Rekommendationer från KAFFE-projektet

Baserat på resultaten från KAFFE-projektet har SND tagit fram rekommendationer för den fortsatta utvecklingen av det svenska e-infrastrukturlandskapet för forskningsdata. Rekommendationerna utgår från de behov och utmaningar som forskare uttryckte i intervjuerna som genomfördes inom KAFFE-projektet samt diskussioner i SND:s styrgrupp.

Rekommendationerna tar avstamp i forskarnas perspektiv och behov avseende forskningsdatahantering genom de olika faser i forskning som berör forskningsdata – från planering till aktiv datainsamling och bearbetning till tillgängliggörande och långsiktigt bevarande – och som ställer olika krav på ansvar, infrastruktur och stöd. Genom att utgå från forskningspraktiken synliggör rekommendationerna områden där forskare upplever brister i stöd, infrastruktur och ansvarsfördelning.

Rekommendationerna är centrala för att minska glappet mellan policy och praktik, stärka nationell samordning och säkerställa att utvecklingen av e-infrastruktur utgår från forskningens och forskarnas faktiska behov. De riktar sig till aktörer på flera nivåer och bör ses som ett sammanhängande underlag för prioritering, samverkan och vidare utveckling.

Rekommendationer på nationell nivå

1. Stärk nationell samordning och ansvarsfördelning

Den nationella samordningen av e-infrastruktur för forskning bör tydliggöras och förstärkas.

Detta bör omfatta

klargjort mandat och ansvar mellan nationella aktörer
samverkan mellan forskningsinfrastrukturer inom och utanför Vetenskapsrådets ansvarsområde
systematisk inkludering av forskarperspektivet i nationella utredningar, kartläggningar och utvecklingsinsatser
ett upprätthållet och fördjupat samarbete mellan lokala funktioner för forskningsdatastöd på lärosäten och andra forskande organisationer.

En gemensam begreppsapparat är en grundförutsättning för effektiv samordning.

2. Utvärdera och formalisera användningen av datahanteringsplaner

Datahanteringsplaner bör integreras med andra stöd- och kvalitetssäkringsprocesser i syfte att genomlysa deras funktion, användning och effekter.

Detta bör omfatta

utvärdering i relation till faktisk nytta
anpassning till olika forskningspraktiker
utformning så att kostnad och administrativ belastning står i rimlig proportion till nyttan.

3. Säkerställ lagring under aktiv forskningsfas

Förutsättningar för säker och ändamålsenlig lagring av forskningsdata under den aktiva projekttiden bör tydliggöras och stärkas.

Detta bör omfatta

tillgång till lagringslösningar anpassade till forskningens behov av kapacitet, prestanda och säkerhet
stöd för forskningssamarbete inom och mellan lärosäten, versionshantering och kontinuerlig säkerhetskopiering
tydlig vägledning kring informationssäkerhet, dataskydd och hantering av känsliga data
nationell samsyn kring ansvarsfördelningen för sådana lösningar.

4. Säkerställ lagring och hantering inför och under tillgängliggörande av forskningsdata

Förutsättningarna för att tillgängliggöra forskningsdata bör stärkas genom ändamålsenliga lagringslösningar och stöd.

Detta bör omfatta

tillgång till repositorier och andra lösningar för publicering och tillgängliggörande av data
säkerställande av att forskningsdata tillgängliggörs på ett sätt som möjliggör återanvändning, inklusive krav på tillräckliga, standardiserade och maskinläsbara metadata
säkerställande av att metadata görs sökbara och synliga via nationella och internationella tjänster, exempelvis genom exponering i Researchdata.se
vägledning kring juridiska och etiska aspekter, inklusive licensiering och hantering av personuppgifter
vägledning kring och samordning av arkivfrågor och arkivföreskrifter
nationell samsyn kring ansvarsfördelningen för sådana lösningar, i enlighet med Rekommendation 1 (ovan).

5. Klargör ansvar och strategier för långsiktigt bevarande

En nationell översyn av arkiv- och bevarandefrågor kopplade till forskningsdata bör genomföras.

Detta bör omfatta

ansvarsfördelning mellan forskare, lärosäten och nationella aktörer
strategier för gallring och långsiktig läsbarhet
tydlig och praktisk vägledning till forskare i arkiv- och bevarandefrågor.

