperiod. Utformningen av finanspolitiken bör ta hänsyn till att resursutnyttjandet de närmaste åren är fortsatt lågt. För att värna jobb och tillväxt bör finanspolitiken därför inte föras i en riktning som håller tillbaka återhämtningen i ekonomin 2014-2016. Budgetförstärkningar bör genomföras 2017 och 2018 när ekonomin bedöms normaliseras. Om en ny allvarlig störning drabbar svensk ekonomi och ekonomin hamnar längre från balans bör de budgetförstärkande åtgärderna förskjutas längre fram i tiden. Omvänt kan budgetförstärkningarna behöva tidigareläggas om återhämtningen sker snabbare. Alliansen är överens om att budgetförstärkningarna till övervägande del kommer att ske genom intäktsökningar, men det kommer också vara nödvändigt att begränsa utgiftsökningarna framöver. En viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. Inom sjukvård, utbildning och omsorg bör det i stället ske fullt finansierade reformer för att förbättra kvaliteten. Det är också centralt att budgetförstärkningarna inte sker genom ökad beskattning som slår mot sysselsättningen och företagsklimatet. På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. Idag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. Idag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. En utredning tillsätts. För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljöskatter, såsom kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt. Dessutom avser Alliansen höja skatten på alkohol och tobak i syfte att stärka folkhälsan. Det är viktigt att föra en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver. Sysselsättningen ökar för närvarande starkt och Finansdepartementets prognoser visar på en förbättring av arbetsmarknadsläget. Därmed är det naturligt att anpassa omfattningen av arbetsmarknadsåtgärderna längre fram. Det bör vidtas åtgärder som långsiktigt minskar ohälsa och sjukfrånvaro. Det kan till exempel handla om åtgärder för att motverka kvinnors ohälsa och stärka stödet i arbetet mot psykisk ohälsa. Det är också centralt att upprätthålla god kostnadskontroll i olika ersättningssystem genom att motverka förekomsten av fusk och överutnyttjande. Den statliga förvaltningen bör effektiviseras. Det bör också framgent ske en begränsning av de årliga anslagsökningarna i pris- och löneomräkningssystemet. För att inte motverka den förstärkning som nu sker av försvaret bör detta område undantas. Kostnaderna kan också minskas genom att myndigheternas lokalkostnader och lokalisering prövas hårdare. Jobbmålet – över 5 miljoner i arbete 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. Vårt mål är att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Att ha ett arbete och en inkomst ger människor makt över sina liv, liksom en känsla av gemenskap och av att vara behövd. När vi är många som jobbar hjälps vi åt att skapa mer resurser till det som är gemensamt. Vi skapar förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt samhälle och stärker sammanhållningen i vårt land. Arbetsmarknaden ska rymma även dem som idag står långt ifrån att få ett jobb. Jobben och kampen mot utanförskapet är fortsatt grunden för Alliansens politik. När Alliansregeringen tillträdde var utanförskapet rekordstort. Varje dag förtidspensionerades 140 personer. Det växande utanförskapet bidrog till att inkomstskillnaderna ökade kraftigt fram till 2006. Alliansen har återupprättat arbetslinjen. Grundstenarna i Alliansens politik för fler jobb och mot utanförskapet har varit jobbskatteavdraget som gjort det mer lönsamt att arbeta, en tydlig politik för ökat företagande och lägre anställningskostnader, reformerna av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Dessutom har vi, tack vare våra starka statsfinanser, kunnat satsa på bland annat infrastruktur, forskning och utbildning och på att hålla uppe hushållens konsumtion genom lågkonjunkturen. Vi investerar också mer i skolan, sjukvården och omsorgen än någonsin tidigare. Den kommunfinansierade sysselsättningen väntas öka med drygt 30 000 personer mellan 2006 och 2014. Sysselsättningsutvecklingen i välfärden för åren framöver bedöms bli stark. Vår politik har varit framgångsrik. Jämfört med 2006 har mer än 300 000 fler personer ett jobb att gå till. Utanförskapet har minskat med närmare 200 000 personer sedan 2006. Andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar, liksom antalet sjukskrivna och förtidspensionerade har minskat. Sysselsättningen bland utrikes födda och bland kvinnor har ökat. Vi har idag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU. Utmaningarna på svensk arbetsmarknad är dock alltjämt stora. Arbetet för fler jobb och full sysselsättning behöver därför fortsätta med oförminskad kraft. Jobben är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Alliansens mål är att över fem miljoner människor ska ha ett arbete år 2020. När vi antog jobbmålet konstaterade vi att målet ska nås genom att sysselsättningen ökar med 350 000 personer fram till 2020. Med 350 000 fler sysselsatta 2020 uppskattas sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år till 82 procent 2020. Alliansens jobbmål är ambitiöst. För att målet ska nås måste den jobbskapande politik som bedrivits sedan 2006 ligga fast och en förutsättning är att ingen ny allvarlig störning drabbar den svenska ekonomin. En tydlig arbetslinje med drivkrafter att arbeta är grunden för en hög och hållbar sysselsättning. Vi ska föra en fortsatt ansvarsfull politik och en bred kombination av reformer. Villkoren för entreprenörskap och företagande behöver förbättras för att jobben ska bli fler eftersom det är i företagen – särskilt de små och medelstora företagen – som de nya jobben skapas. Platser i olika sysselsättningsåtgärder, är viktiga komplement, men kan inte utgöra kärnan i en politik för fler jobb. Däremot krävs ytterligare insatser och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden för personer som idag står långt från arbetsmarknaden, såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Jobbmålet kommer att vägleda Alliansens reformpolitik inför kommande mandatperiod och fram till 2020. VÄRNAARBETSLINJEN OCH DRIVKRAFTER FÖR JOBB När det lönar sig att arbeta blir jobben fler och tillväxtförutsättningarna bättre. Det är viktigt att de budgetförstärkningar som genomförs inte sker genom ökad beskattning som slår mot sysselsättning och företagsklimat. Att skatte- och bidragssystemen ger drivkrafter för att komma i jobb är avgörande för att pressa tillbaka utanförskapet och nå full sysselsättning. Den viktigaste åtgärden för fler jobb är jobbskatteavdraget. Många länder använder varianter av jobbskatteavdrag och effekterna är väldokumenterade i forskning. De steg som tagits i jobbskatteavdraget beräknas ge 120 000 fler jobb. Jobbskatteavdraget har också varit ett viktigt verktyg för att stötta ekonomin under krisen. Jobbskatteavdrag ger mest för dem med små och vanliga inkomster. Här har drivkrafterna att arbeta också störst betydelse för sysselsättningen. En vanlig LO-familj har fått 4 000 kronor mer i månaden tack vare jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget fortsätter att stötta jobbtillväxten under åren framöver. » Vi kommer inte att försämra jobbskatteavdraget. SVERIGEBYGGET FÖR JOBB OCH TILLVÄXT, INFRASTRUKTUR OCH BOSTÄDER Sverige knyts samman av vägar och järnvägar. Fungerande kommunikationer är viktiga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Alliansen vill göra historiska och långsiktiga satsningar på järnväg och väg, på utbyggd kollektivtrafik och minskat byggkrångel inom ramen för Sverigebygget. Genom Sverigebygget tar vi ett samlat grepp kring infrastruktur och bostadsbyggande och knyter ihop vårt land. Sverigebygget bidrar till att det byggs 300 000 nya bostäder fram till och med år 2020. Alliansregeringen har fördubblat anslagen till drift och underhåll av järnvägen sedan 2006. Under åren 2014-2025 satsar vi totalt 522 miljarder kronor på infrastruktur. Det möjliggör underhåll och stora investeringar i befintlig infrastruktur, liksom nysatsningar för att förbättra möjligheterna för såväl arbetspendling som godstransporter. Vi genomför viktiga förbättringar för bland annat gruvnäringen och andra näringar som är beroende av transporter. Anslaget till enskilda vägar har höjts väsentligt. Genom hela Sverige pågår nu också väg- och järnvägsprojekt för att förbättra framkomligheten och transportmöjligheterna. Effektivare transporter innebär också minskad miljöpåverkan och minskade klimatutsläpp. Nya stambanor innebär en historisk satsning på hållbart resande som kraftigt ökar järnvägskapaciteten och är till nytta för hela Sverige. Satsningen kommer att främja ett ökat tågresande och kan därigenom bidra till mindre koldioxidutsläpp från trafiken. Det befintliga järnvägssystemet kan i högre utsträckning användas för gods och regional pendeltågstrafik. Fler kan få jobb när det blir enklare att flytta och att pendla. Restiderna mellan Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg kommer att förkortas avsevärt. Sammantaget skapas ett mer robust järnvägsnät. En förhandlingsperson har tillsatts för att skapa förutsättningar för fler bostäder och järnvägs- och vägsatsningar i storstadsregionerna och andra berörda regioner genom överenskommelser mellan staten, kommuner och regioner. » Vi vill bygga nya stambanor för höghastighetståg på sträckorna mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. » Vi vill pröva förutsättningarna för att bygga ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark. » Vi vill pröva förutsättningarna för att bygga ut järnvägen i norra Sverige med ett betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner. » Vi vill satsa på kollektivtrafik och annan infrastruktur i Stockholm, Göteborg och Skåne för att få fart på bostadsbyggandet. Vi vill följa upp Stockholmsöverenskommelsen om utbyggd tunnelbana och fler bostäder genom att förhandla om ytterligare tunnelbanelinjer och annan spårbunden trafik. Förbifart Stockholm ska byggas. Vi vill också pröva förutsättningarna för en finansieringslösning av en östlig förbindelse som knyter samman trafikledsförbindelsen kring Stockholm och som inte inkräktar på nationalstadsparken. Företag ska kunna verka i hela Sverige. De ska kunna hitta rätt kompetens och transportera sina varor och produkter. Bromma flygplats trafikerar Ängelholm/Helsingborg, Degerfors, Göteborg, Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Malmö, Östersund, Ronneby, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Växjö och Visby. Skattesystemet måste utformas på ett sätt som inte slår särskilt hårt mot glesbygden. » Vi kommer inte att införa en kilometerskatt, vilken särskilt skulle drabba företag på landsbygden. » Vi vill tillåta en högre vikt på lastbilar för att på så vis förbättra möjligheterna för skogs- och gruvindustri att transportera sina varor. » Vi kommer inte att lägga ner Bromma flygplats. För att minska bostadsbristen måste bostadsbyggandet öka. Det måste gå snabbare att sätta spaden i marken och tillgången på mark där det går att bygga måste öka. Alliansregeringen har genomfört en rad åtgärder för att förenkla de regler som lagt hinder i vägen för byggande. Bland annat har kommunernas möjlighet att ställa krav i detaljplanerna begränsats. Tack vare dessa åtgärder ser vi nu att bostadsbyggandet ökar och under det kommande året kommer 40 000 nya bostäder att påbörjas. Med ett byggande i den takten får vi 250 000 nya bostäder till 2020. Men det räcker inte. Därför tog Alliansregeringen initiativ till Stockholmsförhandlingen, som resulterade i avtal om utbyggd tunnelbana och 78 000 nya bostäder fram till 2030. Alliansen vill fortsätta arbetet med att undanröja hinder, bland annat genom ytterligare regelförenklingar och kortare handläggningstider. På så sätt, och genom att koordinera investeringar i infrastruktur och bostäder, möjliggör satsningarna inom Sverigebygget att det byggs ytterligare minst 150 000 nya bostäder runtom i landet till år 2035. Sverigebygget och Stockholmsförhandlingen får positiva effekter på bostadsbyggandet redan på några års sikt, vilket bedöms leda till 50 000 nya bostäder fram till 2020. Sverigebygget skapar alltså förutsättningar för 300 000 nya bostäder fram till 2020. Våra framtidsinvesteringar sträcker sig ända fram till 2035 och bidrar till målet om över 5 miljoner jobb till 2020. Vi utreder förutsättningarna för att skapa en regional planeringsnivå för bostadsbyggande för att förhindra att kommuner bortser från regionala behov i sin planering. Kommunerna bör också bidra till att sänka byggkostnaderna, t.ex. genom sänkt parkeringsnorm. Alliansregeringen ändrade strandskyddsreglerna 2009 och 2010. Syftet var att främja utvecklingen i landsbygdsområden med god tillgång till stränder, men också att öka det lokala och regionala inflytandet. Reglerna har dock inte fått det genomslag som det var tänkt. Därför har Alliansregeringen tagit fram ny lagstiftning som ger möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Vi vill nu gå längre för att förbättra förutsättningarna för byggande och boende i strandnära lägen. » Vi vill utreda åtgärder i syfte att korta processen till byggstart med upp till ett år. » Vi vill införa nya och kortade tidsgränser för kommunernas och länsstyrelsernas handläggning. » Vi vill öka tillgången på byggklar mark genom mer flexibla bullerregler. » Vi vill sänka byggkostnaderna genom bättre utnyttjande av stordriftsfördelar. » Vi vill snabba på byggprocessen, genom förändrade möjligheter att överklaga byggbeslut, en privat initiativrätt, möjlighet till jämförelser mellan kommuner och minskat obligatoriskt krav på detaljplan. Vi vill även att fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Vi vill därtill se tidsbegränsade detaljplanebestämmelser om husens utseendemässiga utformning. » Vi vill bygglovsbefria fler åtgärder i syfte att underlätta för den enskilde fastighetsägaren. » Vi vill att ansökningsavgiften för bygglov ska reduceras om kommunerna inte håller tidsgränsen för handläggningen. » Vi vill att behovet av fler bostäder ska vara en viktig prioritering vid utformningen av reglerna för riksintressen. » Vi vill göra förändringar i kulturmiljökraven och reglerna för arkeologiska undersökningar för att underlätta för byggande. » Vi vill att bostadsbyggande, vid sidan av miljönytta, ska vara styrande vid prioritering av områden för sanering av mark. » Vi vill att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande och boende i strandlägen, samt för jordbruksnäringarna och för annan näringsverksamhet. Exempelvis bör förutsättningarna för att utöka dispensmöjligheterna vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen ses över. I de mest exploaterade områdena bör strandskyddet vara fortsatt starkt. Bristen på studentbostäder kan i vissa fall göra att studenter tvingas tacka nej till en utbildningsplats. Alliansregeringen genomför nu omfattande förenklingar för studentlägenheter och mindre lägenheter upp till 35 kvm. Det kommer göra det enklare och billigare att bygga mindre lägenheter. Utöver dessa förenklingsregler som gäller lika för dessa boendeformer så kommer studentlägenheter att ha större möjligheter till avsteg från bullerreglerna. Det har också blivit enklare och mer lönsamt att hyra ut i andra hand eller att hyra ut ett rum i den egna bostaden. Men fortfarande är det alltför svårt att hitta ett studentboende. Ingen student ska behöva avstå från sin studieplats på grund av bostadsbrist. Alliansen har därför satt ett mål om 20 000 nya studentbostäder till 2020. Bostadsbristen för studenter är som störst i Stockholm. Vi vill att arbetet med att bygga en ny tunnelbanestation i campusområdet mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet inleds under mandatperioden. » Vi vill utse en studentbostadsförhandlare för att möjliggöra att ett stort antal studentbostäder byggs snabbt. » Vi vill utreda ytterligare anpassningar av tillgänglighetskrav och pröva andra lättnader i byggregler för studentbostäder. » Vi vill, utöver de förenklingar som redan genomförs, utreda en egen boendeform för unga med begränsad hyrestid där syftet är att öka utbudet av lägenheter som är överkomliga för unga. På samma sätt som i studentbostäder ska i dessa lägenheter större avsteg från bullerreglerna kunna göras. Ytterligare regelförenklingar i syfte att kunna bygga mindre och mer flexibla lägenheter utreds också. » Vi vill att Akademiska hus ska bidra till fler studentbostäder genom att det tydliggörs att bolagets inriktning omfattar byggande och förvaltande av studentbostäder. » Vi vill ge lärosätena en permanent möjlighet att förmedla bostäder. ETT FÖRETAGSKLIMAT I VÄRLDSKLASS Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Det är genom öppenhet och handel vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att nå jobbmålet. Sedan Alliansregeringen tillträdde har bolagsskatten och socialavgifterna sänkts och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag har förbättrats. Regelbördan har minskat med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Det finns idag 200 000 fler företag än när Alliansregeringen tillträdde. Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Bland annat är skatterna på företagande högre än i många andra jämförbara länder. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa. Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. I syfte att stärka näringslivsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna för företagande har regeringen tagit initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Vi vill fortsätta sänka kostnader och lätta på regelbördan. Alliansregeringen har därtill tillsatt ett antal specifika utredningar i syfte att förbättra företagsklimatet. Familjeföretag och ägarledda företag bidrar till långsiktighet. Många gånger erbjuder de ett engagemang i staden eller bygden och ger därför stora värden utöver de jobb de skapar. Vi har ambitionen att förbättra förutsättningarna för generationsskiften så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas. Ibland är det svårt för entreprenörer i tidiga stadier att attrahera nödvändig kompetens. I många andra länder löser man detta problem genom olika incitamentsprogram där personer med nyckelkompetens får optioner, dvs. rätt att köpa aktier i företaget för ett i förhand bestämt pris. För att skapa fler ägarledda företag och ge fler företag möjlighet att locka rätt kompetens vill vi se över hur regelverket för personaloptioner kan förbättras. Idag är de minsta företagen undantagna från revisionsplikt. I samband med den utvärdering som ska äga rum vill vi pröva förutsättningarna för att fler företag ska undantas från kravet på revisionsplikt. Vi kommer också att tillsätta en utredning om det skatterättsliga företrädaransvaret i syfte att förbättra reglerna, öka förutsägbarheten och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas. » Vi vill stärka företagsklimatet och har ambitionen att förbättra regelverket för personaloptioner och generationsskiften samt pröva förutsättningarna för att fler företag ska slippa revisionsplikt. » Vi vill mer än halvera den tid det tar att starta ett företag i Sverige. » Vi vill sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag. » Vi vill skapa en digital tjänst ”en dörr in” för företagens uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter. » Vi vill ge Skatteverket i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministrationen. » Vi vill höja beloppsgränsen för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten. » Vi vill stärka företagens affärsstrategiska hantering av immateriella tillgångar genom ett fortsatt uppdrag till Patentverket och Vinnova. » Vi vill ställa krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider. » Vi vill att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter ska få möjlighet till en andra chans. Vi vill därför göra en översyn av Lagen om företagsrekonstruktion. » Vi vill korta handläggningstiderna för tvistemål. » Vi vill effektivisera tvistelösningsmekanismerna genom en översyn av lagen om skiljeförfarande. En majoritet av jobben skapas idag i de små företagen. För små företag är kostnaderna när anställda blir sjuka särskilt betungande. Med ett högkostnadsskydd som gäller redan för de första dagarna när medarbetarna är sjuka minskar vi risken för små företag att nyanställa och gör det lättare för människor som står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. » Vi vill sänka företagens kostnader för sjuklöner genom ett nytt högkostnadsskydd som är särskilt förmånligt för de små och medelstora företagen. BREDARE VÄGAR TILL JOBB Genom att jobben kommer alla till del värnar vi varaktigt sammanhållningen. För att alla som kan och vill jobba ska kunna få ett jobb krävs en mer inkluderande arbetsmarknad. Som ett resultat av Alliansregeringens reformer finns idag en rad incitament för arbetsgivare att anställa den som står längre ifrån arbetsmarknaden. Denna politik måste fortsätta. Under nästa mandatperiod behövs ytterligare insatser för att bredda vägarna till jobben, med en politik för fler jobb i kombination med ytterligare stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill införa så kallade matchningsanställningar, i syfte att hjälpa personer som varit arbetslösa en längre tid in på arbetsmarknaden. Den arbetssökande får en anställning hos ett rekryteringsföretag och stöd genom en kombination av handledning och kompetensutveckling. Rekryteringsföretaget har arbetsgivaransvaret men ska samtidigt aktivt verka för att den arbetssökande får anställning hos en annan arbetsgivare. » Vi vill införa matchningsanställning som komplement till sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin. Vi har inlett en bred översyn av Arbetsförmedlingen för att förbättra matchningen och förmedlingen av jobb. Utredaren ser bland annat över Arbetsförmedlingens organisation, ansvarsfördelning och användning av kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingens och andra aktörers förmåga att förmedla jobb behöver förbättras. Vi vill renodla bland och vässa stödsystemen för att göra dem mer lättanvända för både arbetsgivare och arbetsförmedlare. Stödet till dem som står långt från arbetsmarknaden behöver stärkas genom tidiga och utvecklade rehabiliteringsinsatser. Det gäller inte minst personer med psykisk ohälsa. Vi värnar och vill utveckla den hjälp som finns för personer med olika funktionsnedsättningar och vill ytterligare underlätta för ungdomar med särskilda behov att komma i jobb. Sjukförsäkringen ska ge trygghet vid sjukdom. Återupprättandet av arbetslinjen har bidragit till att göra den hållbar och förenlig med målet om att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Nu ser vi dock hur framförallt de kortare sjukskrivningarna ökar, och den utvecklingen behöver mötas. » Vi vill öka möjligheten till omställning genom att personer med a-kassa ska kunna delta i kortare utbildning med bibehållen ersättning. » Vi vill förlänga provanställningstiden från 6 till 12 månader. » Vi vill tillföra Arbetsförmedlingen resurser för att motverka långtidsarbetslöshet och för förstärkt matchning med utökade arbetsgivarkontakter. » Vi vill genomföra regelförenklingar i det arbetsmarknadspolitiska regelverket i syfte att effektivisera och på sikt minska kostnaderna. » Vi vill ge yrkesintroduktionsstöd för personer som varit arbetslösa en längre tid, vilket gör att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd för att anställa en långtidsarbetslös, dvs införa yrkesintroduktionsanställningar för långtidsarbetslösa. » Vi vill ge Samhall möjlighet att erbjuda tillfälliga anställningar för att kunna ge framförallt unga stöd för att bli anställda hos en annan arbetsgivare, utan att försämra anställningstryggheten för dem som nu är anställda i Samhall. » Vi vill ge unga utan grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen och som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet att delta i studiemotiverande kurser vid folkhögskola i upp till fem månader. » Vi vill göra det möjligt för personer som övergår från Jobb- och utvecklingsgarantin till reguljära studier, i syfte att fullfölja grund och/eller gymnasiestudier, att efter avslutade studier återinträda i Jobb- och utvecklingsgarantin, med samma ersättningsnivå på aktivitetsstödet som tidigare. » Vi vill att fler som bedöms löpa stor risk att bli långtidsarbetslösa ska kunna få programinsatser tidigt hos Arbetsförmedlingen, t.ex. praktik och förstärkt förmedlingsstöd. » Vi vill avsätta medel till en utvidgad forskningssatsning för att utveckla och sprida nya och bättre behandlingsmetoder för personer med psykisk ohälsa. Frågan om en allmän arbetslöshetsförsäkring utreds av den parlamentariska socialförsäkringskommittén. När kommittén lämnar sitt förslag kommer Alliansen att ta ställning till det. ETT JÄMSTÄLLT ARBETSLIV Jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklarhet. Målet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Arbete är en hörnsten i ett jämställt samhälle. Genom jobbskatteavdraget som gynnar kvinnor mer än män, genom RUT-avdraget och genom rekordstora jämställdhetssatsningar på nästan 2,6 miljarder sedan 2006 har vi under Alliansregeringens tid nått konkreta resultat för ökad jämställdhet. Sverige har högst arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i EU och aldrig förr har en så stor andel av kvinnorna arbetat heltid. Jämställdheten gynnas av en politik som värnar jobben och som stärker drivkrafterna för att arbeta. Vi vill slå vakt om de reformer Alliansregeringen genomfört och som ger fler kvinnor möjlighet att starta eget eller arbeta till bättre villkor. Utan RUT-avdraget förpassas många tillbaka till svarta jobb utan sociala skyddsnät. Det ska löna sig att utbilda sig, förkovra sig och utvecklas i yrket även i offentlig sektor. Alliansregeringen har infört bättre möjligheter till karriär och löneutveckling inom ett av de mest kvinnodominerade yrkena, läraryrket. Kvinnor i offentlig sektor arbetar i större utsträckning än män ofrivilligt deltid. Kommuner och landsting bör erbjuda dem som vill jobba heltid. Delade turer i vård och omsorg bör undvikas. » Vi kommer att behålla RUT-avdraget. Kvinnor tar fortsatt ett större ansvar för det oavlönade hushållsarbetet och för barnen med högre uttag av föräldraförsäkring och VAB-dagar. Kvinnor har varit överrepresenterade bland de sjukskrivna och förtidspensionerade i snart 30 år och lämnar också arbetslivet tidigare än män. Allt detta bidrar till ojämställdhet – i vardagen och i plånboken. » Vi vill att jämställdhetsbonusen för de föräldrar som delar jämnt på föräldraledigheten förstärks. » Vi vill utveckla ett verktyg som arbetsgivare kan använda för att kartlägga om och hur kvinnor och män exponeras i olika grad på arbetsplatsen för riskfaktorer för sjukskrivning. » Vi vill att Arbetsmiljöverket ska fortsätta arbetet för att förebygga att kvinnor tvingas lämna arbetslivet i förtid på grund av arbetsmiljörelaterade problem. En konsekvens av att kvinnor i genomsnitt har lägre livsinkomst än män är att kvinnor ofta har lägre pensioner än män. Det är en följd av att kvinnor i genomsnitt har lägre lön än män och skillnader i arbetstid, vilket i sin tur ofta beror på en ojämställd fördelning av arbetet i hemmet. Kvinnor är föräldralediga längre än män och arbetar oftare deltid för att kunna förena arbetsliv med att ta hand om hem och barn. Inte minst efter en skilsmässa eller om maken avlider kan en kvinnas lägre pension leda till låg ekonomisk standard. Samtidigt har det svenska pensionssystemets utformning sannolikt bidragit till att inte bara öka kvinnors möjligheter till egen försörjning utan också ökat kvinnors arbetskraftsdeltagande överlag. Det har i sin tur ökat både jämställdheten och den ekonomiska tillväxten i Sverige. » Vi vill utreda om det, inom ramen för pensionsöverenskommelsen, går att förändra pensionssystemet så att mer av den intjänade pensionen, eller delar av den, fördelas lika mellan makar om de inte aktivt begär något annat. Eventuella förändringar måste ske så att den totala pensionen för kvinnor och män inte påverkas orimligt mycket eller att kvinnors arbetsmarknadsdeltagande påverkas negativt. Kvinnor ska i högre utsträckning än idag ha inflytande i samhället. Det gäller inte minst i näringslivet. Alliansregeringen har gått före och ökat andelen kvinnor i styrelserna för statliga bolag så att andelen kvinnor i de statligt helägda bolagen idag uppgår till 50 procent. Andelen kvinnliga ordförande i de statligt helägda bolagen har ökat från 23 procent 2006 till 41 procent idag. Därigenom finns idag fler kvinnor med erfarenhet av sådana positioner. Likaså behöver fördelningen mellan män och kvinnor i de kommunala och landstingsägda bolagen bli betydligt bättre. Alliansen välkomnar det arbete som näringslivet gjort för att nå en jämnare könsfördelning i styrelser och ledningar, men mer behöver göras. FLER JOBB FÖR UNGA Det första jobbet är det viktigaste jobbet. Vi har lyckats dämpa ungdomsarbetslösheten medan den har ökat mer än dubbelt så mycket i övriga EU. Sverige är ett av de länder i EU där andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar har minskat mest sedan 2006. Detta är effekten av en offensiv politik för att skapa jobb till unga. Halverad restaurangmoms och nedsatt socialavgift för unga ger närmare 20 000 unga jobb. Samtidigt har vi kvarvarande utmaningar. Kostnaderna för att anställa unga och ett starkt anställningsskydd leder till att unga har en svagare ställning jämfört med den etablerade arbetskraften. Hårdast drabbas de ungdomar som inte har en avslutad utbildning. Att sänka kostnaderna för och osäkerheten med att anställa unga med begränsad erfarenhet minskar arbetsgivarens risktagande. Nedsättningen av socialavgiften, lärlingssystem och yrkesintroduktionsanställningar kommer att vara viktiga verktyg i det arbetet och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Alliansen vill att lärlingsutbildningen utvecklas vidare med sikte på att skapa ett lärlingssystem enligt europeisk modell, där arbetsgivarna tar ett större ansvar för yrkesutbildningarna. » Vi vill sänka socialavgifterna ytterligare för ungdomar under 23 år ned till 10,21 procent och slopa nedsättningen för personer som fyllt 25 år. På så sätt ökar effektiviteten av nedsättningen. » Vi vill öka arbetsgivarnas ansvar för lärlingsutbildningarna så att de ännu bättre kan anpassas till arbetsmarknadens behov. Ett första steg är att genomföra en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, så kallade branschlärlingar. » Vi vill införa arbetsträning och förstärkt arbetsträning som insatser inom jobbgarantin för ungdomar. » Vi vill höja lärlingsersättningen i syfte att ytterligare öka lärlingsutbildningens attraktionskraft. I de fall lärlingen har en lärlingsanställning ska det prövas om ersättningen ska gå till arbetsgivaren. » Vi vill att fler ungdomar ska slutföra sin gymnasieutbildning och vill därför förlänga möjligheten för unga att få den högre bidragsnivån inom studiemedlet. Unga som vill starta eget ska uppmuntras. På så sätt kan de skapa jobb både åt sig själva och åt andra. » Vi vill att även arbetslösa under 20 år ska kunna erhålla Starta-Eget-bidrag. » Vi vill öka och permanenta stödet till dem som arbetar för att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset. På så sätt främjas nyföretagandet bland Sveriges elever och studenter. » Vi vill att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna i Yrkeshögskolan. STÄRK FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖRATT JOBBA LÄNGRE I takt med att människor lever allt längre är det för många naturligt att jobba högre upp i åldrarna, såväl för lönen det ger som för att man trivs på en arbetsplats och för att man känner att man fortsatt kan göra en värdefull insats. Att fler äldre är kvar på arbetsmarknaden bidrar också till högre tillväxt och till att finansiera välfärden. Arbetsmarknaden behöver anpassas för att ge fler möjlighet att stanna kvar på arbetsplatsen lite längre. Sedan 2006 är det 90 000 fler personer över 65 år som arbetar. Att fler äldre väljer att jobba är ett resultat av en aktiv politik. Det har blivit billigare att anställa personer över 65 år och det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre har ökat drivkrafterna för att jobba längre. Möjligheten att jobba längre bör omfatta så många som möjligt. Stärka drivkrafter för arbete högre upp i åldrarna, en anpassad arbetsmiljö och en väl fungerande arbetsmarknadspolitik stärker förutsättningarna för ett längre arbetsliv. Inom Pensionsgruppen pågår diskussioner som bl.a. syftar till att möjliggöra för fler personer att arbeta längre. För att orka jobba längre behöver det också bli lättare att byta karriär mitt i livet. Alliansegeringen har lagt flera förslag som syftar till att förbättra möjligheterna för kompetensutveckling under arbetslivet genom bland annat ändringar i studiemedelssystemet. Det är också viktigt att stärka omställningsförmågan genom ett väl fungerande utbildningssystem. » Vi vill slå vakt om pensionsöverenskommelsen mellan Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Alla förändring som rör denna överenskommelse måste ske i samförstånd mellan de partier som slutit överenskommelsen. » Vi vill, inom ramen för pensionsöverenskommelsen, öka drivkrafterna för ett längre yrkesliv, bl.a. genom att se över gränserna för uttag av inkomstgrundad allmän pension, för tidigaste uttag av garantipension och äldreförsörjningsstöd samt för uttag av pension som grundas på avdragsgill avgift. » Vi vill att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 år istället för, som idag, till 67 år. STÄRKT FORSKNING OCH INNOVATION FÖR ÖKAD KUNSKAP OCH KONKURRENSKRAFT Sverige tillhör världens mest innovativa länder och är bland dem som satsar mest på forskning och utveckling. Fram till 2016 kommer Alliansen ha ökat resurserna till forskningen så att 9 miljarder mer satsas varje år jämfört med 2008. Antalet internationella patentansökningar från Sverige har ökat kraftigt. Ett antal reformer och åtgärder har genomförts som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Miljardsatsningar görs på infrastruktur för forskning och högteknologisk industri genom bl.a. Max IV i Lund och SciLifeLab i Stockholm. Byggnationen av ESS-anläggningen i Lund har påbörjats. Den kommer att vara av mycket stor betydelse för svensk och europeisk forskning liksom för utvecklingen i den högteknologiska industrin. Alliansen kommer att göra fortsatta insatser för att svensk forskning ska kunna ligga i internationell framkant. Särskilt kommer insatser att behöva göras för att förbättra möjligheterna för yngre forskare. » Vi vill under nästa mandatperiod lägga en forskningsproposition som ytterligare stärker svensk forskningskvalitet. » Vi vill satsa 800 miljoner kronor under en tioårsperiod på mer forskning och fler utbildningsplatser inom produktion och logistik i Södertälje tillsammans med AstraZeneca och Scania. » Vi vill under nästa mandatperiod anta en strategi för Life-Science och fortsätta att öka stödet till svensk forskning på detta område, både genom resurser och genom ett tydligt statligt engagemang. » Vi vill analysera behovet av en patentpool i anslutning till Patentverket för att effektivisera utlicensieringen av patent. TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING ÄR VIKTIG FÖR JOBBEN Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en trygg elförsörjning. Långsiktiga spelregler och stabila villkor på elmarknaden är av stor vikt för svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Alliansens energiöverenskommelse ligger fast. Den skapar långsiktighet om inriktningen och ger trygg energiförsörjning med god konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige idag en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser. Sedan 2006 har andelen förnybar energi ökat med över 8 procentenheter och vi är det land i EU som har högst andel förnybar energi. Vi ser nu även över hur elintensiv tjänsteindustri, till exempel serverhallar, ska kunna få skattemässigt bättre villkor inom ramen för fortsatt goda villkor för basindustrin. » Vi står fast vid Alliansens energiöverenskommelse, som ger konsumenter och industri en trygg energiförsörjning, ekologisk hållbarhet och god konkurrenskraft. » Vi vill säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. STATLIGA BOLAG Alliansen anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Staten är dock en stor företagsägare, och kommer så att förbli under överskådlig tid. Det ställer höga krav på tydliga principer. De statliga bolagen bör drivas långsiktigt och ansvarsfullt och, där bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad, enligt marknadsmässiga krav för att säkerställa en effektiv konkurrens. Statens roll som lagstiftare och ägare bör hållas isär och skötas på ett professionellt sätt. De statliga bolagen ska präglas av öppenhet och föredömlighet samt vara föregångare avseende hållbarhetsfrågor som till exempel jämställdhet, miljö och socialt ansvarstagande. Vissa statliga företag har ett särskilt samhällsuppdrag. Det är viktigt dessa tydligt redovisas och är styrande för bolagens verksamhet. Alliansen avser att under kommande mandatperiod fortsätta utveckla förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Om förändringar av det statliga ägandet leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice bör staten minska eller avveckla sitt ägande. Exempelvis gäller detta bolag som SBAB och TeliaSonera. Eventuella försäljningsintäkter ska användas för att minska statsskulden. Det är dock inte aktuellt med försäljning av LKAB, Apoteket eller Vattenfalls nordiska verksamhet. Detaljmonopolet