Moderaternas valmanifest 1998

Gör det möjligt för Sverige. Frihetens och förändringens vindar sveper i dag över världen, skapar nya möjligheter för alla och bygger ett nytt samarbete mellan fria nationer. Nu ställs kraven på förnyelse. Att stå still är att halka bakåt I land efter land bryter förnyelsens krafter fram. Vi begär mandat för fyra år av förnyelse och för att göra det första decenniet av det första århundradet av det nya årtusendet till en ny start för Sverige som för oss upp till toppen av Europa. Vi accepterar inte att Sverige fortsätter att halka efter. Vi sätter friheten i centrum. Vi tror på ett samhälle där individer, familjer och företag i frihet och under ansvar formar sin framtid. Det samhället ger också basen för den sociala tryggheten och sammanhållningen. Vi vill att våra barn skall få en ännu bättre framtid. Ny teknologi och vetenskap skapar nya möjligheter. Vi står bara i början av omvandlingen till ett nytt informations- och tjänstesamhälle. Internationaliseringen betyder allt mer. Individualiseringen bryter ner gammal kollektivism. Valet i höst står mellan tillbakablickande traditionalism och framsynt förnyelse. Mellan bidragsstaten som söker det förflutnas lösningar på dagens och morgondagens problem eller välfärdssamhället som bejakar förnyelsen och vågar förändringen. Vi vill ge mer av frihet för den enskilde att utvecklas och mer av styrka och valfrihet för familjen. Vi vill underlätta för arbete och företagande och minska bidragsberoendet. Vi vill att barn och ungdomar i Sverige skall få en utbildning bättre än i något annat land i Europa. Stat och kommuner skall vara starkare än idag när de utför sina kärnuppgifter att tillförsäkra alla medborgare social trygghet, ett väl fungerande utbildningsväsende, en stabil] rättsordning och säkerhet mot yttre hot. Men både friheten och tryggheten förutsätter oförytterliga rättigheter, okränkbara sfärer, utstakade gränser för den offentliga makten och en ömsesidig respekt för hederlighet och samhällsmoral. Det finns ett oupplösligt samband mellan medborgarnas frihet och Sveriges ekonomiska styrka. Ett lands förmåga att utvecklas är aldrig större än dess medborgares möjlighet att växa. Några inslag i den svenska verkligheten visar på hoten mot den enskildes välfärd och trygghet och Sveriges svårigheter att bryta stagnationen. Jobben är alltför få och arbetslösheten alltför hög. Närmare en miljon svenskar ställs idag åt sidan i arbetet med att bygga dagens och morgondagens välstånd. Alltför många tvingas leva på bidrag och alltför få kan leva på sin lön. Världens högsta skatter ger inte världens bästa välfärd. Vårdköerna blir längre, oron växer över bristerna i omsorgen, kvaliteten sviktar i skolan och brottsligheten blir ett allt större samhällsproblem. Kvinnor missgynnas särskilt av obalansen mellan privat och offentligt. Färre kvinnor i Sverige är företagare än i andra jämförbara länder. Fler kvinnor är hänvisade till en offentlig monopol-arbetsgivare. Dubbelarbete i hem och arbetsliv hindrar kvinnor som vill utvecklas i yrket. Vi är djupt oroade över en situation där så många måste söka bidrag för att klara sin försörjning. Varje år tvingas 750.000 personer i Sverige begära socialbidrag. Var tredje ensamstående mamma, var femte ung man eller kvinna sökte förra året vid något tillfälle socialbidrag. Denna utveckling måste brytas, l ett samhälle där allt fler blir beroende av socialbidrag har något gått snett. Arbetslösheten spelar in. Men också höga skatter och fattigdomsfällor i olika stödsystem. Vi vill tillsätta en bidrags- och låginkomstkommission. Vi tror att skatte- och bidragssystem måste reformeras underifrån för att bryta denna utveckling. Vi oroas för ett samhälle där allt fler ställs utanför möjligheten att kunna leva på sin lön eller sin pension. Klyftan växer snabbt mellan den retorik som har motiverat ständiga skattehöjningar med kraven på en bättre fungerande