Download:
pdf
|
txt Hämtat från forskningsprojektet "Partiernas opinionspåverkan", finansierat av HSFR, juli 1991-juni 1994. Peter Esaiasson och Niclas Håkansson, Statsvetenskapliga institiutionen vid Göteborgs universitet.
Utan att sväva på målet.
En socialdemokratisk regering kan helt enkelt inte regera om den inte kommenderar en lydig majoritet. Då tappar den humöret. Den blir handlingsoduglig.
Den politiska situationen hade alltså blivit ohållbar. Någonting måste göras. Löftet om stora tilläggspensioner med en våldsam överkompensation som skenbart ingen behöver betala lockar.
"Den lagfästa pensionen" gör det möjligt för socialdemokraterna att än en gång mobilisera alla sina stödorganisationers alla resurser - under valmånadens avgörande veckor.
Därför har vi nyval.
Vi ska inte göra oss några illusioner. Vår motståndare är väl rustad och garvad i många politiska drabbningar, beredd att kämpa för att ensam få bestämma här i landet.
Vad har vi att sätta upp?
Friskt humör. Vill socialdemokraterna ha strid, skall de få den. En politik, som hänger ihop. En politik som så klart är inriktad på människornas rätt att själva bestämma, på deras rätt och möjligheter att skapa sig personligt välstånd och personligt oberoende att alla kan fårstå den. Bara inte vi svävar på målet. De sänkta statsutgifternas, skattelättnadernas och den demokratiska, personliga äganderättens politik.
En kamratkrets utöver hela vårt gamla land. Fler och fler, som inser, att det är den personliga, den spontana insatsen som ger resultat, som kan ändra på den politiska balansen.
En arbetsglädje, som bara frivillighet och en målmedveten vilja kan skapa.
Kommer det att räcka?
Ja! Om vi räcker. Vår tid. Vår arbetslust. Vår övertygelse.
Jarl Hjalmarsson