för alkohol ska värnas och Systembolaget behållas i statlig ägo. Ökad sammanhållning Alliansen arbetar för ett Sverige som håller samman. Alla människor ska ha utrymme att växa och sträva efter att förverkliga sina drömmar. Alla människor ska ha samma möjlighet att förverkliga sin potential. En huvuduppgift för politiken är att skapa förutsättningar för egen försörjning och stödja dem som riskerar att hamna efter. Det görs genom utbildning och jobb, men också genom att vi tillsammans bär dem som inte för stunden eller inte längre orkar av egen kraft. Återupprättandet av arbetslinjen, kampen mot utanförskapet och en fördelningspolitik som riktar in sig på de ekonomiskt mest utsatta hushållen har gett resultat och Sverige är ett av världens mest sammanhållna länder. Från det år Alliansregeringen tillträdde har andelen ekonomiskt utsatta hushåll minskat med cirka 30 procent. Andelen i utanförskap är idag lägre än 2006. Att fortsätta med en politik som öppnar arbetsmarknaden för fler och riktar stöd till dem med störst behov är avgörande. ETT NYTT MÅTT PÅ UTVECKLING BNP-måttet och andra ekonomiska mått är helt centrala för att följa utvecklingen och få ramar för vad som är ekonomiskt möjligt. Ett mått som BNP exkluderar dock faktorer som enligt forskningen är avgörande för vårt välbefinnande, såsom relationer, trygghet, hälsa, livsmiljö, och inflytande. Genom indikatorer och index som ger bättre kunskaper om människors livskvalitet förbättras möjligheterna att analysera hur politiska åtgärder kan påverka. Skillnaden mellan olika gruppers livskvalitet kan följas på ett bättre sätt och livskvalitetsindex kan också bidra till att mer svårgripbara aspekter av samhällslivet än de materiella inte försummas. Alliansregeringen har tillsatt en utredning för att kartlägga, analysera samt föreslå kompletterande mått till BNP. Sådana mått ska komma i praktiskanvändning under nästa mandatperiod. Liknande initiativ har tagits av OECD, FN, Världsbanken och EU. Framtidskommissionen belyste också dessa frågor. » Vi vill ta fram ett livskvalitetsindex för att bredare kunna följa utvecklingen i Sverige. STÄRKTA INSATSER FÖR DE EKONOMISKT MEST UTSATTA HUSHÅLLEN Vissa grupper löper en större risk att hamna i ekonomisk utsatthet. Det gäller till exempel ungdomar som inte kommit i jobb, människor som flytt till Sverige och inte fullt ut kommit in i samhället eller barnfamiljer med en ensam förälder. Därför behövs en jobbpolitik och en aktiv fördelningspolitik som stöttar. Alliansregeringen har förbättrat levnadsstandarden för dessa grupper med till exempel höjt flerbarnstillägg, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer och unga utan barn samt höjd grundnivå i föräldraförsäkringen. Under nästa mandatperiod vill vi fortsätta stötta människor för att komma i jobb. Vi kommer också löpande pröva behovet av att göra förstärkningar för hushållen med lägst marginaler. Bland de ekonomiskt och socialt mest utsatta finns också de hemlösa. Alliansen har arbetat målmedvetet med att stärka kunskapen om och hjälpinsatserna till hemlösa och de som ligger i riskzonen för hemlöshet. Bland annat har en hemlöshetssamordnare arbetat för att främja ett mer aktivt arbete och sprida fungerande metoder mot hemlöshet i kommunerna. En slutsats från arbetet är att alla kommuner i vilka det finns hemlöshet bör arbeta utifrån modellen ”Bostad först”. Metoden utgår från att se bostaden som ett grundläggande behov för alla, oavsett problem som personen ifråga brottas med. Utifrån detta erbjuds personen frivilliga och individuellt anpassade stödåtgärder. Alliansen kommer fortsätta arbetet mot hemlöshet. Inte minst måste vräkningar av barnfamiljer förebyggas så långt det går. FÖRSTÄRKTA INSATSER I UTSATTAOMRÅDEN På platser runt om i våra städer ser vi ett koncentrerat utanförskap där alltför få jobbar, där alltför många är beroende av försörjningsstöd och där skolresultaten är svaga. Dessa områden präglas också ofta av otrygghet. Alliansregeringens arbete mot utanförskapet, med jobb och utbildning i centrum, är det enda sättet att bryta trenden också i dessa områden. Skolan ska ge alla elever, oavsett var de bor och oavsett sociala och ekonomiska förhållanden, lika tillgång till en högkvalitativ utbildning. Att ge dagens unga möjlighet att undkomma ett långsiktigt utanförskap skapar också bättre utsikter för kommande generationer. Alliansen vill ha ett Sverige där utanförskapet inte går i arv. » Vi vill fördubbla lönetillägget för förstelärartjänster i utanförskapsområden (Urban 15-områden) till 10 000 kronor per månad. » Vi vill öronmärka ytterligare karriärtjänster för utanförskapsområdena, vilket möjliggör en dubblering av antalet förstelärare. För att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av städerna behövs bostäder av alla typer. Det ökar också rörligheten och möjligheter att finna en bostad som passar den egna livssituationen. Att lyfta utanförskapsområden med nya bostäder och förbättrade kommunikationer ska vara en del av arbetet inom satsningarna i Sverigebygget. » Vi vill utlokalisera myndigheter och därigenom skapa fler arbetstillfällen och höja områdenas status. STÄRKT SKYDD FÖR UTSATTA BARN Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. För de flesta barn i vårt land utgör föräldrarna och familjen tryggheten i tillvaron. Alliansregeringen har tagit fram en nationell strategi för föräldrastöd med syftet att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. Men det finns också föräldrar som inte förmår ta sitt föräldraansvar eller som behöver mer omfattande stöd i sitt föräldraskap. När omsorgen sviktar och familjens nätverk inte räcker till har kommunernas socialtjänst det yttersta ansvaret för att se till att barn som far illa får en så trygg uppväxt som möjligt. Alliansregeringen har genomfört flera omfattande reformer för att stärka stödet och skyddet för barn som far illa. Detta arbete måste fortsätta och genomsyras av ett barnrättsperspektiv i enlighet med Barnkonventionen. Svensk socialtjänst och dess medarbetare utför ett viktigare och svårare arbete än de ibland får erkännande för. Att ytterligare stärka professionens ställning, kompetens och auktoritet i det arbetet är därför en viktig politisk uppgift. Genom stöd och handledning och möjligheter till specialist- och vidareutbildning stärks kompetensen hos personalen i den sociala barn- och ungdomsvården. För att barn och unga som behöver hjälp snabbt ska få stöd, behövs väl fungerande samordning mellan olika aktörer. Skola, socialtjänst, polis och barn- och ungdomspsykiatri har ett gemensamt ansvar. Även de ideella organisationerna har en viktig roll och kompletterar det stöd som kommuner och olika myndigheter ger. » Vi vill utse en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Samordnaren ska stödja socialtjänsten genom att bland annat sprida goda exempel. Socialtjänstens insatser bör bygga på frivillighet, men när ett barn misstänks fara illa och föräldrarna inte vill ta emot stöd, behövs fler möjligheter. När det gäller våld mot barn bör ytterligare insatser ske för att förebygga, upptäcka och motverka att barn utsätts för våld. Det offentligas ansvar är särskilt stort för barn som har placerats utanför sin egen familj. Det är angeläget att stabilitet och långsiktighet kan säkerställas för placerade barn. Vårdnadsöverflyttning och möjligheten till adoption ska övervägas när placeringen pågått en viss tid. Vid alla sociala insatser som berör barn ska barnet ha rätt att framföra sin åsikt och det ska vara en del av beslutsunderlaget. Ytterligare reformer behövs för att säkerställa att familjehem och hem för vård och boende håller högsta möjliga kvalitet. » Vi vill inrätta ett kunskapscentrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. » Vi vill att socialtjänsten oftare bör väcka frågan om huruvida familjehemsplacerade barn bör bli föremål för vårdnadsöverflyttning eller adoption. » Vi vill göra en översyn i syfte att stärka skyddet mot umgängessabotage. SATSNING MOT BARNS OCH UNGAS PSYKISKA OHÄLSA Allt fler 15-åringar besväras av nedstämdhet och sömnproblem. Oro och ängslan är vanligast bland flickor och unga kvinnor. Alliansen vill genomföra en bred utredning och satsning för att kartlägga och undersöka orsakerna till den ökande psykiska ohälsan samt komma med förslag till åtgärder. Vi vill ta fram en handlingsplan med bland annat förebyggande åtgärder. Väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är generellt sett relativt korta. Till detta har bland annat överenskommelser med SKL och prestationsbaserade medel bidragit. Fokus framöver bör ligga på att öka tillgängligheten till förebyggande arbete och den så kallade första linjen (primärvården, elevhälsan, ungdomsmottagningar). Större och mer samordnade insatser krävs. Föräldrar, socialtjänst, skola/elevhälsa, BUPoch övrig sjukvård behöver samarbeta bättre. Målsättningen är sammanhållna förebyggande insatser som de aktörer som är involverade i barnets vardag deltar i och bidrar till. Föräldrar spelar en stor roll i barnens liv och kan vara i behov av stöd i sin viktiga roll. Alliansregeringens PRIO-projekt pekar på föräldrastöd som en metod som har god evidens. En stor del av dagens föräldrastödinsatser fokuserar på de mindre barnen och nyblivna föräldrar. Detta är bra eftersom forskning talar till förmån för tidiga insatser. Samtidigt ser vi ökande problem med psykisk ohälsa och oro bland våra tonåringar. Det finns goda förutsättningar att bygga vidare på de erfarenheter som gjort genom den nationella strategin på området. Det finns också en efterfrågan bland föräldrar om att kunna få prata och rådgöra med någon om föräldrarollen och barnets utveckling. Föräldrastödsprogram har visat sig ha god effekt och tillgången till föräldrastöd behöver öka. » Vi vill satsa totalt en miljard kronor mellan 2016-2018 för att förebygga och minska psykisk ohälsa bland barn och unga. Denna satsning ska bidra till att öka kunskaperna om barns och ungas psykiska ohälsa, öka tillgängligheten till stöd och vård, samt öka samverkan mellan skola, sjukvård och socialtjänst när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa. » Vi vill införa ett krav på kommunerna att erbjuda föräldrar deltagande i minst ett föräldrastödsprogram under barnets uppväxt. Ett öppet Sverige Vi lever i en orolig tid, där människor tvingas fly för sina liv från krig och förtryck. Inte sedan Andra världskriget har så många människor varit på flykt. Från militanta islamister i Irak och från ett Syrien i rasande inbördeskrig. Många människor väljer att söka sig till vårt land. Alliansregeringen har, tillsammans med Miljöpartiet, valt en annan väg än den som många andra europeiska länder har valt. Istället för att sluta oss mot omvärlden har vi sagt att Sverige ska föra en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Vi har visat att det är möjligt att sätta medmänskligheten i första hand och att öppna dörren för dem som behöver skydd. Alliansen tycker att Sverige ska fortsätta vara ett land som tar ansvar för världens mest utsatta. Det har Sverige och övriga europeiska länder möjlighet till, trots lågkonjunkturer och andra inhemska utmaningar. Alliansen ser det svenska flyktingmottagandet som en moralisk skyldighet, men också som en investering i framtiden. Vi anser att det behövs fler legala vägar in i EU. Sverige tar ett stort ansvar inom det europeiska flyktingmottagandet och vi anser att fler EU-länder måste ta ett större ansvar. Tyvärr är efterlevnaden av EU:s gemensamma migrationspolitik alltför svag i många länder, vilket drabbar asylsökande. Alliansen kommer att arbeta för att EU:s asylpolitik genomförs bättre och att fler europeiska länder ska ta ansvar. » Vi vill att de länder som bryter mot EU:s gemensamma asylregler ska dras inför domstol av Kommissionen. Det vi ser i vår omvärld kräver ett stort åtagande och kraftsamlande också av oss. Sverige kan vara en humanitär stormakt genom att erbjuda människor en fristad från våld och förföljelser. Detta är inget nytt. Sverige har varit en fristad för människor som flytt, t.ex. under kriget på Balkan, och de är idag en del av samhället och arbetar och bidrar till vår gemensamma välfärd. På samma sätt har de som kommer till Sverige idag kunskaper och erfarenheter som är värdefulla för oss. Vi är förberedda för att kunna ge de människor som kommer idag samma möjlighet att bidra med arbete och nyföretagande. Långsiktigt stärker detta Sverige. Under de kommande åren kommer det behövas resurstillskott med anledning av det ökade flyktingmottagandet. Resursbehovet uppstår först i själva mottagandet, dvs huvudsakligen för Migrationsverket. Därefter behövs resurser för etableringen ute i kommunerna och till Arbetsförmedlingen. Stora delar av resurstillskotten sker genom den schablonersättning som betalas till kommuner som tar emot personer som beviljats uppehållstillstånd och den etableringsersättning som betalas till den enskilde. Alliansregeringen satsar dessutom på ytterligare integrationsinsatser. Alliansen kommer att säkerställa att staten tar sitt ekonomiska ansvar för det ökade flyktingmottagandet. Berörda myndigheter måste tillföras resurser. Redan i år behövs tillskott och dessa kan komma att behöva stärkas ytterligare efter hand. Alliansens etableringsreform har underlättat invandrares etablering på arbetsmarknaden. Betydande insatser har gjorts för att förbättra och snabba på asylprövningsprocessen. Mer måste dock göras för att på olika sätt effektivisera processen ytterligare och för att förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden. Många personer med beviljade uppehållstillstånd blir idag kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden då det saknas platser för kommunplacering, vilket fördröjer etableringen i samhället. Detta är negativt för den enskilde och skapar ekonomiska förluster för samhället. » Vi vill överväga hur planeringsförutsättningarna för kommunerna att ta emot asylsökande kan förbättras. » Vi vill pröva åtgärder för att få en jämnare mottagning av nyanlända bland landets kommuner samtidigt som anknytningen till arbetsmarknaden värnas. Fler kommuner måste ta sitt ansvar. » Vi vill ge Migrationsverket möjlighet att driva anläggningsboende i egen regi. » Vi vill se över och förenkla systemet för statlig ersättning till kommunerna för kostnader för asylsökande respektive mottagande av nyanlända för att öka systemets effektivitet och transparens. » Vi vill förbättra hela kedjan från mottagande till etablering på arbetsmarknaden. En utredning ska tillsättas med syftet att säkerställa ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som främjar en snabb etablering på arbetsmarknaden för dem som beviljats uppehållstillstånd. Utredningen ska bland annat se över bosättningen under tiden före uppehållstillstånd liksom bosättningen av nyanlända. Alliansen anser att Sverige blir bättre om fler flyttar hit för att bygga en bättre framtid. och jobba. Vi har därför öppnat för arbetskraftsinvandring. Alliansens och Miljöpartiets överenskommelse har inneburit steg mot en ökad rörlighet och en ökad öppenhet mot omvärlden. Reformen har skapat fler vägar in i Sverige och underlättat rekryteringen för företag. Arbetskraftsinvandring leder till att ännu fler nya jobb kan skapas i Sverige. Arbetsgivare har hela världen som rekryteringsområde. » Vi vill utveckla arbetet med att attrahera utländsk kompetens genom att korta handläggningstiden för att anställa utländsk arbetskraft. Aldrig har så många utrikes födda gått till jobbet som nu. Av dem som fått som jobb sedan 2006 är 200 000 utrikes födda. Gemensamt för dem alla är att de är med och bidrar till vår gemensamma välfärd, inte minst genom att tre av tio läkare, var fjärde tandläkare och var fjärde universitetslärare är utrikes född. Vägen in i det svenska samhället går genom arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Alliansregeringen har lagt om integrationspolitiken, med fokus på jobb och språk, för en snabbare etablering i samhället. Ju snabbare i jobb desto bättre. Med tidiga individuella insatser kan de som invandrar till Sverige så fort som möjligt komma i arbete och skapa sig en ny framtid här. Den omhändertagandementalitet som förut dominerade har brutits och den som kommer till Sverige möts numera av frågan vad de kan bidra med istället för vilket bidragssystem de ska in i. Det kvarstår dock utmaningar och fortsatta reformer behövs. Det tar fortfarande alltför lång tid för en nyanländ invandrare att komma i jobb och vi måste bli bättre på att ta tillvara all den kompetens som människor har med sig till Sverige. Jobb och språk är fortsatt nyckeln till integration. En rörlig arbetsmarknad med låga trösklar till det första jobbet är extra viktigt för den som är ny i Sverige. Det måste bli lättare att kombinera jobb och utbildning. Utländska betyg och meriter behöver snabbare valideras. » Vi vill stärka arbetet med flyktingguider för att på ett mer framgångsrikt sätt involvera det civila samhället i integrationsprocessen. » Vi vill ge flyktingar med uppehållstillstånd möjlighet att läsa svenska redan under tiden i anläggningsboende. » Vi vill att det ska vara möjligt att läsa på Komvux parallellt med ett instegsjobb. » Vi vill att SFI i högre utsträckning ska målgruppsanpassas och individuella studieplaner ska upprättas. SFI ska göras till en del av Komvux för att undvika överlappningar i studievägar och kursutbud. » Vi vill stärka förutsättningarna för dem som lär sig svenska att parallellt förbättra sina ämnes- och yrkeskunskaper. » Vi vill att det ska bli lättare att tentera av delar av grundvux och att onödig dubbelläsning ska undvikas genom att Svenska som andraspråk inom grundvux inte längre ska överlappa SFI-kurserna. » Vi vill göra en satsning för att förbättra kvaliteten i de gymnasiala introduktionsprogrammen, i synnerhet inom språkintroduktion. » Vi vill stärka den pågående satsningen på arbetsförberedande etableringskurser vid folkhögskolorna. » Vi vill utöka den tillfälliga satsningen på förhöjt studiebidrag för arbetslösa ungdomar 20-24 år till att även omfatta nyanlända invandrare i samma ålder som slutfört sin etableringsplan. » Vi vill förbättra valideringen, bl.a. genom höjda anslag för att korta handläggningstiderna. » Vi vill fortsätta bygga ut de kompletterande högskoleutbildningarna för att utländska akademiker lättare ska få jobb, framförallt inom bristyrken såsom i vården. » Vi vill förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen. Utbildning bygger Sverige starkt Utbildningen i Sverige ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. För elevernas skull men också för jobben, välfärden och sammanhållningen. Föräldrarna ska veta att när barnen kommer hem från skolan har de lärt sig något nytt i en trygg miljö. Alla elever ska mötas av höga förväntningar och ges det stöd och den stimulans som var