Den 11 augusti höll regeringen pressträff för att presentera resultatet av utredningen Organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur. Utredningen har letts av Tobias Krantz och föreslår olika sätt att utveckla och stärka svensk forskningsinfrastruktur, bland annat genom att inrätta en ny myndighet med ansvar över digital infrastruktur.
Utredningen startade på uppdrag av regeringen i maj 2020. I direktivet ingick en bred översyn av svensk forskningsinfrastruktur, med målet att säkerställa att Sverige kan upprätthålla forskningsinfrastruktur av hög kvalitet och möta både nuvarande och kommande samhällsutmaningar. Bland de förslag som Tobias Krantz räknade upp under pressträffen fanns bland annat inrättandet av en samlad organisation för digital infrastruktur för forskning, något han beskrev som ”en av de mest trängande frågorna att ta tag i”.
– Min uppfattning är att det saknas en tydlig vision och strategi för digitala infrastrukturer för forskning och deras roll i den digitala omställningen. Min slutsats är att vi behöver samla de digitala forskningsinfrastrukturerna i en gemensam organisation. Idag är dessa utspridda på väldigt många olika håll, och vi skulle vinna väldigt mycket på att kraftsamla de här resurserna på ett och samma ställe, sa han.
En myndighet med ansvar över forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse och e-infrastruktur
Inrättandet av en gemensam myndighet för digital infrastruktur har tidigare föreslagits i rapporten Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur för forskning, som lades fram av SUHF och Vetenskapsrådet tidigare under våren 2020. Då ansåg man att fem organisationer, däribland SND, skulle slås samman. I utredningen av Tobias Krantz pekar man också på fördelarna med centralisering:
”…utredningen [anser] att det finns skäl för att utveckla organisationen av digitala infrastrukturer mot en centraliserad form. Fördelarna med en centraliserad organisation handlar alltså till stor del om bättre samordning av planering och prioritering av digitala infrastrukturer samt samlad och professionaliserad hantering och stöd i vissa frågor. I vissa avseende[sic!] finns det även stordriftsfördelar med en centraliserad organisationsmodell.” (Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur, SOU 2021:65, s.220)
Ett annat alternativ som diskuteras av utredningen är att de digitala infrastrukturerna skulle kunna ingå i en ny myndighet med ett ännu bredare uppdrag. Denna myndighet skulle ha huvudansvar för forskningsinfrastrukturer av särskilt nationellt intresse och samtidigt ansvara för digital infrastruktur. Tobias Krantz menar att en sådan lösning skulle kunna leda till en renodling av roller och ansvar i det forskningspolitiska landskapet.
SND:s föreståndare Max Petzold ser positivt på resultatet av utredningen.
– Från SND:s sida välkomnar vi utredningens förslag. Vi har sedan några år ett allt tätare samarbete med andra infrastrukturer som SNIC, SUNET och RUT, där vi som helhet kan ge forskarna bättre service. Om förslaget vinner gehör kommer vi att kunna nyttja de olika resurserna ännu bättre. Det är också ett bra förslag att den nya myndigheten ska kunna hantera forskningsdata med personuppgifter åt andra myndigheter. Det är viktigt för att kunna öka datadelningen på ett lagligt och etiskt sätt, något som vi i dagsläget har bekymmer med, säger han.
Utredningens förslag i korthet:
- Utveckla den politiska styrningen avseende forskningsinfrastruktur.
- En framtida myndighet för forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse bör inrättas.
- Samla digitala infrastrukturer för forskning inom en myndighet.
- Stärk förutsättningarna för lärosätenas samverkan om forskningsinfrastruktur.
- MAX IV-laboratoriet och SciLifeLab bör fortsatt bedrivas i myndighetsform med förtydligat nationellt ansvar.
- Viss forskningsinfrastruktur av särskilt nationellt intresse bör betraktas som en samhällsinvestering.
- Vidga perspektivet på forskningsinfrastruktur och öka näringslivets möjlighet att delta i både uppbyggnad och användning.
- Nykonstruktion av ett polarforskningsfartyg kräver en ambitionshöjning avseende svensk polarforskning.