När SND i veckan anordnade doktorandnätverksträff och forskarworkshop stod det klart att det kommer att bli nödvändigt för forskare att planera för hur data ska lagras och tillgängliggöras, så de kan återanvändas i framtiden. På så så sätt får forskarsamhälle och övriga medborgare ultimat nytta av de skattepengar staten satsar i forskningen.
Med utgångspunkt i EU-kommissionens rekommendationer från 2012 har Vetenskapsrådet, VR, i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Det finns flera skäl för tillgängliggörande av forskningsdata.
Måndagens doktorandnätverksträff vid SND samlade ett trettiotal deltagare och behandlade frågor kring datahantering och datahanteringsplan. Tisdagens forskarworkshop berörde förutsättningar och riktlinjer för tillgängliggörande av forskningsmaterial. Mötena ordnades i Pedagogens lokaler i centrala Göteborg.
Doktorandnätverksträffen fokuserade på hur man som forskare bäst hanterar sina data och vikten av att före projektstart skapa datahanteringsplan för hur data och material ska hanteras under projektets livscykel. Även doktorander utanför nätverket, från hela landet, deltog.
Dagen inkluderade fyra block med olika delar som bör ingå i en datahanteringsplan: Datahantering, datahanteringsplan, beskrivning av forskningsprojekt, insamling/produktion av data, juridik & etik, budget/Dokumentation, metastandarder, filformat, namnkonventioner/Korttidslagring, datahantering/Långtidslagring och tillgängliggörande.
– Det finns juridiska och etiska aspekter som är mycket viktiga att ta ställning till innan man sätter igång med ett forskningsprojekt, sade Ulf Jakobsson, datasamordnare vid SND, i sitt inledningsanförande.
Deltagarna fick efter varje block möjlighet att relatera till sina projekt och diskutera tillsammans med andra doktorander utifrån forskningsområdena Samhällsvetenskap/Humaniora/Medicin & Hälsa; Naturvetenskap & Teknik; Annat. En datasamordnare från SND deltog i var grupp.
– Gruppindelningen var en sak som jag särskilt uppskattade, sade Steingrimur Jonsson som är Förste bibliotekarie vid Linköpings universitet.
Han är historiker och tyckte diskussionerna blev mycket givande.
– Vi pratade exempelvis om att man efter 70 år kan få tillgång till allt som finns arkiverat om en person och vad det kan innebära för ättlingarna, sade Steingrimur vidare.
Han menar att universiteten inte har kommit så långt när det gäller vare sig arkivering eller tillgängliggörande av data. En av frågorna som diskuterades utöver datahanteringsplaner var hur en myndighet som en högskola ska hantera lagringen av forskningsmaterial så att dessa blir åtkomliga i framtiden.
Forskarworkshop med initierade talare
Vid forskarworkshopen på tisdagen deltog ett sjuttiotal personer från ett tiotal lärosäten och andra myndigheter. SND:s föreståndare Hans Jørgen Marker inledde med att understryka att SND:s huvudroll är att understödja forskningen.
Biträdande föreståndare Iris Alfredsson har varit med sen SND:s ursprungsorganisation SSD byggdes upp inom Göteborgs universitet.
– Det har verkligen hänt mycket under dessa dryga trettio år!
Hon tecknade VR:s nuvarande nationella infrastruktur.
Läs om SND:s internationella projekt samt SND:s nationella samarbetsprojekt.
GU:s jurist Kristina Ullgren gick igenom vilka juridiska frågeställning som berörs i forskningsrelaterad verksamhet och kom bland annat in på vad som gäller för de allmänna handlingar en myndighet hanterar och rådande sekretessregler. Hon påpekade att SND har en viktig roll i frågan om öppna forskningsdata, och ser fram emot de beslut som kommer att fattas kring SND:s framtida roll; blir organisationen egen myndighet eller ej?
Johan Lindberg från VINNOVA berättade om Open Research Data Pilot i Horisont 2020 och gav handfasta råd för den som skriver projektansökan, inom ramen för Horisont 2020, EU:s senaste ramprogram för forskning och innovation.
– Bered er på att EU-kommissionen är snabbare med att se organisationen före personen, annars är man van vid att det är forskningsgruppen som beaktas men EU ser till firmatecknare, typ rektor eller landstingsdirektör.
Forskarsekreterare Anna Wetterbom är VR:s kontaktperson för öppen tillgänglighet av forskningsdata. Hon presenterade arbetet med de nationella riktlinjerna för forskningsdata och publikationer. Ett utkast har lagts fram och ska vid årsskiftet rapporteras till regeringen. Långsiktigt är mållet att all forskningsdata som tas fram med offentliga medel ska vara öppna. Dessförinnan lär det behöva genomföras omfattande pilotprojekt, menade Wetterbom vidare.
Hon räknade upp fördelar förutom effektivt använda skattemedel, med öppna data, och nämnde då stävjande av forskningsfusk samt möjligheter att koppla ihop datamängder istället för att göra om vissa experiment.
– Men det är ju inte bara forskare som använder data, det är företag, allmänhet, beslutsfattare, ta till exempel det utmärkta exemplet klimatrapporten IPCC som tas fram i samarbete och ligger till grund för politiska beslut, sade Anna Wetterbom.
Frågor som VR anser bör diskuteras på politisk nivå är hur forskare får nytta av att återanvända forskningsmaterial och citera tidigare forskare. Hon underströk vikten av att de medel som behövs först tillsätts.
– Det är dyrt att spara och tillgängliggöra forskningsmaterial så en av de frågor vi lyft upp till politisk nivå är att regeringen måste bestämma sig; vill man ha detta måste man bestämma hur det finansieras långsiktigt, menade Anna Wetterbom vidare.
Eftermiddagen var uppdelad på två spår; fokus på sekundärforskning i stort och fokus på specifika möjligheter och problem med tillgängliggörande av kvalitativa forskningsmaterial. Diskussionerna var livliga.
Av: Monica Bengtson
Bildtext:
Huvudbild: Birger Jerlehag
Bildtext: Vid SND:s doktorandnätverksträff och forskarworkshop diskuterades bland annat datahanteringsplaner och framtida återanvändning av forskningsdata. En av dem som föreläste vid forskarworkshopen var GU:s jurist Kristina Ullgren.
Övriga bilder: Monica Bengtson
Bild 2: Lars Hansson, doktorand i historia vid Göteborgs universitet i livligt samspråk med Ulf Jakobsson, datasamordnare vid SND (tv) och Ingemar Gunnarsson, Linnéuniversitetet (th).
Bild 3: Karolina Kegel, datasamordnare vid SND och Heike Havermeier, doktorand vid Institutionen för språk och litteratur vid Göteborgs universitet.