och en behöver för att nå kunskapsmålen och växa utifrån sina egna förutsättningar. Skolan ska också ge bildning och lära för livet – inte bara arbetslivet. Oavsett bakgrund eller var du går i skolan. Så ges alla barn en bra start i livet. Alliansen vill fortsätta arbetet för mer kunskap i skolan. Målet är att Sverige inom tio år ska ligga på topp-tio i Pisa-mätningarna. MER KUNSKAP I SKOLAN Resultaten i den svenska skolan har sjunkit i 20 år. Alliansen tar detta på stort allvar. Alliansregeringen bedriver ett långsiktigt reformarbete för att vända utvecklingen i skolan. En ansvarsfull ekonomisk politik har gjort att vi har kunnat satsa på skolan. Svenska elever har fått mer undervisningstid, de skickligaste lärarna har fått rejält högre lön och omfattande satsningar på kompetensutveckling för lärare har genomförts. Tidigare och tydligare kunskapsmål och kunskapsuppföljning, satsningar på lärare och speciallärare, öronmärkta satsningar till skolor med stora utmaningar har varit andra viktiga delar i att lägga grunden för bättre resultat. Redan under de första åren i skolan läggs grunden för hur eleverna klarar sig igenom grundskolan. Behov av hjälp och stöd behöver upptäckas och mötas tidigt. På så sätt undviker vi att de elever som har svårt att läsa och skriva halkar efter och får växande problem. Genom ett särskilt lågstadielyft vill Alliansen ge eleverna mer tid med skickliga lärare. Det kan t.ex. handla om mindre undervisningsgrupper, ökad lärartäthet och fler speciallärare. Hur detta utformas ska bestämmas utifrån lokala behov. » Vi vill satsa på fler utbildade lärare. » Vi vill satsa på fler karriärtjänster i skolan. Särskilda satsningar görs i utanförskapsområden. » Vi vill satsa på fler speciallärare. » Vi vill minska klasstorleken i lågstadiet. » Vi vill satsa på ett fortsatt mattelyft. » Vi vill satsa på ett fortsatt läslyft. För att alla elever ska kunna få hjälp tidigt och få goda förutsättningar att nå målen bör grundskolan bli tioårig och skolstart ske vid sex års ålder, genom att förskoleklassen görs om till en ny årskurs 1 i grundskolan. » Vi vill införa en tioårig grundskola så att också de yngsta eleverna får rätt till stöd och stimulans för att lära sig skriva, läsa och räkna. » Vi vill införa fler matematiklektioner i högstadiet. » Vi vill utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar, vilket motsvarar en ökning av idrottsämnet med 20 procent. För att kunna hjälpa elever på rätt sätt måste elevernas kunskapsutveckling följas upp tidigt så att rätt typ av stöd kan ges. Betyg är ett verktyg för att tydligt ange hur elever ligger till och sänder viktiga signaler om stödbehov. Med betyg ökar också skolans fokus på kunskapsresultaten. » Vi vill slå fast ett nytt kunskapsmål i att läsa och förstå enklare texter och införa ett obligatoriskt bedömningsstöd i att läsa, skriva och räkna redan under det första skolåret. » Vi vill införa betyg från årskurs 4. Elever som anlänt till Sverige efter skolstarten har särskilda utmaningar i att lära sig svenska samtidigt som de snabbare än övriga elever behöver ta till sig undervisningen för att nå skolans kunskapsmål. Alliansregeringen har satsat på mer undervisningstid för dessa elever och ser behovet av fortsatta insatser för att stärka möjligheterna att snabbt komma in i det svenska samhället. » Vi vill utöka undervisningstiden i svenska för nyanlända elever och andra elever med liknande behov. » Vi vill säkerställa att nyanlända elevers kunskaper bedöms skyndsamt och att de snabbt får en placering i lämplig årskurs och undervisningsgrupp. » Vi vill förtydliga regelverket kring förberedelseklasser, bland annat för att undvika att eleverna blir kvar för länge i dessa, och öka möjligheterna för nyanlända att under en period få fokusera mer på ämnet svenska. Som ett led i att höja resultaten i skolan och för att eleverna ska få större möjligheter till undervisning och inlärning behövs mer tid i olika ämnen. För de elever som gått igenom grundskolan utan att uppnå behörighet till gymnasieskolan behövs mer undervisning för att hämta in nödvändiga kunskaper. Några behöver ännu mer tid och stöd för att nå kunskapsmålen. » Vi vill att det införs obligatorisk läxhjälp, det vill säga en skyldighet för kommuner och fristående huvudmän att erbjuda läxhjälp till alla elever, för att alla elever ska få goda förutsättningar att lyckas. » Vi vill införa en skyldighet för huvudmännen att erbjuda sommarskola för elever i årskurs åtta och nio som riskerar att inte nå gymnasiebehörighet. » Vi vill förlänga skolplikten med ett år för elever i nuvarande årskurs nio som inte når gymnasiebehörighet. RÄTTATT VÄLJA SKOLA – SKÄRPT KVALITETSKONTROLL Friskolereformen är en av de viktiga valfrihetsreformer som ökat möjligheten för den enskilde att påverka. För lärare och rektorer har den inneburit nya möjligheter att förverkliga sina pedagogiska ambitioner och ökat utbudet av arbetsgivare. Vi slår vakt om alla föräldrars möjlighet att välja skola till sitt barn. Det ska inte bara vara de som har råd att flytta till ett boende nära den skola man tror är bäst för sitt barn som ska ha denna möjlighet. Det fria skolvalet är mycket uppskattat av elever och föräldrar. Det ger inflytande över det egna barnets skolgång. Barn är olika och har olika behov. Föräldrar måste därför ha möjlighet att välja bort en skola som man inte är nöjd med eller där deras barn kanske inte trivs. I så hög utsträckning som möjligt ska lika villkor och samma höga krav gälla för alla skolor, oavsett driftsform. Det finns framgångsrika skolor som trots stora utmaningar lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Men det finns också skolor, såväl kommunala som fristående, där eleverna år efter år uppvisar dåliga resultat. Det kan Alliansen inte acceptera. Alliansregeringen har förstärkt Skolinspektionens möjligheter att utöva tillsyn och vid missförhållanden utdöma viten och t.o.m. stänga en skola som håller alltför låg kvalitet. Det finns dessutom anledning att strama upp regelverket för fristående skolor i syfte att öka långsiktigheten och säkerställa att tillsynen fungerar väl. Det är samtidigt viktigt att inte försvåra för exempelvis föräldrakooperativ. » Vi kommer att behålla det fria skolvalet. » Vi vill att de som bedriver utbildningsverksamhet ska ta ett långsiktigt ägaransvar. » Vi vill att Skolinspektionen ska pröva den fristående huvudmannens lämplighet inför etablering eller vid ägarbyte. » Vi vill att insynen i fristående och kommunala skolors ekonomi ska öka och vi vill öka öppenheten genom att införa meddelarskydd för anställda i fristående skolor. Offentlighetsprincipen ska också gälla. Det ska ske på ett sätt som inte i onödan ökar den administrativa bördan för skolorna och huvudmännen. » Vi vill att det ska finnas lättillgänglig och relevant information om alla skolor och om vilka fristående och kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, så att det blir lättare för föräldrar och elever att välja skola. TRYGGHET OCH STUDIERO Alla elever ska kunna känna sig trygga i skolan och ha arbetsro i klassrummet. Det är viktigt för inlärningen, trivseln och möjligheten att få utvecklas med respekt för den person man är. Men mobbning, stök i klassrummet och sen ankomst är fortfarande ett utbrett problem i den svenska skolan och lärare behöver mer stöd och vägledning i arbetet för studiero. Under nästa mandatperiod vill Alliansen se en förbättrad arbetsmiljö för lärare och elever. I detta arbete har även föräldrarna ett viktigt ansvar att förmedla värden i samverkan med lärarna. En väl fungerande elevhälsa är viktig, inte minst för att motverka psykisk ohälsa. Alliansregeringen har tillfört medel i en särskild satsning på elevhälsan för att den ska kunna fortsätta att utvecklas och komma fler till del. » Vi vill att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget. » Vi vill stärka elevhälsan inom ramen för satsningen mot barn och ungas psykiska ohälsa. ETT UPPVÄRDERAT LÄRARYRKE OCH STÄRKT SKOLLEDARSKAP Lärarna är nyckeln för att höja kunskapsresultaten. Det är därför oroande att läraryrkets status varit låg under lång tid och att för få söker sig till läraryrket, även om antalet sökande har ökat de senaste åren. Andelen utbildade lärare i skolan ökar, men bristen på behöriga lärare är stor i vissa ämnen. Alliansen vill fortsätta arbetet med att höja statusen på läraryrket och rekrytera fler till lärarutbildningen, särskilt till bristområden. » Vi vill bygga ut förskole- och lärarutbildningarna samt speciallärarutbildningen. » Vi vill införa en premie för speciallärar- eller specialpedagogexamen liksom för ämneslärarexamen inom matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik. » Vi vill skapa fler vägar in i läraryrket för dem som redan har ämneskunskaper genom utbyggda kompletterande utbildningar. » Vi vill utöka antalet förstelärare i skolan. Lärare ska kunna koncentrera sig på undervisningen och vi behöver göra mer för att minska administrationen. Bra lärare ska ha hög lön. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs också möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. Därför har Alliansen infört ett särskilt statsbidrag som ger löneökning på 5 000 respektive 10 000 kronor per månad till särskilt skickliga lärare med en karriärtjänst som förstelärare respektive lektor. » Vi vill införa digitaliserade nationella prov med extern rättning i den utsträckning som är lämplig och möjlig för att frigöra mer tid för undervisning och för att öka likvärdigheten i rättningen. » Vi vill ta bort obligatoriska individuella utvecklingsplaner i årskurs 4 och 5 när betyg i dessa årskurser införs för att minska lärarnas administrativa börda. EN GYMNASIESKOLA FÖR JOBBEN OCH DEN HÖGRE UTBILDNINGEN En ny gymnasieskola med högre krav är på plats. Yrkesprogrammen förbereder ungdomarna bättre för arbetsmarknaden genom mer tid för yrkesämnen. Lärlingsutbildning, som stärker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad, har införts som ett permanent alternativ och flera olika insatser genomförs för att öka omfattningen och kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Entreprenörskap i utbildningen och satsningar på yrkeshögskolan är andra viktiga insatser som Alliansregeringen genomfört. Gymnasieskolan står för en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen. Under nästa mandatperiod vill vi underlätta ungdomars övergång till arbetsmarknaden och stärka gymnasieskolans bidrag till den nationella kompetensförsörjningen, främst inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft. För att klara arbetsmarknadens kompetensbehov är det viktigt att yrkesprogrammen blir attraktiva för eleverna. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov, utbildningsutbudet och elevernas intresse ska fungera väl. » Vi vill öka attraktiviteten i teknik- och vårdprogrammen genom tydligare yrkesutgångar, gymnasieingenjör respektive undersköterska. FRITIDSHEM FÖR TRYGGHET, KUNSKAP OCH SAMMANHÅLLNING Fritidshem av hög kvalitet kompletterar skolan, kan förbättra elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen och gör det lättare för fler föräldrar att jobba. Genom att skapa en meningsfull fritid med mycket rörelse och sociala aktiviteter kan fritidshemmen bidra till en lugnare och tryggare skolmiljö. I områden där många föräldrar har lägre utbildningsnivå eller lägre ekonomisk standard kan fritidshemmen spela en särskilt viktig roll. Utvecklingen som skett över lång tid mot stora barngrupper i fritidshemmen är bekymmersam. Det pedagogiska uppdraget blir svårare att uppfylla. Så ska det inte vara. Kommunerna behöver se över barngruppernas storlek och de övriga förutsättningar som ges för att fritidshemmen ska klara sitt uppdrag. » Vi vill minska storleken på barngrupperna på fritids genom ett prestationsbaserat stöd till de huvudmän som har små barngrupper eller som minskar storleken på stora barngrupper. KVALITET I FÖRSKOLAN OCH BARNOMSORGEN Förskolan ska erbjuda barn en trygg omsorg och är också viktig för att stimulera barns utveckling och lärande. Inte minst för barn i behov av extra stöd är förskolan viktig för att skapa en god grund för att klara skolan. En viktig förutsättning för att förskolan ska klara sitt uppdrag är att barngrupperna, särskilt för de yngsta barnen, har en lämplig storlek och sammansättning. Personalens kompetens är en annan viktig del för att stärka kvaliteten i förskolan. » Vi vill förstärka Skolinspektionens tillsyn över förskolan, med fokus på kvalitet och måluppfyllelse. Den nuvarande tillsynen ska kompletteras med regelmässiga stickprov genom besök på ett antal förskolor i varje kommun. » Vi vill att Skolinspektionen genomför en särskild treårig kvalitetsgranskning. Barngruppernas storlek ska särskilt analyseras. » Vi vill minska storleken på barngrupperna i förskolan genom ett prestationsbaserat stöd till de huvudmän som har små barngrupper eller som minskar storleken på stora barngrupper. » Vi vill permanent öka antalet platser på förskollärarutbildningen. » Vi vill förlänga förskolelyftet till och med 2018, med inriktning mot bl.a. naturvetenskap och teknik samt modersmål och flerspråkighet. » Vi vill genomföra ett förskolechefslyft 2015-2018 för att utveckla det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Etableringsfrihet och olika former av barnomsorg är viktigt för att kunna tillgodose familjers behov av olika barnomsorgslösningar, såsom familjedaghem. Alliansen har genom att införa barnomsorgspeng stimulerat fler former och möjligheten för kommuner att införa vårdnadsbidrag har ökat möjligheten för den som vill ge barnet omsorg i hemmet utöver den tid som föräldraförsäkringen medger. Alliansregeringen har också avsatt resurser för att stimulera kommunerna att erbjuda omsorg på kvällar, nätter och helger. HÖGRE UTBILDNING FÖR KUNSKAP OCH BILDNING Högre utbildning spelar stor roll för bildning och möjligheten att ta del av kunskap och fritt söka ny. Sverige har aldrig haft en så välutbildad befolkning som nu. Andelen ungdomar som går vidare till högre utbildning är hög och en dryg fjärdedel av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning. Av dem som lämnar gymnasiet de närmaste åren kommer mer än 60 procent att ha möjlighet att studera i högre utbildning. Alliansregeringen har gjort betydande satsningar för att öka kvaliteten i högskoleutbildningarna. Sänkt statlig inkomstskatt har också gjort det mer lönsamt att utbilda sig. Alliansregeringen har utökat antalet platser på högskoleutbildningar vars efterfrågan på arbetsmarknaden är stor. Det gäller t.ex. läkarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och ingenjörsutbildningarna. Inom vissa yrken kommer det ändå att vara brist på utbildad arbetskraft. Det är också viktigt att högskolans utbildningsutbud möter framtidens behov. En utredning har därför i uppdrag att analysera detta och bedöma om utbudet är väl avvägt i förhållande till kvalitetskrav, studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. » Vi vill öka antalet platser för bl.a. lärare, specialistsjuksköterskor och barnmorskor och göra en särskild satsning för att vidareutbilda förskollärare till att bli behöriga också för lågstadiet. Totalt kommer det att bli en ökning med ca 10 000 studenter per år. Alliansregeringen har även byggt ut den eftergymnasiala vuxenutbildningen och inrättat Yrkeshögskolan. Att företag kan rekrytera kvalificerad yrkeskompetens är centralt för konkurrenskraft och tillväxt. Alliansregeringen har också stärkt folkbildningen bland annat genom en tydligare möjlighet att bidra i integrationsarbetet. Det svenska studiestödssystemet är ett av världens mest generösa och Alliansregeringen har under de senaste åren gjort flera höjningar av studiemedlen. För att ytterligare förbättra studenternas möjligheter att fokusera på sina studier och för att öka genomströmningen, föreslår Alliansen en höjning av studielånet. Alliansregeringen främjar också lärande genom hela livet och möjlighet till omställning, bl. a. genom höjd åldersgräns för studiemedel. » Vi vill höja studiemedlet så att studenterna får 1000 kronor extra i månaden. Kvalitet och tillgänglighet i en sjukvård för alla I takt med att vi lever längre och kan behandla allt fler sjukdomar förändras kraven på hälso- och sjukvården. Alliansens utgångspunkt är en sjukvård präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Skillnader i kvalitet eller tillgänglighet mellan regioner eller utifrån till exempel kön eller utbildningsbakgrund ska motverkas. Sedan 2006 har tillgången till vård förbättrats. Köerna har kortats och vi har sett en kraftig ökning av antalet vårdcentraler och generösare öppettider. Kvaliteten i sjukvården har också stärkts över tid och patienterna är mer nöjda med vården. Sverige är idag ett av världens bästa länder på sjukvård. Vi satsar mer resurser än någon gång tidigare på vården. Det finns fler aktiva läkare och sjuksköterskor än någonsin, och vi utbildar dessutom fler än någonsin tidigare. Apoteksreformen har inneburit fler apotek, bättre service och att vi kan köpa receptfria läkemedel i mataffärer och bensinstationer. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH BÄTTRE KVALITET Trots kortare köer är det alltför många som fortfarande upplever att det kan vara svårt att komma i kontakt med sjukvården. Vissa landsting klarar inte heller kraven i den nationella vårdgarantin och det är stora skillnader mellan landstingen. Medan väntetiderna i vården har kortats väsentligt de senaste åren är bristande samordning och samverkan inom och mellan vårdgivare ett problem i dagens hälso- och sjukvård. Därför behöver kömiljarden utvecklas, bl.a. vad gäller tidsgränser och för att omfatta hela vårdkedjan. » Vi vill att kömiljarden utvecklas till en samordnings- och tillgänglighetsmiljard. Förutom att fortsatt främja tillgänglighet och korta köer ska den också öka huvudmännens förutsättningar och drivkrafter att skapa mer sammanhållna vårdkedjor och öka vårdgivarnas helhetsansvar för patienten. Vårdvalet inom primärvården har inneburit en stor och positiv förändring när det gäller tillgänglighet, innovationsfokus och effektivitet. Men fortfarande är primärvårdens andel av den öppna vården låg jämfört med många andra länder och primärvården kommer ofta sämre ut än den specialiserade vården i utvärderingar. Vi vill därför driva på kvalitetsutvecklingen inom primärvården. Vi anser också att det behövs ytterligare reformer för att stärka patientmakten. Bland annat bör reformer för ytterligare valfrihet övervägas. Utvärderingar har visat på stora regionala skillnader inom cancervården. Genom ökade riktade resurser och genom att samla kompetensen vill vi stärka jämlikhet och kvalitet i cancervården. » Vi vill satsa 500 miljoner per år under perioden 2015-2018 på att förkorta väntetiderna inom cancervården och på en ökad kvalitet i allmänhet. Satsningen ska även bidra till snabb diagnos och förebyggande insatser. » Vi vill samla viss avancerad cancervård på ett mindre antal sjukhus för att höja kvaliteten. En särskild utredare har fått i uppdrag att se över hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration. Utredningen ska vara klar 2015 och bidra till förbättrade vårdresultat och på så vis också en mer jämlik vård. En viktig förutsättning för en högkvalitativ vård är spridningen och tillämpningen av bästa tillgängliga kunskap. Det ska inte bero på var vårdgivaren arbetar vilken tillgång som finns på evidensbaserad kunskap. Samlad kompetens kan också leda till ett bättre resursutnyttjande. Bättre kunskapsunderlag kan bidra till ökad patientsäkerhet, effektivare resursutnyttjande och ökad jämlikhet. » Vi vill inrätta en nationell kunskapsguide för vårdens personal. STÄRK VÅRDEN AV ÄLDRE Människor med stora behov ska känna sig delaktiga i sin egen vård. Alliansregeringen har kraftsamlat för att förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre, bland annat genom ekonomiska incitament för samverkan. Målet har varit att få omsorgen och vården att samverka bättre och att använda resurserna mer effektivt så att vården och omsorgen i högre grad utgår från patienternas behov. Bland annat har detta resulterat i säkrare läkemedelsanvändning för äldre och bättre vård i livets slutskede. För en äldre person med många olika symtom och diagnoser kan kontakterna med olika huvudmän, verksamheter och personalkategorier ändå vara svåra att överskåda. De mest sjuka äldre har i dag många olika kontakter i vården och omsorgen, vilket kan medföra lägre kvalitet för patienten och högre kostnader för vården totalt. Här finns förbättringspotential vad gäller samverkan mellan kommuner och landsting. Kontinuitet i vård- och omsorgskontakterna är också viktigt. » Vi vill införa ett prestationsbaserat stimulansbidrag som ska utgå till landsting och kommuner som sluter en regional överenskommelse om samverkan för en förbättrad vård och omsorg om äldre. De människor som drabbats av demenssjukdom är särskilt utsatta. En välfungerande demensvård är därför en av grundförutsättningarna för en fungerande äldreomsorg. Detta kräver i sin tur kompetent, välutbildad och välmotiverad personal. Forskning på demensområdet har visat att relationen till vårdpersonalen är bland det allra viktigaste i vården av demenssjuka. Därför bör medarbetarna i vård och omsorg ges både tid och resurser och specifik kunskap om demenssjukdomar för att de ska kunna skapa en så bra demensvård som möjligt. » Vi vill ta fram en nationell demensplan i syfte att främja ökade kunskaper om demenssjukdomar och spridningen av kunskaperna. Den ska dessutom bidra till en effektivare användning av befintliga resurser t.ex. genom forskningssamarbeten, framtagande och spridning av bättre verktyg för arbetet vid t.ex. utredning och diagnostik, i vård och omsorg eller för stöd till anhöriga. UTBILDA FLER LÄKARE OCH SJUKSKÖTERSKOR Det råder brist på läkare och sjuksköterskor, trots att Sverige idag har 3500 fler läkare och 5200 fler sjuksköterskor än 2006. Alliansregeringen fortsätter bygga ut läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. Möjligheterna att rekrytera utbildad personal är avgörande för att hälso- och sjukvården ska kunna ge en god och säker vård och omsorg. » Vi vill vidta åtgärder för att landstingen bättre ska kunna planera för sin kompetensförsörjning. » Vi vill utöka antalet platser på barnmorskeutbildningen. » Vi vill utöka antalet platser på specialistsjuksköterskeutbildningen. FÖREBYGGANDE ARBETE Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt och medellivslängden fortsätter öka. Ändrade levnadsvanor mot ett hälsosammare liv gör att fler kan hålla sig friska längre. Alliansregeringen har gjort satsningar på bland annat hälsocoacher och läkemedelsgenomgångar. Det finns också goda exempel på landsting som erbjuder hälsosamtal och därmed ger människor bättre förutsättningar att känna delaktighet och motivation att vid behov ändra sina levnadsvanor. Mellan 2014 och 2017 satsar Alliansen 450 miljoner kronor på en nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Den syftar bland annat till utveckling av innovativa metoder för patientmedverkan samt verktyg för aktiv egenvård. Inom satsningen ges också stöd till primärvårdens sjukdomsförebyggande arbete. Fortfarande finns det dock hälsovinster att göra genom förebyggande arbete. Många hälsoproblem beror på alkohol, tobak och övervikt. Genom tidig upptäckt och personanpassade behandlingsupplägg kan många folkhälsoproblem förebyggas. Endast två av tio personer med kroniska och långvariga sjukdomar anser att de är involverade i sin egen vård. Detta visar att det finns brister inom vården när det gäller att möta patienters individuella behov. » Vi vill höja skatten på alkohol. » Vi vill höja skatten på tobak. » Vi vill utveckla och förbättra hälso- och sjukvården för personer med kroniska sjukdomar genom fortsatt arbete inom ramen för den nationella strategin. STÄRK PATIENTENS STÄLLNING Forskning visar att patientdelaktighet leder till bättre vård och bättre hälsa. Den 1 januari 2015 träder Alliansregeringens nya patientlag i kraft. Den tydliggör och förstärker patientens ställning genom förbättrad delaktighet, valfrihet och information. Vården ska utgå från patientens egna förutsättningar och patienter får en lagdstadgad möjlighet att välja utförare av primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. » Vi vill stärka patientens ställning ytterligare genom att etablera en digital tjänst - Hälsa För Mig - där den enskilde enkelt ska kunna samla och spara information om sin egen hälsa. Ett bra och tryggt land att åldras i Att åldras innebär ofta ett ökat behov av hjälp i vardagen. Hur hjälpen utformas påverkar i hög grad livskvaliteten. Alliansens utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Den välfärd som betalas med våra gemensamma resurser ska därför präglas av stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande och finnas tillgänglig för alla som behöver den. Sveriges äldre kan vänta sig fler år med god hälsa än i de allra flesta länder. Idag lever vi i genomsnitt 20 år efter pensioneringen. Det är en fantastisk utveckling. Men det kräver också en förändring i synen på äldre. Det är viktigt att politiken visar förståelse och respekt för att äldre inte är en homogen grupp människor med samma behov och önskemål. Det behöver skapas fler vägar för att underlätta för människor att leva det aktiva liv de vill leva. PENSIONER Alliansregeringen har, tack vare en jobbpolitik som fått fler i arbete och en ansvarsfull ekonomisk politik, kunnat sänka skatten för pensionärer vid fem tillfällen. En genomsnittspensionär betalar i dag 850 kronor mindre i månaden i skatt jämfört med 2006. De hushåll som är berättigade till bostadstillägg har, utöver skattesänkningarna, fått en förstärkning på 340 kronor per månad. För pensionsinkomster upp till cirka 14 000 kronor per månad motsvarar dessa åtgärder tillsammans jobbskatteavdraget på motsvarande inkomst. En garantipensionär har 2014 cirka 1 800 kronor mer i disponibel inkomst varje månad och en genomsnittlig inkomstpensionär med bostadstillägg cirka 2 000 kronor mer jämfört med 2006. Vi ser inget egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika. En starkare ekonomi och fler i arbete skapar förutsättningar för en positiv utveckling av pensionerna under de kommande åren. Inget är viktigare för pensionärernas ekonomi än att sysselsättningen och antalet arbetade timmar utvecklas väl samt att reallönerna ökar, eftersom pensionerna är kopplade till den ekonomiska utvecklingen. Pensionerna förväntas åren framöver utvecklas gynnsamt och Alliansen gör tillsammans med Socialdemokraterna en översyn av pensionssystemet för att undvika den relativt stora ryckigheten i pensionernas utveckling. HÄLSOSAMMARE, TRYGGARE OCH RIKARE VARDAG Det är självklart att också äldre ska ha en meningsfull vardag med intressen och fritidssysselsättningar. Social samvaro kan också bidra ytterligare till fler friska år. Många lever tyvärr i ofrivillig ensamhet. Trygghetsboenden med möteslokaler och ny teknik kan bryta isolering och skapa delaktighet. Ett mer strukturerat samarbete mellan kommunerna och ideella organisationer kan också skapa bättre förutsättningar för fler att leva ett rikt liv. » Vi vill kartlägga kunskapsläget och ta fram vägledningar och utbildningsmaterial med inriktning på aktivering av äldre, tidig upptäckt och behandling av psykisk ohälsa » Vi vill kartlägga kunskapsläget vad gäller rehabilitering och hemsjukvård bland äldre. » Vi vill främja äldre människors delaktighet i kulturlivet genom satsningen Kultur för äldre. Att själv få välja var och hur man vill bo är en central del av självbestämmandet och välbefinnandet. RUT-tjänsterna har underlättat vardagen för de cirka 180 000 äldre som använder sig av dem. Alliansregeringen har öppnat upp för nya boendeformer för äldre. Vi har också satsat på ett särskilt investeringsstöd för byggande av särskilda boenden och trygghetsboende vilket har lett till att över 10 000 äldrebostäder har byggts. Dock är det fortfarande 40 procent av kommunerna som inte täcker sitt behov. En ny bestämmelse slår fast att äldre så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i hemmet ska ges och sedan 2012 finns en lagstadgad parboendegaranti. Vi menar att alternativen behöver bli fler, både på den vanliga bostadsmarknaden och i form av olika trygghets- och äldreboenden. På så sätt kommer möjligheterna till självbestämmande förbättras, rörligheten på bostadsmarknaden öka och behovet av särskilt boende skjutas upp, vilket skapar möjlighet för äldre i behov av särskilt boende att få del av det i tid. Genom förbättrade möjligheter och en ny skyldighet för kommunerna att erbjuda plats i trygghetsboenden minskar otryggheten för äldre som undrar om det kommer att finnas plats för dem den dag de behöver flytta till ett äldreboende. Det ökar också drivkraften för kommuner att ha bra hemtjänst och satsa mer på trygghetsboenden. » Vi vill att alla kommuner ges möjlighet att erbjuda trygghetsboende eller särskilt boende utan biståndsbedömning. » Vi vill att alla kommuner ska vara skyldiga att erbjuda plats i ett trygghetsboende – en äldreboendegaranti - för alla som är över 85 år och har beviljats hemtjänst. » Vill vi att investeringsstödet till trygghetsboende och särskilt boende förlängs och förstärks för att främja tillgången till äldrebostäder. ETT MÅLTIDSLYFT FÖR ÄLDREOMSORG OCH FÖRSKOLA God och näringsriktig mat är viktig för vårt välmående och trivsel. Många i äldreomsorgen äter inte tillräckligt bra. Det beror ofta på brister i måltidens kvalitet och utformning. Kvaliteten på maten i offentligfinansierade verksamheter runt om i landet och möjligheterna att kunna välja och vara delaktig i hur maten tillagas är därför av stor betydelse. Människor ska kunna få påverka maten även på äldre dagar. Boenden där personalen lagar mat tillsammans med de äldre eller anpassar sig efter de äldres önskemål om mat vid olika tidpunkter får ofta nöjdare och friskare äldre. Äldre som bor kvar hemma men har svårt att kunna laga mat själva kan få hjälp med matleveranser. Ofta sker det i form av fasta portionsstorlekar från storkök. Många kommuner söker idag former för att förbättra matens kvalitet och måltidssituationen för de äldre. Goda exempel kan hämtas från kommuner som hittat bra lösningar för att öka valfriheten. Det kan till exempel handla om avtal med lokala restauranger som erbjuder hemleverans av mat till äldre. Vi vill se en fortsatt utveckling i den riktningen. Delaktighet i måltiden ger ytterligare en dimension. Alliansen vill därför att delaktighet ska bli ett uttalat mål i fler kostplaner. Goda matvanor grundläggs tidigt och i förskolan finns möjligheter att nyttja måltiderna som en del i det pedagogiska arbetet. Att låta barnen få vara med och laga maten ökar förståelsen för matens betydelse för hälsan. Det offentliga ska ha högt satta ambitioner i sin upphandling av mat avseende djurskydd och miljö. Inom ramen för Matlandet Sverige har Alliansregeringen inrättat ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg som nu arbetar med att stödja och stimulera kommuner och landsting. Ett nationellt måltidslyft som premierar de äldreboenden och förskolor som satsar på bättre kvalitet på maten kommer att bidra till att öka medvetenheten om matens betydelse. » Vi vill genomföra ett nationellt måltidslyft som riktar sig till äldreomsorgen och förskolan där huvuddelen avsätts för äldreomsorgen. Satsningen möjliggör för kommuner och fristående aktörer som driver äldreomsorg eller förskolor att söka stimulansbidrag för att utveckla och förbättra kvaliteten på måltiderna och för ökad delaktighet. » Vi vill fortsätta stödja kompetenscentrumet för måltider i vård, skola och omsorg. RÄTTEN ATT VÄLJA – OCH ATT VÄLJA BORT Patienternas och brukarnas behov ska styra utformningen av välfärdstjänsterna. Äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet. Rätten till egna val blir ännu viktigare för de äldre vars möjlighet att styra vardagen begränsas av att de behöver omsorg. År 2009 infördes Lagen om valfrihetssystem. Numera tillhandahålls omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna av privata utförare. Ökade valmöjligheter stärker människors egenmakt och gör att det går att välja bort de utövare som uppvisar brister eller otillräcklig kvalitetet i sin verksamhet. Det är inte rimligt att kommuner ska kunna neka äldre valfrihet. Den värdegrund som nu är fastlagd i lag inriktar äldreomsorgen på att varje äldre person ska uppleva största möjliga välbefinnande. Vi välkomnar också att det växer fram alternativ, såsom äldreboenden med inriktning på särskilda diagnoser, språkgrupper eller med HBTQ-kompetens. Vi vill under nästa mandatperiod fortsätta att utveckla valfriheten på områden där den idag är starkt begränsad för den som behöver omsorg, men självklar för andra. Det gäller t.ex. rätten att välja mat eller färdtjänst. Dessutom bör valfriheten utvecklas för att ge möjlighet att köpa andra tilläggstjänster för att till exempel åka på utflykt. » Vi vill införa ett krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet för äldre, antingen genom upphandling, ramavtal eller LOV. » Vi vill ytterligare stärka den enskildes inflytande över omsorgens innehåll genom en förenklad biståndsprövning. Äldreomsorgen fungerar i huvudsak bra. Det förekommer dock att aktörer, både privata och offentliga, har oacceptabla kvalitetsbrister. Välfärdstjänster ska bedrivas ansvarsfullt, effektivt och långsiktigt. Egenmakt och valfrihet behöver kompletteras med ytterligare stärkt tillsyn och uppföljning. » Vi vill, tillsammans med huvudmännen, utveckla ett system för att stärka kommunernas egenkontroll av verksamhet i såväl kommunal som privat regi. På så sätt stärker vi tillsynen och kontrollen. » Vi vill att Inspektionen för vård och omsorg ska utveckla sin tillsyn till att även omfatta hur kommunerna fullgör sin egenkontroll. » Vi vill förbättra kvalitet och uppföljning genom att utveckla bättre bedömningsverktyg såsom eHälsa, öppna jämförelser och ett bedömningsstöd för handläggare i syfte att bättre kartlägga anhörigas behov och situation vid en biståndsbedömning. Idag finns ingen möjlighet att i förväg utse någon som kan hjälpa till om man själv blir för gammal eller för sjuk för att ta hand om den egna hälsan eller ekonomin. Istället är man hänvisad till kommunernas gode män. Vi vill ge var och en mer makt över sin framtid genom att öppna upp för andra lösningar för den som föredrar att få stöd från en anhörig eller en vän. » Vi vill införa en möjlighet till så kallade framtidsfullmakter. STÄRK MEDARBETARNA OCH LEDARSKAPET I ÄLDREOMSORGEN Kvaliteten i äldreomsorgen skapas av medarbetarna, genom deras kompetens och agerande. De beskriver ofta sitt arbete som meningsfullt och fyllt av glädje. Men också som slitigt och stressigt. De vill göra ett bra jobb, men hindras ibland av bristande ledarskap, begränsat inflytande och dåliga villkor. Alliansen är tydlig med att det är medarbetarna och de verksamhetsnära cheferna som bäst vet hur verksamheten ska bedrivas och vad som behöver prioriteras lokalt. Arbete inom äldreomsorgen behöver bli mer attraktivt för att säkerställa att det även framöver finns kvalificerad personal som väljer att stanna längre på samma arbetsplats. På så sätt tillvaratas erfarenhet och kunskap. Jobbskatteavdraget har gjort att ett vårdbiträde har fått 1800 kronor mer i plånboken varje månad. Valfriheten gör att det finns flera olika arbetsgivare att välja mellan, och det finns möjlighet att byta jobb om man inte är nöjd med situationen. Det stärker också yrkets status. Ett gott ledarskap är viktigt för att öka motivationen och locka fler till äldreomsorgen. Alliansregeringen har tagit initiativ till en ledarskapssatsning som varit mycket efterfrågad. Vi vill nu ge fler chefer chansen att utbilda sig för att på så sätt skapa en bättre arbetsmiljö och för att öka attraktionskraften. Kommunerna har även goda möjligheter att på andra sätt stärka ledarskapet inom äldreomsorgen, t.ex. genom traineeprogram för att hitta potentiella chefer och genom tydligare karriärsteg i verksamheten. » Vi vill förlänga omvårdnadslyftet för att fortsätta stärka såväl den grundläggande som den specialiserade kompetensen bland personal inom äldreomsorgen. » Vi vill fortsätta ledarskapsutbildningen för chefer i äldreomsorgen. Ett tryggare samhälle Brott kränker människors frihet, liv, hälsa och rätt till sin egendom. Därför kan vi aldrig tolerera brottslighet. Men det finns inget enkelt svar på hur vi skapar ett tryggare samhälle. Genom att stå upp för varandra och säga ifrån när vi ser att någon blir illa behandlad eller när ett brott begås stärker vi sammanhållningen och markerar rätt och fel. Det behöver också finnas framtidstro i alla delar av samhället. Hopp om att kunna skapa ett bättre liv. Utsikter att få ett jobb. En övertygelse om att det är bättre att vara en del av samhället än att välja ett liv vid sidan om. En förvissning om att när människor mår dåligt så finns det ett skyddsnät och medmänniskor som fångar upp och hjälper. Och en vetskap om att när det begås ett brott kommer samhället att reagera snabbt och tydligt, såväl för att bistå brottsoffret som för att utreda gärningen. TYDLIGA REAKTIONER MOT BROTT Alliansen vill att de som begår brott blir straffade och att brottsoffer blir sedda och kan känna sig trygga. Straffen ska stå i proportion till brottet så att brottsoffret får upprättelse, och brottslingen ska kunna sona sitt brott och få möjlighet till en ny chans. Alliansregeringen har genomfört ett stort antal straffskärpningar med fokus på grova våldsbrott. Avsikten var att väsentligt skärpa de straff som döms