Riksarkivet har fått 46,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att under de närmaste fem åren utveckla Nationell arkivdatabas (NAD) till en nationell forskningsinfrastruktur. En av dem som fått ett viktigt uppdrag i arbetet är SND:s föreståndare Eva Stensköld. Hon är sedan början av juni ordförande i NAD:s nytillsatta styrgrupp.
Syftet med satsningen på NAD är att Sveriges omfattande arkivsamlingar ska bli mer tillgängliga som digitala, sökbara och maskinläsbara forskningsdata. Det betyder att historiska arkiv omvandlas från svårgenomsökta dokumentbilder till sökbara och analyserbara forskningsresurser. Tillsammans satsar Riksarkivet och Vetenskapsrådet över 90 miljoner kronor i projektet, pengar som ska gå till bland annat teknisk utrustning, utveckling av applikationer, spetskompetens och användarstöd.
”Satsningen är glädjande”
– Satsningen är glädjande både för forskarsamhället och för utvecklingen av Sveriges forskningsinfrastrukturlandskap. Genom NAD blir ett mycket omfattande arkivmaterial tillgängligt som strukturerade och maskinläsbara data. Tillsammans med Riksarkivets arbete med att utveckla egna språk- och AI-modeller, såsom Swedish Lion, öppnas nya möjligheter för forskare att söka, tolka och analysera historiska källor i en skala som tidigare inte varit möjlig, säger Eva Stensköld.
Den konkreta nyttan för forskare är till exempel att:
- Stora mängder historiskt arkivmaterial blir sökbara, även handskrivna dokument som tidigare varit svåra att analysera i större skala.
- AI-baserade verktyg och transkriptioner kommer att göra det möjligt att bearbeta och analysera mycket större datamängder än tidigare.
- Arkivmaterial kommer att tillgängliggöras som strukturerade data, vilket underlättar kvantitativa analyser, textanalyser och digital humaniora.
- Infrastrukturen skapar nya möjligheter för tvärvetenskaplig forskning inom exempelvis historia, samhällsvetenskap, språkvetenskap och demografi.
Stort intresse bland andra aktörer
Intresset är redan stort för vidareutvecklingen av NAD. Riksarkivet har fått ta emot en mängd frågor kring både användning, samarbeten och utbildningsmöjligheter. Ett av styrgruppens första uppdrag blir därför att stötta Riksarkivet i att ta fram riktlinjer och processer som möjliggör prioritering bland förfrågningarna. En annan SND-aktuell fråga som finns med i diskussionerna är Riksarkivets möjlighet att så småningom bli medlem i SND-nätverket.
– Vi har haft en dialog kring detta sedan tidigare och vi hoppas att de beviljade medlen till NAD innebär en möjlighet för en sådan utveckling, säger Eva Stensköld.
Läs mer om satsningen på NAD på Riksarkivets webbplats.
Vad är Nationell arkivdatabas?
Nationell arkivdatabas (NAD) är ett databas- och informationssystem som utvecklats av Riksarkivet. NAD publicerar information om arkiv och samlingar hos bland andra Riksarkivet, kommun- och regionarkiv, folkrörelse- och föreningsarkiv, näringslivsarkiv, museer och bibliotek. I databasen finns bland annat arkivförteckningar och andra sökmedel samt kontaktuppgifter till medverkande institutioner. Syftet med NAD är att man på ett ställe ska kunna hitta information om arkiv och samlingar i hela landet.