offentlig sektor och den verklighet som visar att verksamheterna nu sviktar i stat och kommuner. Och lika snabbt vidgas gapet mellan talet om utjämning av inkomster och förmögenheter och den skattepolitik som har ersatt principen om skatt efter bärkraft med den om skatt efter flyttkraft. I allt detta ligger betydande faror för Sverige. Vi vet från andra länder att stagnation föder hopplöshet, social oro och kriminalitet. När individer och grupper görs hjälplösa och ställs åt sidan, när de inte ser möjligheter att förbättra sina liv, då hotas såväl politisk stabilitet som social sammanhållning. Vi vill ha ett Sverige öppet för individer från andra länder och kulturer. Mångfalden är en betydelsefull drivkraft i vårt lands förnyelse. Sverige kan dra nytta av företagartraditioner från andra länder och av invandrare som bygger broar till sina hemländer. Vår integrationspolitik skall syfta till att minska bidragsberoendet och förkorta bidragstiden, ge goda kunskaper i svenska språket och ställa krav på eget arbete och egen insats. Men den skall också ge utrymme för den egna kulturen och det egna språket. Vi är oroade för ett samhälle där allt fler känner sig trängda utan att kunna förändra sin vardag. Där skatter och arbetslöshet låser fast och där beroendet till bidrag ger alltför små möjligheter att påverka den egna framtiden. - Vi vill ha ett samhälle som tar tillvara dem som lyckas, men vi oroas starkt för riskerna för ett samhälle som försummar dem som misslyckats. Sverige är en del av det Europa som inför sekelskiftet åtnjuter en större frihet och är på väg mot ett högre välstånd än någonsin tidigare i historien. Vi bor granne med utvecklingen och framstegen. Ingen uppgift framstår därför som viktigare än att ta till vara de möjligheter som nu erbjuds att vända nedgången till en uppgång och inleda en ny era då svensk ekonomi, sysselsättning och välstånd växer i samma takt eller snabbare än i vår omvärld. Det ställer stora krav på politiken under de kommande fyra åren. Traditionalismens gamla recept håller inte måttet i en tid som ständigt ger nya möjligheter. Europas modernaste ekonomi. Det är genom arbete och företagande som välstånd skapas. Det är och förblir den viktigaste uppgiften för en ny regering att föra en politik som tar tillvara var och ens förmåga till arbete och företagande. Sverige har bakom sig tre decennier av stagnation och eftersläpning. Vår tillväxt har varit lägre än andra länders och basen för vår välfärd har därmed försvagats. Allt färre försörjer allt fler. Företag växer hellre och snabbare utanför Sveriges gränser. Vi vill göra Sverige till en tillväxt- och företagarnation. Sverige har under tre decennier halkat efter, nu vill vi att Sverige under det årtionde som kommer successivt skall bli en av Europas modernaste och mest dynamiska ekonomier. Det kräver ett politiskt skifte nu. Vi vill omedelbart sänka skatter som bromsar företagsamheten, avreglera och förenkla för inte minst nyföretagandet, bereda vägen för euron i Sverige och ge vårt land en tätposition när det gäller användning av den nya informationsteknologin. Under 1990-talet har låginflationspolitiken accepterats och befästs. Den vinningen säkras genom fullt medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Vi vill att euron snarast möjligt skall införas i Sverige. Härigenom skapas förutsättningar för låga räntor och finansiell stabilitet. Redan under 1999 skall det vara möjligt för företag att göra sina redovisningar och betalningar i euro i Sverige. En bred informationskampanj inleds omedelbart. I samråd med riksdagens partier fastställs en tidtabell för ställningstagande till det fulla medlemskapet i EMU. Den ekonomiska politiken inriktas omedelbart på att skapa förutsättningarna för införande av den gemensamma valutan och samtidigt på den strukturella förnyelse som ger oss ny konkurrens- och utvecklingskraft. Stabiliteten i de offentliga finanserna