Hur, var och av vem forskningsdata ska lagras och tillgängliggöras, diskuterades när specialister från universitetsbibliotek, arkiv och andra forskningsstödjande funktioner möttes på SND:s initiativ. Med fanns även Riksarkivet, medarbetare från Utbildningsdepartementet och juridisk expertis.
Diskussionsforumet den 8 april som lockade ett sextiotal deltagare hölls i GU:s lokaler och var en fortsättning på SND:s novemberforum. Nästa forum äger rum den 10 november 2015, under tiden fortsätter diskussionen i ett webbforum.
– Vi är mycket nöjda med att vi ser ett så brett intresse för frågan och har deltagare från nästan alla lärosäten, säger SND:s biträdande föreståndare Iris Alfredsson.
En central fråga under dagen gällde VR:s förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdata, som nu bearbetas av Utbildningsdepartementet. En öppen hearing planeras under våren.
– Det är viktigt att regeringen får in synpunkter från forskarsamhället och andra intressenter, sade Eva Stensköld, departementssekreterare vid Utbildningsdepartementet.
Peter Linde från Blekinge Tekniska Högskola ventilerade ett bekymmer; oklarhet bland forskare om vem som äger forskningsdata. Det handlar ju även om data som hanteras inom uppdragsforskning, där företag är inblandade.
Eva Stensköld sade att det måste till en attitydförändring.
– Generellt sett är det inte forskarnas data när de arbetar vid en statlig myndighet, det vill säga ett universitet, utan myndighetens.
SND:s jurist Kristina Ullgren vände sig till Eva Stensköld:
– Nu när vi har representanter från regeringskansliet här är det intressant att ta upp hinder för verksamheten. Vi har politiska intressenter som säger att vi ska ta hand om vårt kulturarv, men vi får inte verktygen, och det är ett problem.
Ullgren får frågan om vem som ansvarar för forskningsdata, alltså vem på myndigheten har ansvaret, är det arkiven?
– Det är rektor, som i sin tur kan delegera det till för ansvariga för olika områden, menar Ullgren som bestämt hävdar att det måste till väldigt klara riktlinjer på alla lärosäten, vilket många av deltagarna spontant instämmer med.
Förutom frågan om ägarskap handlade diskussionsforumet även om lärosätenas arkivskyldighet och hur forskningsdata ska tillgängliggöras i framtiden.
Kortfattade presentationer av några pågående initiativ och projekt som berör forskningsdata hölls, av representanter från KB:s Open Access-program, Digital Curation Unit på SLU samt Lunds universitet, Göteborgs universitetsbibliotek och Chalmers bibliotek.
Många av deltagarna efterfrågade tydliga centrala riktlinjer för lagring och tillgängliggörande av forskningsdata.
– Men det ska inte föreskrivas exakt hur och var det ska ske, det måste utvecklas i nära samverkan med forskare, inskärpte forskningsingenjör Johan Åhlfeldt från Lunds universitet.
Ett önskemål var att arkivering skulle belysas närmare vid nästa forum.
– Ja, det är möjligt, med ytterligare inspel från Riksarkivet, sade forskningssamordnare Sofia Arvidsson vid SND och moderator för dagen.
Angående vidareutbildning för dem som ska hantera forskningsdata i framtiden, när väl de centrala riktlinjerna är på plats, sade hon att SND skulle kunna hyra in dem som undervisar vid ICPSR:s sommarskola.
– Detta skulle lika gärna SND kunna hålla i själva, det är en stor fördel om utbildningen hålls på svenska, tyckte Peter Linde.
Av: MONICA BENGTSON
Bilder: STEPHANIE ROTH