ut. Men reformen har inte fullt ut fått önskat genomslag. För att de allvarligaste brotten ska straffas hårdare vill vi höja minimistraffen för ett antal brott. De förändringar Alliansen genomfört och vill genomföra syftar till en ökad spridning av utdömda påföljder och därmed till en mer proportionerlig tillämpning av straffskalan. » Vi vill skärpa straffen för dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel, grovt rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång. » Vi vill införa synnerligen grov våldtäkt och oaktsamhetsbrott avseende våldtäkt som nya brott. » Vi vill se över våldtäktsbrottet och överväga frågan om brist på samtycke. » Vi vill skärpa straffet för narkotikabrott. » Vi vill skärpa straffet för köp av sexuell handling av barn. Aldrig tidigare har det svenska rättsväsendet gjort lika stora insatser mot den organiserade brottsligheten. Men de senaste årens händelser i exempelvis Göteborg och Södertälje understryker nödvändigheten i att fortsätta kampen. För att minska den organiserade brottsligheten måste nyrekryteringen till de kriminella nätverken kraftigt motverkas. Det ska finnas stöd att tillgå för den som vill lämna det kriminella livet. För att komma åt brottslighet som rör sig över gränserna behöver också rättsväsendet samarbeta internationellt. EU-samarbetet innebär stärkta möjligheter att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. » Vi vill skärpa kriminaliseringen för brott som begås inom ramen för organiserad, kriminell verksamhet. » Vi vill skärpa straffen för människohandel och koppleri. » Vi vill att det ska bli lättare att beslagta kriminellas tillgångar. » Vi vill att det ska bli svårare och dyrare att få ut flera pass för att motverka handel med pass. » Vi vill skärpa straffansvaret för underlåtenhet att avslöja och hindra brott för personer som har anknytning till den brottsliga verksamhet där brottet har begåtts. Vi måste se särskilt allvarligt på brott som begås mot människor på grund av etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller könsidentitet. Hela Sverige ska vara ett tryggt land att leva i för alla och hatbrott hotar den tolerans och öppenhet som präglar och ska prägla Sverige. Det är ett allvarligt problem att svenska medborgare strider utomlands för terroriststämplade organisationer. De hotar inte bara andras liv, de riskerar sina egna liv och de utgör också en potentiell säkerhetsrisk efter återkomsten till Sverige. » Vi vill pröva åtgärder, inklusive ytterligare kriminalisering, mot förberedande av resor i syfte att delta i strid eller vapenträning utomlands för terroriststämplade organisationer i enlighet med den lista som EU eller FN har beslutat. I det sammanhanget vill vi se över möjligheten att beslagta pass för att stoppa sådana planerade resor. » Vi vill göra en översyn av om kriminaliseringen av deltagande i väpnade aktiviteter med terroriststämplade organisationer, i Sverige eller utomlands ytterligare kan förstärkas. Konsekvenserna av att begå brott ska vara snabba och kännbara. Brottsoffret får aldrig lämnas med en känsla av att det är han eller hon som gjort fel. Straffet ska bidra till att förhindra ny brottslighet och samtidigt ge ett tillfälle för den dömde att göra nya livsval. Vi kan aldrig acceptera en utveckling där släkten, gänget eller andra grupperingar tar på sig det offentligas roll och skipar rättvisa och fördelar skuld. Om man väljer att vända rättsväsendet ryggen ska det få konsekvenser. Personer som gång på gång återfaller i kriminalitet ska känna att samhället reagerar. Idag blir en person som regel frisläppt från fängelset efter två tredjedelar av strafftiden, även om anstaltstiden har präglats av en ovilja att ändra på sitt liv. Personer som anstränger sig för att förändra sin situation, till exempel genom studier eller jobbförberedande åtgärder, ska premieras framför den som inte tar ansvar. Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete behöver förstärkas, bland annat genom att göra fler aktörer mer delaktiga i ett aktivt utslussningsarbete, och insatserna för att nå målet om 85 procents sysselsättning bland de intagna behöver intensifieras. Alliansen vill också att återfall ska få tydligare konsekvenser än idag. På så sätt markerar samhället förväntningar och skapar incitament för människor att komma på rätt köl igen. » Vi anser att den som återfaller i brott och döms till ett nytt fängelsestraff ska avtjäna tre fjärdedelar av det nya straffet. » Vi vill att den som återfaller i brott efter att ha släppts ur fängelse ska få hela sin villkorligt medgivna frihet förverkad i betydligt fler fall än idag. » Vi anser att en tilltalad som har lämnat uppgifter av väsentlig betydelse för utredningen av det egna brottet ska kunna få ett kortare straff än det som annars skulle ha dömts ut. » Vi vill ytterligare begränsa möjligheterna till villkorlig frigivning om den intagne misskött sig eller inte aktivt deltagit i verksamhet. » Vi vill se nya former för samverkan mellan Kriminalvården och andra aktörer i syfte att förbättra möjligheterna till återanpassning till ett liv fritt från kriminalitet. » Vi vill ge Kriminalvården i uppdrag att utöka och utveckla arbetet med särskilda utslussningsåtgärder i syfte att förbereda de intagna för livet efter tiden på anstalt. » Vi vill stärka tillgången till yrkesutbildning på anstalt. Medling är en metod som kan underlätta för brottsoffer - och brottsling – att gå vidare efter ett begånget brott. Detta under förutsättning att båda vill delta och att gärningen är erkänd. Det offentliga kan bli bättre på att medverka till att den som begår ett brott också– om brottsoffret vill det – kan ges möjlighet att direkt gottgöra brottsoffret. Medlingsmöten avslutas ibland med att gärningsman och brottsoffer ingår ett muntligt eller skriftligt avtal som kan innehålla löften om framtida beteenden, ekonomisk ersättning till brottsoffret eller gottgörelse genom arbete. EN BRA START I LIVET En trygg uppväxt och en stabil skolgång är det bästa skyddet mot ett liv i kriminalitet. Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns utveckling och uppfostran. Även barnomsorgen och skolan har betydelse och är viktiga platser för förebyggande arbete. De ungdomar som hamnar i kriminalitet har ofta uppmärksammats av socialtjänsten redan före 15 års ålder. Dessa ungdomar har det, i de allra flesta fall, svårare än andra, med problem i skolan och sämre hemförhållanden. Ett framgångsrikt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i skolan kräver samverkan mellan flera olika aktörer. Skola, socialtjänst, polis, civilsamhälle och föräldrar har ett gemensamt ansvar. Alliansen vill se nolltolerans mot mobbing och kränkningar. Polisen bör ha ett utvecklat samarbete med varje skola. På så sätt skapas förtroende för rättsväsendet och ges förutsättningar för att minska antalet begångna brott. Dessutom kan benägenheten att anmäla de brott som begås öka. Det behövs nya ungdomspåföljder som ökar likabehandlingen och åstadkommer ett mer enhetligt, tydligt och trovärdigt system. » Vi vill att helgavskiljning med fotboja ska kunna användas som påföljd för unga i åldern 15-18 år. Vid helgavskiljning måste den unge en viss period vara i hemmet eller på annan angiven plats på vissa bestämda tider. Rikspolisstyrelsen fick 2011 uppdraget att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper där polis, socialtjänst, skola, föräldrar och andra aktörer intensifierat samverkan för att hjälpa ungdomar som håller på att hamna snett. Att hela samhället samverkar och strävar mot samma mål är avgörande för att få ungdomar att bryta en kriminell bana. Sedan pilotverksamheten avslutades ligger ansvaret för att fortsätta med eller inrätta sociala insatsgrupper hos kommuner och andra berörda lokala aktörer. » Vi vill fortsätta stödja sociala insatsgrupper för att säkra att samverkan mellan polis och berörda lokala aktörer blir en självklar del av ordinarie verksamhet. » Vi vill att polis och socialtjänst som upptäcker unga i riskzonen ska kontakta föräldrarna för ett ”orossamtal”. EN TRYGGARE VARDAG Ett inbrott i hemmet upplevs ofta som mycket kränkande, även om värdet av stöldgodset inte är så stort. Bostadsinbrott leder idag till för låga straff. För att straffen ska hamna på en rimlig nivå när det gäller bostadsinbrott bör en ny brottsrubricering införas. Det är inbrott och andra mängdbrott som påverkar människor i vardagen. Dessutom utgör de ofta en inkörsport till grövre brottslighet. Alliansen vill kraftigare bekämpa sådan brottslighet. » Vi vill införa en ny brottsrubricering ”inbrottsstöld” som ska ha ett minimistraff på fängelse i ett år. » Vi vill minska straffrabatten vid flerfaldig brottslighet. Den tekniska utvecklingen går fort och öppnar för helt nya typer av kriminalitet. Det blir allt lättare att begå brott som drabbar många och som innebär stora problem för småföretagare och enskilda. Näthandeln har också ökat riskerna för att någon kapar din identitet och har också underlättat för brottslingar att sälja stöldgods. Systematisk brottslighet av detta slag kan i förlängningen leda till försämrad konkurrenskraft, färre jobb och lägre tillväxt. » Vi vill kriminalisera identitetsstöld. » Vi vill höja kraven på identitetskort och bankkort. » Vi vill skärpa kriminaliseringen av systematiska fakturabedrägerier, så kallade bluffakturor. » Vi vill kriminalisera försök till häleri. VÅLD I NÄRA RELATIONER Varje år misshandlas eller mördas tiotusentals kvinnor av sin nuvarande eller före detta partner. Alltför få vågar polisanmäla. Det finns uppskattningar som säger att minst 150 000 barn lever i hem där det förekommer våld. Tusentals personer lever under hot från sina anhöriga på grund av en så kallad hederskultur. Det är oacceptabelt. Samhället ska markera med kraft mot dessa brott. Individuella fri- och rättigheter är universella och ingen inskränkning ska kunna rättfärdigas med kultur eller tradition. Rättsväsendet ska ha verktyg för att skydda brottsoffren. Alliansregeringen har skärpt straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Vi erkänner inte längre äktenskap som ingåtts utomlands via ombud, vi har skärpt skyddet mot barnäktenskap och kriminaliserat äktenskapstvång. Alliansen anser dock att det krävs ytterligare insatser för att motverka denna typ av brottslighet. » Vi vill att elektronisk fotboja ska kunna användas vid fler fall av kontaktförbud. » Vi kommer att utvärdera effekterna av straffskärpningen avseende grov kvinnofridskränkning. Om reformen inte har fått avsedd effekt är Alliansen inte främmande för att skärpa straffen ytterligare. » Vi vill tillföra Länsstyrelsen medel för insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. » Vi vill vidta ytterligare insatser för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. » Vi vill att kvinno- och tjejjourer, som gör omistliga insatser för att erbjuda hotade och våldsutsatta kvinnor skydd och hjälp, ska få sin långsiktiga finansiering säkerställd. Det är viktigt att också arbeta preventivt mot våldet. Regeringen har bland annat finansierat ett projekt med verksamhet som vänder sig till personer, främst män, som utövar eller riskerar att utöva sexuellt våld samt närstående till dessa och personal inom relevanta verksamheter. » Vi vill bevilja fortsatt stöd till verksamhet som syftar till att preventivt förhindra våld och övergrepp. TRYGGHET OCH JÄMSTÄLLDHET FÖR UNGA Jämställdheten utmanas i det offentliga rummet. Näthat har blivit en del av vardagen och drabbar i många fall kvinnor särskilt hårt. Våra unga riskerar att påverkas mer av vad som händer på nätet och av jämnåriga än av vuxenvärlden. En jämställdhetsutmaning för vuxenvärlden – föräldrar, lärare, civilsamhälle, politiken – är att ta större ansvar för en uppväxtmiljö för våra barn präglad av respekt och tydlighet om vad som är rätt och fel. Som en del i arbetet med denna utmaning har Alliansregeringen förstärkt arbetet mot hot, kränkningar och trakasserier på nätet. » Vi vill att brotten olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning förtydligas och moderniseras. » Vi vill stärka skyddet mot spridning av integritetskänsligt material som t.ex. hämndporr, med beaktande av grundlagen. » Vi vill skärpa straffet för grooming. EN EFFEKTIVARE POLIS Polisen ska vara en trygghet. För att polisen ska kunna utreda fler brott och få tid att synas på gator och torg har Alliansregeringen gjort historiskt stora resurstillskott. Sedan 2006 har polisen fått drygt 5 miljarder i ökade resurser och vi har idag betydligt fler poliser än tidigare, även i förhållande till befolkningen. Det finns också fler poliser i utsatta områden vilket ger bättre möjligheter att arbeta långsiktigt och förebyggande. Men polisens utredningsresultat är fortfarande för dåliga. Vi har dessutom en nedåtgående trend med färre antal personuppklarade brott på senare år. Alliansen budskap är tydligt. Polisen bör lägga fokus på de kärnuppgifter som är viktigast: brottsförebyggande arbete, utryckning och utredning. Fler brott ska utredas och leda till fällande dom. » Vi vill renodla polisens uppgifter, t.ex. genom att pröva om vissa av polisens uppgifter kan läggas på andra myndigheter. » Vi vill se över hur anmälan om sexualbrott hanteras och utreds och överväga behovet av åtgärder. Med den nya polisorganisation som träder ikraft i januari 2015 kommer det att skapas bättre möjligheter att flytta resurser inom landet och ansvarskedjan kommer att bli tydligare. Polisens arbetsmetoder behöver utvecklas när brottsligheten förändras. Modern teknik bör bli en naturlig del av verksamheten när allt mer brott sker på internet. De civila utredarna med specialkompetens inom t.ex. IT och miljöbrottslighet ska kunna användas på ett mer effektivt sätt. » Vi vill att civila utredare i vissa fall ska få polismans befogenhet. STARKA OCH KUNNIGA KONSUMENTER En fungerande marknadsekonomi kräver starka och kunniga konsumenter som kan göra medvetna val på en allt mer komplex och global marknad där nya varor och tjänster ständigt lanseras. Alliansen slår vakt om att konsumenter ska en stark ställning lokalt, nationellt och i EU. Överskuldsättning är ett växande samhälls- och folkhälsoproblem, där inte minst unga löper risk att hamna i skuldfällan. Alliansen vill införa skärpta sanktioner vid otillbörlig marknadsföring och öka skyddet vid telefonförsäljning. Det ska krävas skriftligt godkännande för att avtal per telefon ska bli bindande och oseriösa telefonkampanjer ska kunna avbrytas. Tyvärr hamnar många konsumenter i ett kunskapsunderläge på finansmarknaden. Alliansen vill att oseriös och vårdslös finansiell rådgivning ska motverkas. » Vi vill att företag som säljer egna produkter eller får provision vid försäljning till konsumenter inte ska få kalla sig oberoende rådgivare. Världsledande för miljö och klimat Sverige är och ska vara ett grönt föregångsland. Att åstadkomma ett gott livsklimat för människor, djur och natur är en central politisk uppgift. De klimat- och miljöutmaningar som vårt samhälle står inför vill Alliansen möta med åtgärder som bygger på kunskap, på bästa tillgängliga teknik och på vad som är samhällsekonomiskt effektivt. På så sätt ger våra åtgärder största möjliga resultat för miljön. Tillväxt är en förutsättning för att vi ska kunna komma tillrätta med världens utmaningar på miljö- och klimatområdet. Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Vi vill bygga vidare på Sveriges goda möjligheter att leda utvecklingen genom vår forskning, vår tillgång till naturresurser och det breda engagemang som finns i samhället kring miljö- och klimatfrågor. Klimat-, miljö- och energiutmaningarna innebär en möjlighet för svenska företag när den internationella efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster ökar. Alliansen har fortsatt stärka svensk miljö- och klimatpolitik och vi når resultat. Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med 14 procent sedan 2006. Under motsvarande period har dessutom andelen förnybar energi ökat med över 8 procentenheter och Sverige är med över 50 procent förnybar energi det land i EU som har högst andel. Sedan 2006 har antalet miljöbilar ökat kraftigt och vindkraften står för tio gånger mer el. Även på andra områden ser vi framsteg. Den årliga tillförseln av kväve till Östersjön har minskat. Arealen skyddad natur har, sedan 2006, ökat med 350 000 hektar, vilket motsvarar en yta större än Gotland. De statliga företagen har fått tydliga mål att stärka sitt hållbarhetsarbete. Vi har ökat statens miljöbudget med fem miljarder kronor sedan 2006. EN LÅNGSIKTIG KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIK Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och kräver såväl regionala, nationella som globala lösningar. Beroendet av fossila bränslen är både en belastning på miljön och en säkerhetspolitisk risk. Det europeiska beroendet av rysk gas bidrar till utsläpp av koldioxid och instabilitet. Flera EU-länder har inte ställt om från kolberoende medan andra ökat sitt beroende av fossila källor genom att stänga ner kärnkraft eller investera för lite i förnybara källor. Sverige ska fortsatt investera i förnybar energi och vi ska vårda den energiöverenskommelse som Alliansen träffat. Den ger stabila förutsättningar för industrin och en miljömässigt hållbar inriktning. Den som förorenar klimatet ska betala för sig. Grunden i vår klimatpolitik är principen om ett pris på koldioxid. Koldioxidskatt på fossila bränslen och ett utvecklat utsläppshandelssystem inom EU är effektiva styrmedel och därmed centrala i svensk klimatpolitik. Den långsiktiga vision som Alliansen antagit är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Vi har tillsatt en utredning, Klimatfärdplan 2050, för att ta fram en strategi för hur Sverige ska nå dit. Genom denna inriktning bidrar Sverige på ett ambitiöst sätt till de globala utsläppsreduktioner som behövs på lång sikt. Sverige exporterar kolsnål el till Europa. På så sätt klarar vi våra egna behov samtidigt som vi bidrar till minskade klimatutsläpp på vår kontinent. Genom ett gott näringslivsklimat, forskning och effektiva styrmedel öppnas nya möjligheter inom energieffektivisering, transporter, energilagring och smarta elnät, som kan stärka vår konkurrenskraft och öppna nya exportmöjligheter. » Vi vill genomföra en kontrollstation för klimat- och energipolitiken 2015 för att analysera hur energisystemet utvecklats i förhållande till de målsättningar som satts upp till 2020. » Vi vill sänka skatten för egenproducerad förnybar el. » Vi vill effektivisera tillståndsprocessen för att ansluta en ny kund till elnätet. » Vi vill fortsätta arbetet med att främja svensk miljöteknikexport. Klimateffekterna syns redan i Sverige och anpassning till ett förändrat klimat blir allt viktigare. Sverige ska vara ett föregångsland där bättre miljö och minskade utsläpp går hand i hand med ekonomisk tillväxt. HÅLLBARA TRANSPORTER Den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Denna sektor bidrar med den största nationella påverkan på klimatet och här finns det största beroendet av import av energiråvara. Alliansregeringen har gjort en lång rad insatser och vi kan redan se resultaten. Vägtransporternas utsläpp minskar, nya bilars utsläpp har minskat rejält och andelen förnybara drivmedel har ökat kraftigt. Men samtidigt måste fler insatser till. Det krävs långsiktiga och effektiva styrmedel för ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda och eldrift samt mot effektivare transporter. Att främja teknikutveckling inom detta område är avgörande för vår möjlighet att nå ett hållbart transportsystem. Sverige ska minska utsläppen från transporterna och bryta beroendet av fossila drivmedel. » Vi vill ge de förnybara drivmedlen fortsatt långsiktiga och goda förutsättningar och särskilt premiera drivmedel med stor klimatnytta genom att skattebefria andra generationens biodiesel HVO. » Vi vill införa ett system där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre fordonsskatt, ett så kallat Bonus-Malus-system. » Vi vill förlänga och förstärka supermiljöbilspremien i avvaktan på att ett Bonus-Malus-system träder ikraft. » Vi vill därutöver höja fordonsskatten genom att höja koldioxidbeloppet. » Vi vill införa ett statligt stöd till utbyggnad av laddstolpar för elbilar. ETT GLOBALT KLIMATAVTAL Inför FN:s klimatmöte i Paris vill vi att EU befäster sitt ledarskap. Ett kraftfullt och konstruktivt EU krävs för att åstadkomma ett globalt klimatavtal som håller den globala uppvärmningen under två grader. EU behöver besluta om ett klimat- och energiramverk för 2030 så snart som möjligt. Det är särskilt viktigt för att ge europeiskt näringsliv och andra aktörer i samhället långsiktig vägledning. Alliansen vill att EU ska enas om ett klimatmål där utsläppen ska minska med sammantaget 50 procent till år 2030. 