är avgörande i dessa avseenden. Statsskulden skall senast år 2002 bringas ned till 60 procent av BNP. Under den därpå följande mandatperioden pressas statsskulden ner till högst 50 procent. Statsbudgeten utformas även i övrigt för att i varje läge motsvara de krav som medlemskapet i EMU ställer. Vi vill successivt minska skattetrycket. Vi vill att det under den kommande mandatperioden skall minskas till under 50 procent av BNP. I takt med att tillväxten ökar, och inom de ramar som euron sätter upp, vill vi därefter fortsätta att sänka skattetrycket. För att bli en av Europas modernaste ekonomier strävar vi efter ett skattetryck som inte är högre än andra europeiska länders. En framgångsrik kamp mot arbetslösheten måste bygga på en stark och långsiktig strukturpolitik. Det är bara genom förbättringar av företagsamhetens villkor som jobben kan bli fler och arbetslösheten kan avskaffas som samhällsproblem. Sänkt skatt för alla. Vi vill att de flesta bara skall betala ca 30 procent av sin inkomst i skatt och att ingen skall behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Detta lovade också andra partier tidigare. Vi accepterar inte de skattehöjningar som sedan dess har genomförts. Vi vill under kommande år hålla vad som lovades under tidigare år. Vi vill under de kommande tre åren sänka skatten för alla genom ett förvärvsavdrag på 12 procent på upp till 7,5 basbelopp, genom att avskaffa den s k värnskatten och genom en skatteväxling mellan stat och kommun som möjliggör sänkta kommunalskatter. Vi hoppas på bred enighet kring målet 30/50 för inkomstskatten. Det ger vi inte upp. Vi vet att vi har breda löntagargrupper med oss i det kravet. Men vi är öppna för samarbete kring teknik och takt. Denna sänkning av inkomstskatten som många andra också lovat kostar ca 50 miljarder kronor. De motsvarar de senaste årens höjda inkomstskatter. Dessa skattehöjningar har främst drabbat låg- och medelinkomsttagare. Genom en politik för lägre skatter ökas antalet löntagare och därmed den samlade skattebasen. Vi vill uppnå en rejäl förbättring för barnfamiljernas handlingsutrymme och sociala trygghet. Tryggheten i den egna ekonomin måste därför stärkas för alla barnfamiljer. Utöver barnbidraget vill vi införa ett barnavdrag i den kommunala beskattningen på 10.000 kronor per barn. Vi vill införa avdragsrätt för styrkta bamtillsynskostnader som tillsammans med vårdnadsbidrag skapar valfrihet och rättvisa mellan olika former av barnomsorg. Vi vill göra det möjligt att anlita tjänster och hjälp i hemmen. Vårt förslag om en betydande skattereduktion på hemnära tjänster gör det möjligt. Det skapar också tiotusentals nya jobb. Det stärker jämställdheten och underlättar för pappor och mammor att förena arbetsliv med familj. Dessutom vill vi sänka skatter på företagande och på boende. Vi avvisar förslag om en höjd bensinskatt och vill istället sänka den. Sammanlagt medför våra skattesänkningar ca 50 miljarder kronor lägre statsinkomster under de kommande aren. Vi höjer inte bidrag. Sjuk- och arbetslöshetsersättning kommer att ligga på samma nivåer som under de senaste åren. Vi avvecklar onödigt företagsstöd. Vi minskar arbetsmarknadspolitiken. Vi har lagt fram förslag till lägre statsutgifter på ca 70 miljarder kronor de tre närmaste åren. Men samtidigt satsar vi ca 10 miljarder kronor på det vi anser eftersatt. Vi återställer pensionerna redan 1999. Vi vill snabbt ha fler poliser. Vi sviker inte änkorna och deras pensioner. Vi vill ge bättre stöd åt de funktionshindrade. Vi inför ett vårdnadsbidrag. Vi moderniserar skolan. I statsbudgeten finns en reserv på drygt 30 miljarder kronor 2001. Vi använder ca 20 miljarder kronor av dessa för att finansiera de sänkta skatterna för främst låg- och medelinkomsttagare. Återstående ca 10 miljarder kronor används för en snabbare avbetalning av statsskulden. Blir överskottet större används det på samma sätt. Det är viktigt också för