Rekommendationer till SND-nätverket

6. Fortsätt systematisk behovsinventering

Arbetet med forskarintervjuer bör fortsätta inom nätverket, med gemensam metodik, stöd och support från SND-kontoret, för att bibehålla och regelbundet förnya förståelsen av forskares aktuella behov.

7. Fördjupa förståelsen för forskningspraktiker

Intervjuarbetet kan med fördel kompletteras med fördjupade studier av faktiska datapraktiker (t.ex. skuggning av forskare), för att bättre förstå hur policykrav möter forskningsvardagen.

8. Kartlägg forskarstödets perspektiv

En nationell kartläggning av forskarstödjande funktioners behov och förutsättningar bör genomföras, i syfte att stärka kopplingen mellan stödorganisationer och forskningspraktik.

Rekommendationer till lärosäten

9. Tydliggör ansvar och organisering för forskningsdata

Lärosätena bör tydliggöra ansvarsfördelning och organisering för hantering av forskningsdata.

Detta bör omfatta

klargjorda roller mellan forskare, institutioner och stödfunktioner
tydlig och formaliserad samordning av olika stödfunktioner inom lärosätet
tydliga kontaktvägar för forskare.

10. Tillhandahåll sammanhängande stöd och infrastruktur

Lärosäten bör erbjuda ett sammanhängande stöd för forskare i hanteringen av forskningsdata genom hela livscykeln.

Detta bör omfatta

lagringslösningar för aktiv projektfas, tillgängliggörande och bevarande
stöd för datahanteringsplaner, dokumentation och metadata
samordnade tjänster för publicering och arkivering.

Med dokumentation avses information som beskriver forskningsdata, dess struktur, ursprung, bearbetning och användning, så att data kan förstås och återanvändas även efter projektets slut.

11. Stärk kompetens och stöd till forskare

Lärosäten bör säkerställa att forskare har tillgång till relevant kompetens och stöd i frågor om hantering av forskningsdata.

Detta bör omfatta

utbildning i forskningsdatahantering och öppen vetenskap
rådgivning kring arkivfrågor, juridik, etik och informationssäkerhet
praktiskt stöd i samband med tillgängliggörande och återanvändning av data.

12. Integrera öppen vetenskap i lärosätenas incitamentsstrukturer

Öppna vetenskapspraktiker, som publicering av forskningsdata, bör ges ett tydligare genomslag i bedömningskriterier och meriteringssystem.

Rekommendationer till forskningsfinansiärer

13. Integrera öppen vetenskap i forskningsfinansiärernas incitamentsstrukturer

Öppna vetenskapspraktiker, som publicering av forskningsdata, bör ges ett tydligare genomslag i bedömningskriterier och meriteringssystem.

14. Inrätta riktade stöd för bevarande och återanvändning av data

Riktade satsningar bör genomföras för att stödja bevarande och återanvändning av data.

Detta bör omfatta

bevarande för att säkerställa långsiktig åtkomst till dataset med särskilt vetenskapligt, samhälleligt eller kulturhistoriskt värde, exempelvis data som är unika, svårersättliga, resurskrävande att återskapa eller av betydelse för framtida forskning och samhällsutveckling
sekundäranalyser av befintliga data
utveckling av god praxis för öppen vetenskap.

Rekommendationer till SND-kontoret

15. Tillgängliggör och vidareutveckla KAFFE-resultaten

SND-kontoret bör

säkerställa att KAFFE-projektets material och metodik kan delas och återanvändas nationellt
tillgängliggöra centrala delar av projektet på engelska
fortsätta analysarbetet och utveckla visualiseringar som stöd för strategisk planering.

16. Skapa nationell överblick över liknande initiativ

SND-kontoret bör sammanställa och analysera tidigare och pågående kartläggningar av forskningsdatapraktiker vid svenska lärosäten i syfte att identifiera gemensamma mönster och utvecklingsbehov.

17. Samverka med närliggande nationella initiativ

SND-kontoret bör aktivt samverka med andra nationella initiativ inom forskningsstöd och digital infrastruktur, i synnerhet där forskarperspektivet tidigare varit svagt representerat.

Rekommendationerna kan laddas ner från Zenodo och nås via följande DOI: https://doi.org/10.5281/zenodo.20539233.