40 procentenheter ska uppnås internt inom EU, under förutsättning att det sker genom en kostnadseffektiv fördelning mellan EU:s medlemsländer. De resterande 10 procentenheterna ska ske via internationella mekanismer i samband med att andra utvecklade länder tar sin andel av utsläppsminskningarna. Sverige och EU har en skyldighet mot utvecklingsländerna att bidra till deras klimatanpassning och utsläppsminskningar. Det ger positiva effekter för hållbar utveckling, inte minst tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad, och ökar möjligheterna att nå klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt. Vi arbetar också för att utveckla en global utsläppsmarknad och ett globalt pris på koldioxidutsläpp. » Vi vill att Sverige ska vara pådrivande i det internationella klimatarbetet för att åstadkomma ett ambitiöst globalt klimatavtal där de största utsläppsländerna tar ett betydande ansvar. Vi vill även att Sverige fortsätter driva på för kompletterande insatser vid sidan av klimatförhandlingarna. Den globala koalition som Sverige varit med och startat, som syftar till att begränsa kortlivade klimatgaser som sot och metan i atmosfären, ska öka sina insatser. Takten i att fasa ut länders fossilbränslesubventioner måste öka. Likaså måste fler finansinstrument och investeringsmodeller återspegla vinsterna med att agera för klimatet. » Vi vill att Sverige ska verka för att EU i närtid fattar beslut om ett klimat- och energiramverk för 2030. » Vi vill fortsätta och förstärka resurserna till de svenska klimatinvesteringarna i andra länder. EN GIFTFRI MILJÖ Vi ska alla kunna vara trygga med att de produkter vi köper inte är skadliga för oss eller vår miljö. Att åstadkomma en giftfri miljö är en av Alliansens huvudprioriteringar i miljöpolitiken. De produkter som barn omger sig med ska vara fria från farliga ämnen. Vi vill dels öka medvetenheten hos föräldrar, dels stödja kommunerna så att de kan ställa tydliga miljökrav i upphandlingen till förskola och fritidshem. » Vi vill genom bättre upphandlingsstöd bidra till att kommunerna kan ställa miljö- och hälsokrav vid kommunal upphandling. En särskild insats görs för att stödja kommunerna att kunna upphandla giftfritt till sina förskolor. EU måste öka takten när det gäller att begränsa användningen eller fasa ut särskilt farliga ämnen, exempelvis hormonstörande ämnen, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel. Det måste också bli lättare att förbjuda farliga kemikalier i grupp. En utredning ser för tillfället över möjligheten att införa nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper, till exempel kläder, leksaker och hemelektronik. » Vi vill införa en skatt på miljö- och hälsofarliga kemikalier. Vi ska ta bättre vara på vårt avfall och öka möjligheterna till återvinning. Bättre insamling och återvinning av avfall leder också till att miljöfarliga ämnen kan tas omhand och kretsloppen avgiftas. Alliansregeringen har höjt målen för insamling och återvinning av förpackningar, returpapper och elektronik och skärpt kraven på att hushållen ska ha tillgång till enkla och tydliga insamlingssystem. » Vi vill göra de ännu enklare för hushållen att lämna in material till återvinning, återanvändning och insamling, inte minst textilier, kläder och elektronik. LEVANDE VATTEN – RENARE HAV Sverige har markant minskat utsläppen av kväve och fosfor det senaste decenniet – mer än något annat land runt Östersjön. Alliansen vill fortsätta arbetet för en ren Östersjö och friska vattendrag i hela Sverige. Vi ska också vara en pådrivande kraft i havsmiljöarbetet, mot övergödning, mot giftiga utsläpp och mot nedskräpning, både regionalt och internationellt. Mätning och uppföljning av miljötillståndet i svenska hav och vatten är nödvändigt för att vi ska få tillräcklig kunskap om halterna av skadliga ämnen i fisk och dricksvatten. Regeringen har beslutat att satsa särskilt på det marina skyddet och har därför åtagit sig att skydda och bevara de mest värdefulla tio procenten av de marina områdena till år 2020, vilket innebär en ökning med minst 570 000 hektar. En bra miljö i våra hav och vatten är också viktigt för flera näringar, som turismen och fisket. Torsk, ål och lax hotas inte bara av miljöproblem utan också av överfiske, vandringshinder och marint skräp. Vi vill att Östersjöns och Västerhavets fiskbestånd ska vara livskraftiga och att man utan oro ska kunna äta den fisk som fiskas här. » Vi vill förbättra miljöövervakningen av vatten- och havsmiljön och satsa på ett nytt forskningsfartyg. » Vi vill öka andelen skyddade marina områden. En politik för hela Sverige Vi vill att hela Sverige ska leva. Då behöver människor kunna bo och verka på landsbygden. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara, och människor och företag över hela vårt land ska ges möjligheter att växa och utvecklas. Sveriges befolkning ökar och många delar av landet upplever en positiv befolkningstillväxt och en ökad attraktionskraft. Samtidigt finns det betydande utmaningar, med ökande skillnader mellan städer, med stark privat tjänstesektor, och små orter som är beroende av en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare. Stagnationen i dessa orter leder till neddragningar i ordinarie verksamheter som vård, skola och omsorg men även till att människor känner en bristande framtidstro. Med en förstärkt politik med jobbfokus har dessa orter emellertid goda förutsättningar att utvecklas väl. Alliansregeringen har medvetet arbetat för att förbättra företagsklimatet, inte minst för företag i glesbygd och varje kommun och region har ett ansvar att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringsklimat. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och för ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. DE GRÖNA NÄRINGARNA SOM TILLVÄXTMOTOR Alliansen tycker det är viktigt att använda de stora resurser som finns i Landsbygdsprogrammet för att förbättra förutsättningar för jobb och tillväxt på landsbygden. Därför har utgångspunkten för perioden fram till 2020 varit att medel i första hand ska användas för att ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. Alliansregeringen kompenserar för EU:s budgetneddragning genom att skjuta till ytterligare 2,8 miljarder kronor. » Vi vill öka anslagen till landsbygdsprogrammet för utveckling av landsbygden, bättre miljö och fler jobb i hela landet. Skogen är av stor betydelse för svensk ekonomi. Produkter baserade på skogsråvara står för över 50 procent av den svenska nettoexporten. Vi tror att det finns potential att förbättra skogssektorns möjlighet att skapa fler jobb och ökad tillväxt i hela landet. Alliansens skogspolitik tar sin utgångspunkt i två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. En hållbar skogsskötsel, ökad export och nya biobaserade produkter och tjänster är viktiga framtidsområden. Skogen är viktig för biologisk mångfald. Skogen ger även möjligheter för friluftsliv, turism och bidrar med andra viktiga värden. » Vi vill inrätta ett nationellt skogsprogram. Den svenska livsmedelsproduktionen ska ha goda förutsättningar. Alliansregeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över hur konkurrenskraften kan stärkas i svensk jordbruks- och trädgårdsnäring. Samtidigt har svenskt jordbruk ett antal konkurrensfördelar. Sverige har EU:s bästa djurskydd, hög miljöhänsyn och ett smittskydd i världsklass. Satsningen på ”Sverige – det nya Matlandet”, som syftar till att lyfta den svenska livsmedelsproduktionen och samt exporten av livsmedel, har bland annat bidragit till att antalet livsmedelsföretag har ökat. Efterfrågan på säker och hållbart producerad mat fortsätter att öka. Livsmedelsförädlingen är en sektor med stor geografisk spridning. Därmed kan branschen bidra till att skapa jobb i hela landet. Den matbaserade turismen är också en viktig sektor som kan ge ökade möjligheter till fler jobb. Alliansen vill fortsätta utveckla förutsättningarna för den svenska landsbygden. » Vi vill fortsätta satsningen på Matlandet Sverige. » Vi vill ha en nationell livsmedelsstrategi. » Vi vill förlänga VisitSwedens satsning på destinationsutveckling och marknadsföring av Sverige som besöksmål. » Vi vill förlänga satsningen på projektet Hus med historia, som handlar om underhåll och utveckling av hembygdsgårdar. I Sverige får djur inte antibiotika i förebyggande syfte. Det är något som sker i många andra länder och som bidrar till problem med multiresistenta bakterier. Ett problem som är allvarligt och akut. Idag används mellan 300–500 tusen ton antibiotika per år i världen. Av det går cirka två tredjedelar till djur. Till stor del beror det på att kor, grisar och kycklingar medicineras som kompensation för att djurvälfärden är sämre. » Vi vill ta ett initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom sjukvården och livsmedelsproduktionen. Regelverk som rör företag i primär- och livsmedelsproduktion är i hög utsträckning gemensamma för EU:s inre marknad. Det gör att alla nationella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar försämra konkurrenssituationen för de svenska företagen. Därför ska nationella, mer långtgående regler alltid vara väl motiverade och prövas noga. Det kan också finnas lagar och regler som slår orättvist i olika delar av landet och som kan behöva anpassas till de villkor som råder i gles- och landsbygd eller i särskilda sektorer. Det finns också krav som slår på ett orimligt sätt mot småföretagare i glesbygd. Förståelsen för företagande på landsbygden behöver öka. På så sätt skapar vi bättre förutsättningar för livskraftiga företag och regional utveckling. » Vi vill verka för att förbättra djurskyddet i EU och för att gemensamma regler för djurskydd följs. » Vi vill kartlägga nationella, mer långtgående regler som styr svenska företag. Svensk djurskyddslagstiftning ska inte omfattas. » Vi vill kartlägga den nationella tillämpningen av EU:s livsmedelslagstiftning för att identifiera eventuella hinder som snedvrider konkurrensen för företagande. » Vi vill ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden. » Vi vill att Livsmedelsverkets uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor ska utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas. » Vi vill genomföra en kartläggning över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå i syfte att på sikt kunna minska företagens regelbörda. BÄTTRE BREDBAND OCH TELEFONI Tillgång till bredband är avgörande för att människor ska kunna driva företag, jobba och studera på distans. Det förbättrar också servicenivån i hela landet. Alliansregeringen har sedan 2007 satsat ungefär 2,2 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad. Redan idag har 99 procent av befolkningen tillgång till 4G i sina hem, vilket gör oss i särklass bäst i Europa. Alliansregeringens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag dessutom ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. » Vi vill till och med 2020 satsa ytterligare 3,25 miljarder kronor på att bygga snabbt bredband på landsbygden. » Vi vill införa bredbandskoordinatorer och nationella riktlinjer för informationshantering hos myndigheterna i syfte att effektivisera utbyggnaden av bredband. Tillgång till bra mobiltelefoni blir allt viktigare. Sverige behöver ett mobilnät med bättre geografisk täckning och som har en tillräcklig kapacitet när allt fler vill använda mobil teknik. Alliansregeringen har genomfört en lång rad åtgärder för att förbättra mobiltäckningen, som reformerad lagstiftning, förbättrad information och starkare konsumentlagstiftning. Den utvecklingen vill vi förstärka ytterligare de kommande åren vilket kommer att leda till ännu bättre möjligheter för bra mobiltelefoni och snabbt mobilt bredband, inte minst på landsbygden. » Vi vill förbättra möjligheterna till mobil kommunikation i hela landet, bland annat genom att frigöra utrymmet på det så kallade 700 MHz-bandet. TILLGÅNG TILL SERVICE För att människor och företag ska vilja bo och verka i hela Sverige är det viktigt att det finns tillgång till en fungerande, grundläggande service på rimligt avstånd. Detta gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. I glesbygd har framförallt servicelösningar som bygger på lokala förutsättningar och samverkan med företagare och civilsamhället möjlighet att bli långsiktiga och bärkraftiga. Alliansregeringen har också gjort satsningar på dessa. En utredning arbetar nu med ytterligare åtgärder för att främja kommersiell service. » Vi vill satsa ytterligare 700 miljoner kronor 2014– 2020 för att förbättra servicen på landsbygden. » Vi vill stötta lanthandlare och bensinmackar, öka tillgängligheten till offentlig service i glesbygd, och förbättra livskvaliteten på landet genom att till exempel ge stöd till idrottsanläggningar och elljusspår och fortsätta samordna insatser för att öka tillgängligheten till lokal service. » Vi vill se över regelverken och öka samordningen mellan myndigheter och förbättra samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer för att åstadkomma en god offentlig och kommersiell service i hela landet. » Vi vill pröva möjligheten att utlokalisera myndigheter. VILT OCH JAKT I Sverige har vi en stor artrikedom och livskraftiga viltstammar. Möjligheterna som vår natur erbjuder, med rekreation, motion och jakt, innebär också ett stort ansvar att bruka och nyttja naturen på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Viltkött är klimatsmart. Därför kan det finnas skäl att vi förbättrar möjligheterna till jakt och gör viltkött mer tillgängligt. Nu genomförs en omfattande jaktlagsutredning. Syftet är ett modernt och enkelt regelverk som möter en bred acceptans. Alliansen vill också ta ett samlat grepp kring hur viltförvaltningen ska organiseras i staten. » Vi vill samla viltförvaltning och jaktfrågor i en ny myndighet. » Vi vill överväga att införa ett undantag från tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt, men med beaktande av integritetsaspekten. » Vi vill se över regelverket för hantering av vapenlicenser i syfte att underlätta för jägare. Viltförvaltningen behöver decentraliseras ytterligare – från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå. Regelverket för skydd för värdefulla livsmiljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättningarna. » Vi vill driva på EU för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige. Inga av våra rovdjursarter är utrotningshotade. Alliansregeringen har, utifrån omfattande forskning, utformat en ny rovdjurspolitik som möjliggör en regionaliserad och ansvarsfull förvaltning. Sverige uppfyller sina internationella åtaganden. Människor som lever nära rovdjur och vilt ska kunna vara med och påverka. Alliansens rovdjurspolitik ger möjlighet till en riktad selektiv jakt på varg utan att påverka vargens gynnsamma bevarandestatus. Rovdjursangrepp på tamboskap och husdjur kan orsaka skada för enskilda lantbrukare och leder till otrygghet. Vi vill att det ska gå att bedriva en ändamålsenlig skyddsjakt kombinerat med ersättningar till dem som får sina tamdjur rivna och dödade av rovdjur. » Vi vill fortsätta med riktad selektiv jakt på varg. » Vi vill se över dagens ersättningsnivåer till dem som får sina tamdjur rivna och dödade av rovdjur. Ett samhälle i gemenskap En av samhällets stora, men ofta dolda, tillgångar är värden som tillit och samhällsgemenskap. Vårt samhälle bärs upp av människor i gemenskap. Vi lever med band till andra och med förpliktelser till varandra. Värden och normer är viktiga för välfärdssamhället och sociala nätverk som skapar tillit ger bättre förutsättningar för såväl relationer mellan människor som fungerande välfärdssystem med gemensam finansiering. Sverige är fortfarande präglat av en hög tillit och stort engagemang i civilsamhället. Gemenskap och tillit i samhället uppstår i familjen, bland vännerna, arbetskamraterna och i civilsamhället i övrigt. Hos föreningar, församlingar och sammanslutningar skapas mötesplatser som gör Sverige till ett tryggare land där människor blir sedda och delaktiga. Gemenskap och tillit skapar mening, delaktighet och utveckling. De kulturella och kreativa näringarna växer, skapar nya jobb och ökar Sveriges attraktivitet och konkurrenskraft. Kulturen ska vara tillgänglig för alla i hela Sverige. Genom att beröra och inspirera bidrar kulturen både till att stärka enskilda människor och till att utveckla samhället som helhet. Idrottspolitiken utgör en särskild del av politiken för det civila samhället. Idrott bygger gemenskap mellan människor och bidrar samtidigt till en förbättrad folkhälsa. FAMILJEN Familjer ser olika ut, men är viktiga för ett tryggt samhälle. I nära relationer såsom familjen kan vi bli vi sedda, respekterade och älskade för dem vi är, inte för vad vi presterar eller hur vi ser ut. Vi lär oss att ta hänsyn, lyssna på andra och ta hand om varandra. Detta är särskilt betydelsefullt för barn som får stora delar av sin omsorg inom ramen för familjen. Goda och trygga uppväxtvillkor är viktigt för alla barn och ungdomar. Det är angeläget med goda förutsättningar för familjernas frihet, ekonomiska trygghet, tid tillsammans, valmöjligheter i barnomsorgen och för jämställdhet mellan föräldrarna. En utmaning i samhällslivet handlar om balans mellan familjeliv och yrkesliv och barnens möjligheter till en god relation till båda sina föräldrar. Föräldrarnas roll för barnets trygghet och utveckling är central. Det offentligas roll är att i första hand stötta och hjälpa. Alliansen vill fortsätta stödja och underlätta för föräldrar i deras vardag genom att förenkla reglerna och förbättra möjligheterna inom familjepolitiken. » Vi vill ta bort plikten att anmäla vård av sjukt barn samma dag som barnet insjuknar » Vi vill göra det möjligt för föräldrar att få föräldrapenning för hela inskolningen. » Vi vill ge den andra föräldern rätt till ersättning för att följa med till mödravården. » Vi vill ta bort anmälan för flerbarnstillägg för barn som har fyllt 16 år. VÄRNA DEMOKRATIN Att vi har förmånen att leva i en demokrati är resultatet av tidigare generationers kamp. Det är vår plikt att värna vår demokrati och se till att den överlever också till kommande generationer. Ett högt valdeltagande är viktigt för demokratins legitimitet men Alliansen vill även att fler medborgare blir delaktiga och engagerar sig mellan valen. Vi lever i en tid där vissa individer och rörelser använder hot och våld för att uppnå politiska mål. Alliansen är tydlig med att detta alltid är oacceptabelt. Våldsbejakande extremism måste, utöver rättsväsendets insatser, mötas med förebyggande åtgärder och avhopparverksamhet. Att motverka nyrekrytering till antidemokratiska rörelser och radikalisering är en prioriterad angelägenhet. Alliansregeringen har under senare år stärkt skyddet mot diskriminering bland annat genom att diskrimineringslagen omfattar fler diskrimineringsgrunder och fler samhällsområden än tidigare. Alliansen har tagit många viktiga steg för att stärka Sveriges fem nationella minoriteter, t.ex. arbetet för romsk inkludering, och ser att arbetet för att främja minoriteternas identitet, kultur och språk måste fortsätta. Arbetet för att Sverige ska vara ett samhälle fritt från diskriminering måste fortsätta. Stark och fri media är förutsättning för demokrati. Public service ska fortsätta att eftersträva kvalitet och relevans, samtidigt som kommersiella medier ska ha förutsättningar för att bidra till mångfald i utbudet. Mediernas oberoende måste värnas. Sverige har ett unikt starkt skydd i grundlagen för det fria ordet och detta ska försvaras. ETT STÄRKT CIVILT SAMHÄLLE Samhället är större än staten. Den tillit mellan människor och den tillförsikt om framtiden som är typisk för vårt land hämtar mycket av sin kraft ifrån ett av världens starkaste civilsamhällen. Utgångspunkten för Alliansens politik är att alla individer har en kraft att växa och skapa sina egna sammanhang. De ideella insatserna har en ovärderlig betydelse för ett samhälle som håller ihop. Det offentliga ska ge större utrymme och bättre förutsättningar för frivilliga gemenskaper att genom engagemang och ansvarstagande bidra till samhällsutvecklingen och välfärden. Det civila samhället bygger på människors vilja och engagemang. Människor väljer att ägna sin fritid åt det som ligger dem närmast om hjärtat. Människors deltagande i gemenskaper och ideella organisationer skapar mening, delaktighet och utveckling. Vi vill på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och därigenom bidra till välfärd och social sammanhållning. Det civila samhällets självständighet behöver stärkas och värnas så att föreningars, organisationers, kyrkors och samfunds självständighet kan bevaras. Alliansen har infört en avdragsrätt för gåvor till ideell, social hjälpverksamhet. Vi vill göra ytterligare reformer för att stärka ideella organisationer för att ta tillvara deras kompetens och kapacitet. » Vi vill ta bort ansöknings- och årsavgiften för organisationer som ansöker om respektive godkänns som gåvomottagare för att stärka en livaktig ideell sektor. » Vi vill underlätta för civilsamhällets organisationer att delta i offentliga upphandlingar och har därför tillsatt en utredning med detta syfte. » Vi vill göra en bred översyn i syfte att minska det civila samhällets administrativa börda genom att ta bort onödiga regler som utgör hinder, begränsningar eller minskar friheten för verksamhet inom det civila samhället. » Vi vill öka stödet till trossamfunden generellt, samt särskilt för preventivt säkerhetsarbete för att motverka attacker mot samfundens medlemmar eller deras lokaler. IDROTT Idrott och fysisk aktivitet är grunden för en god folkhälsa. I Sverige idrottar vi mest i hela EU. Men trots det finns alltför många i vårt land som begränsas av ohälsa, vilket i många fall leder till både socialt och ekonomiskt utanförskap. Alliansens idrottspolitik syftar därför till att skapa fler möjligheter till idrott och motion för alla människor i Sverige. Under Alliansens styre har vi skapat ett stabilt och långsiktigt finansieringssystem utifrån idrottsrörelsens önskemål. » Vi vill göra en satsning på idrotts- och fritidsanläggningar på landsbygden inom ramen för landsbygdsprogrammet. Grunden till en god hälsa läggs i tidig ålder. Idrotten är också ett viktigt sätt att bygga gemenskap med andra. Idrotten ska ge barn och unga glädje. Men vi ser också en samhällsutmaning i att barn och ungdomar i större utsträckning än tidigare slutar – eller aldrig börjar - idrotta. Vi vill att alla barn och unga ska få chansen att hitta glädjen med idrott. Därför är det viktigt både att utöka skolidrotten och att uppmuntra till frivilligidrott utanför skolan. Genom ”Idrottslyftet” har barn- och ungdomsidrotten tillförts 500 mnkr per år. Vi vill att kommunerna ska ta större ansvar för att säkra förutsättningarna för både flickor och pojkar, liksom barn och ungdomar med särskilda behov att kunna utöva idrott. Unga HBTQ-personer ska kunna delta i idrotts- och föreningsliv utan att möta fördomar och diskriminering. EN TILLGÄNGLIG KULTUR Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla ett starkt och fritt kulturliv som på så sätt kan ligga i framkant för nya uttryck, design, medier och gränssnitt. Kulturen har ett egenvärde och är en del av vår gemensamma historia. Kulturarvet och kulturmiljön ska bevaras, användas och utvecklas. För att kulturarvet ska vara levande och föras vidare till kommande generationer behöver det vara tillgängligt för alla. Digitaliseringen innebär nya möjligheter för att förmedla och skapa intresse för kulturarvet. Det civila samhället och enskilda människors ideella engagemang är en viktig resurs för ett levande kulturarv. » Vi vill förtydliga skollagen så det blir tydligt att enskilda konfessionella inslag, såsom psalmsång, blir tillåtna. Detta för att undanröja den osäkerhet som funnit kring möjligheten för skolor att ha skolavslutning i kyrkan. Barn och unga ska få uppleva kultur och växa genom eget skapande. Genom bland annat Skapande skola får barn och unga möta kulturen, vilket visat sig vara en viktig grund för delaktighet i kulturen som vuxen. Att tidigt i livet ta del av kulturupplevelser stärker kunskap och bildning och utvecklar den egna nyfikenheten och kreativiteten. Litteraturens ställning och förmågan att läsa är grundläggande för den bildning, debatt och upplysning som ligger till grund för vårt öppna samhälle. I dagens samhälle räcker det inte med att kunna hitta information vid behov, utan kunskap och bildning är en förutsättning för att kunna orientera sig. Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Litteraturen är också en källa till språkinlärning för nya svenskar. En stark röst i världen Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och försoning. Vi ska främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling och hävda internationell rätt och jämställdhet. Målet är att bidra till att omvandla förtryck till frihet, fattigdom till framsteg och resursslöseri till hållbar utveckling. Vi ska främja öppenhet och handel som en väg till fler jobb och högre tillväxt, men också som ett redskap för bättre förståelse och tolerans. Och vi ska fortsatt vara ett land som tar ansvar för människor på flykt. ETT EFFEKTIVT EU-SAMARBETE NÄRA MEDBORGARNA Sverige ska vara en aktiv del av en stark, enad och öppen Europeisk Union. Vi har också ett tätt och självklart samarbete med våra nordiska grannländer som ska vårdas. Vi värnar den fria rörligheten inom EU. Att människor kan flytta dit jobben finns gör att fler européer kommer i arbete. Den fria rörligheten bidrar till att bemanna den svenska välfärdssektorn och till att våra företag kan växa. Det europeiska samarbetet innebär stärkta möjligheter att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Människohandel, organiserade stöldligor, narkotikasmuggling och terrorism kan bekämpas mer effektivt i samarbete. Klimatutmaningen är global och kan endast lösas med gränsöverskridande samarbeten. EU ska ännu tydligare fokusera sitt arbete där samarbetet behövs bäst – för att lösa gemensamma problem. Samarbetet behöver stärkas på vissa områden, men beslut som bättre hanteras nationellt, regionalt eller lokalt ska inte ligga på EU-nivå. Fortsatta reformer behövs för att göra EU mer öppet och effektivt. Vi vill driva på den ekonomiska återhämtningen i Europa genom att skapa förutsättningar för fler jobb och ökad tillväxt som en grund för vår välfärd, både i Sverige och i övriga Europa. Sverige har mycket att bidra med för att förebygga framtida ekonomiska kriser i Europa. På EU-nivå behöver vi förbättra den inre marknadens funktion – framför allt när det gäller handel med tjänster över gränserna och genom en bättre fungerande digital marknad – och öppna upp för frihandel med utvecklingsländer och medelinkomstländer. Sverige ska fortsätta att vara en röst för frihandel och emot protektionism i EU. Vi vill ha ett EU som i alla sammanhang slår vakt om demokrati och mänskliga rättigheter. Ett eventuellt framtida svenskt inträde i valutaunionen ska föregås av en folkomröstning. Tidpunkten för en sådan ska beslutas av riksdagen. En folkomröstning bör genomföras först efter en bred diskussion där för- och nackdelar på nytt prövas i ljuset av bland annat erfarenheter och utveckling i länderna i och utanför eurosamarbetet. Europeiska unionen är grunden för freds-, säkerhets- och samarbetsordningen i Europa. Vi vill ha ett öppet Europa som välkomnar nya medlemmar. Genom att uppfylla kraven för medlemskap och åta sig en omfattande reformagenda, bidrar de nya medlemsländerna till att stärka freden och säkerheten i vår del av världen. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken måste stärkas, så att Europa blir en stark kraft för fred och en enad röst för frihet i världen. Det är bara genom ett tydligt, enigt agerande vi kan få slut på oroligheterna i Ukraina och stödja landet i dess reformprocess och närmande till EU. Vi vill bygga ut grannskapspolitiken, inte minst det Östliga partnerskapet. Sverige skall fortsätta att aktivt vara med och forma denna politik. INTERNATIONELLT SAMARBETE I EN GLOBALISERAD VÄRLD Globaliseringen är ett kraftfullt verktyg för att bryta fattigdom, stärka demokrati och skapa välstånd. Sverige ska fortsätta att stå uppför frihandel och rörlighet över gränserna. Vi ska fortsätta riva handelshinder och samtidigt värna konsumentskydd och miljö. Sverige ska vara pådrivande för ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringsavtal (TTIP) mellan EU och USA, vilket skulle kunna stärka både världsekonomin och de svenska företagens och konsumenternas handelsmöjligheter. Vi vill att Sverige och EU ska fortsätta att verka för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i en alltmer globaliserad värld där värden som dessa ofta ifrågasätts. Folkrätten och principen om staters territoriella integritet måste fortsätta att gälla. Att med våld eller hot om våld flytta gränser är ett oacceptabelt brott mot folkrätten. Vi vill fortsätta att stärka samarbetet och samhörigheten med våra nordiska och baltiska grannar och fortsätta att arbeta tillsammans för ökad rörlighet, fortsatt integration och kring centrala utmaningar som miljö och säkerhet. Vi är övertygade om att en friare och mer demokratisk värld också blir en fredligare värld. Förenta nationerna ska fortsätta att vara en hörnsten i svensk utrikespolitik. FN ska tillsammans med EU, OSSE och andra internationella organisationer fortsätta att arbeta aktivt för att få stopp på krig och kriser runt om i världen, och främja fred, frihet och försoning. Sverige ska fortsatt vara redo att delta med militära förmågor i fredsfrämjande insatser runt om i världen som leds av FN, EU eller Nato. När det behövs ska vi också vara redo att införa smarta sanktioner som drabbar auktoritära regimer men inte deras medborgare. Vi ska också vara beredda att anta bredare ekonomiska sanktioner när det krävs. Sverige ska driva på för att nå fred och försoning i konfliktdrabbade länder. Det är angeläget att återuppta fredsprocessen i Mellanöstern för att få till stånd en tvåstatslösning. Situationen i Syrien, Irak och stora delar av Nordafrika är alarmerande. Det gäller också fler länder i Stora Sjö-regionen och Centralafrika. Sverige ska bidra till konkreta insatser för att stoppa våld och öka respekten för grundläggande rättigheter. De människor som lever i diktaturens järnhårda grepp hamnar ofta i skuggan av de våldsamma och akuta kriserna. Alliansen vill fortsätta stödja demokratiska krafter i länder som Kuba och Vitryssland. Förtrycket av etniska och religiösa minoriteter ökar och människors religionsfrihet kränks. För närvarande är kristna bland de allra mest utsatta grupperna i världen, med omfattande förföljelse i Mellanöstern och delar av Afrika och Asien. Sverige ska i internationella sammanhang arbeta för att värna utsatta minoriteter. Alla människors lika värde är fundamentalt och yttrande- och religionsfrihet är centralt för ett öppet och fritt samhälle. Sverige ska fortsätta att bekämpa all form av diskriminering. Jämställdhet och kvinnors lika rättigheter är en av våra viktigaste demokratiska utmaningar. Detsamma gäller HBTQ-personers rättigheter varhelst de ifrågasätts. Internet blir allt viktigare i allt fler människors vardag. Det skapar enorma möjligheter, inte minst som ett verktyg för yttrandefriheten, men fel använt kan det innebära intrång, begränsningar och användas för repression. Den personliga integriteten och den enskildes rättigheter måste värnas. Vi vill att Sverige skall vara en ledande aktör för såväl friheten som säkerheten på nätet. Alliansen vill även vara pådrivande för en ambitiös nedrustningspolitik och för en värld utan kärnvapen. Att minska och på sikt få bort s.k. taktiska kärnvapen är särskilt viktigt. Vi ska aktivt motarbeta ytterligare spridning av massförstörelsevapen. I det sammanhanget är det särskilt viktigt att fortsätta ansträngningarna för att få till stånd en lösning på den nukleära frågan i Iran. EFFEKTIVT BISTÅND I SOLIDARITET MED OMVÄRLDEN Vi har ett moraliskt ansvar att arbeta för att utrota fattigdom och förtryck. Det målet är långt ifrån uppnått. Sverige ska därför ha en ambitiös utvecklingspolitik och ett generöst bistånd. Alliansregeringen har sedan tillträdet 2006 avsatt 1 procent av bruttonationalinkomsten till bistånd. Det gör oss till en av de mest generösa givarna i världen. Den politiken ligger fast. Vi har tillsammans ansvar för utvecklingen i världen. Världens kraftsamling för att nå FN: s millennieutvecklingsmål till 2015 har gett resultat. Andelen människor som lever i fattigdom har halverats och målet att begränsa undernäringen är inom räckhåll. Men mer behöver göras för att uppnå målen om kvinnor och barns hälsa och mot mödra- och barndödlighet. Vi vill också lägga kraft på att ta fram FN:s nya utvecklingsmål för tiden efter 2015. Sveriges politik för global utveckling ska därefter bidra till de nya målen. Att stärka demokratin och jämställdheten samt öka respekten för mänskliga rättigheter ska vara vägledande värden för det svenska biståndet. Svenskt bistånd ska stödja frihetskämpar och stärka yttrandefriheten. Vårt bistånd ska förbättra möjligheterna för fattiga människor att dra nytta av ekonomisk tillväxt genom förbättrad tillgång till utbildning, hälsovård och fler och bättre jobb. Vi vill även att biståndet ska bidra till en förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och till ett hållbart nyttjande av naturresurser. Genom stöd vid kriser, krig och katastrofer ska vi fortsätta att rädda liv och lindra nöd. Vi vill verka för att stärka det humanitära stödet vid kriser och katastrofer. Alliansen har koncentrerat Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete – från ett 70-tal samarbetsländer till cirka 30 - med fokus på Afrika, vissa konfliktdrabbade länder och till stöd för reformprocesser i Östeuropa. Det har skapat förutsättningar för mer fokuserade insatser som kännetecknas av bättre kvalitet och mer mätbara resultat. Det civila samhällets organisationer har en viktig roll att spela inom biståndet. Vi vill fördjupa dialogen med dessa aktörer och förtydliga deras roll. Ett starkare försvar Oron i vår del av världen har ökat. Den ryska militära övningsverksamheten i och över Östersjön har ökat över tid och visar upp ett mer aggressivt mönster. En ny gräns passerades i mars i år då Ryssland invaderade och ockuperade ukrainskt territorium. Alliansregeringen konstaterade redan 2009 att utvecklingen i Ryssland var oroande. Situationen har sedan dess förvärrats, inte minst genom Rysslands aggressiva agerande i Ukraina. Nato är en central organisation för Europas säkerhet. Alliansregeringen har beslutat om en översyn av hur Sveriges internationella försvarspolitiska samarbete i Norden, inom EU, med Nato och andra berörda fora, ser ut. Syftet är också att ge förslag på hur dessa kan utvecklas. Alliansens utgångspunkt är att vi ska ha tillgängliga förband som kan användas där de behövs. Alliansen har lämnat besked om långsiktiga satsningar på försvaret. Vi vill öka försvarsanslagen både under kommande mandatperiod och på sikt. Den stegvisa ökningen innebär att anslagen år 2024 kommer vara drygt 5,5 miljarder kronor högre på årsbasis jämfört med tidigare beräknade anslag. Det ger Försvarsmakten förutsättningar att fortsätta arbetet med att stärka försvaret under nästa mandatperiod. » Vi vill att förbandsverksamheten ska stärkas genom ökade resurser till övningar, personal och incidentberedskap. » Vi vill investera i ett nytt luftvärnsystem, ett utökat antal ubåtar, ett sjömålsrobotsystem och fler Gripenplan. » Vi vill öka den militära närvaron på och runt Gotland, bland annat genom utökad övningsverksamhet. » Vi vill utöka personalvolymen i Hemvärnet.