vår europolitik. Vårt alternativ innebär att vi ger rimliga och rättvisa skatter till alla, att vi ger bättre möjligheter till jobb och företagande, att vi satsar på social rättvisa och trygghet i samhället och att vi kan avbetala statsskulden snabbare. Men vi lovar inte höjda bidrag till alla och envar. Vi vill att fler skall kunna leva på sin lön eller pension, och att färre skall tvingas leva på bidrag. Det är en politik för arbete för alla genom lägre skatter och mindre regleringar. Detta är vårt moderata budgetalternativ. Det är en färdplan och en ambition för de närmaste åren. Den kan självfallet behöva förändras. Vi har ett ansvar för stabiliteten i samhällsekonomin. Och vi är öppna för samarbete med andra partier som delar våra grundläggande strävanden. Arbete för alla. Vi kommer att genomföra reformer som ger ett klart besked till alla Sveriges företagare om att villkoren för att anställa, investera och växa förbättras. Sveriges företagsklimat är idag inte konkurrenskraftigt med andra länders. Viktiga företag flyttar från Sverige, Antalet företagare minskar. Höga skatter och en stel arbetsmarknad hämmar tillväxten i gamla företag och framväxten av nya. De nya jobb som måste komma för att klara välståndet och avskaffa massarbetslösheten kan bara skapas i nya och växande företag. Varken företag eller jobb kan kommenderas fram av politiker och myndigheter. Däremot kan politiken påverka beslut som fattas av den enskilde företagaren. Vi vill göra Sverige till ett land där entreprenörer uppmuntras och nya idéer tas till vara. Alla skall kunna få del i tillväxten av våra samlade tillgångar genom ett spritt aktieägande. Vi vill slopa skatten på vinstandelar. 2000-skiftet är en ny upptäcktstid med enorma möjligheter till framsteg inom vetenskap och teknologi. Sverige skall fullt ut ta till vara sina förutsättningar att finnas med i fronten av denna utveckling. Vi kommer att inbjuda vetenskap och näringsliv till samverkan om stora forskningssatsningar på naturvetenskap, informationsteknik och bioteknologi och återge de s k löntagarfondsstiftelserna deras fristående ställning. Vi vill stoppa nedrustningen av Sveriges internationella forskningssamarbete och förbättra möjligheterna för svenska forskare och studenter att forska och studera utomlands och utländska forskare och studenter att verka här. Vi vill säkra tillgången till säker, billig och miljövänlig elenergi genom att stoppa den förtida avvecklingen av kärnkraften. Vi vill förstärka skyddet för äganderätten. Vi vill privatisera statliga företag och kommunala bolag och utsätta all kommunal verksamhet som inte ar myndighetsutövning för konkurrens. Vi vill privatisera bl a Telia, Nordbanken, AB Svensk Bilprovning, Vasakronan och Vattenfall samt en av de nationella TV-kanalerna. Vi vill driva på utbyggnaden av fasta höghastighetsförbindelser för datakommunikation - bredband. Vi vill underlätta för kvinnligt företagande genom att avveckla offentliga monopol. Vi vill minska subventionerna till företagen, avveckla presstödet och ta bort regler som snedvrider konkurrensen på etermedieområdet. Stärk småföretagen. Vi vill göra det lättare att bli företagare. Det är framförallt i de små företagen som de nya jobben skapas. Skattelättnader, som gör det mer lönsamt att bedriva företagsamhet och öppnar nya marknader för de mindre företagen, ger arbete åt fler. Höga skatter gör svartjobben lönsamma och förstör affärsmoralen. Många små företag arbetar som underleverantörer åt de stora svenska exportföretagen. Tendensen att storföretagen flyttar ut sina ledningsfunktioner - bland annat av skatteskal - måste brytas. Om storföretagen flyttar - hur går det då för de små? Vår skattereduktion för köp av hemnära tjänster gynnar vita jobb och ökar därmed tryggheten för företagare och anställda. Vi vill att alla som vill starta eget skall få F-skattsedel och vi vill lindra och förenkla skatterna för fåmansbolag. Vi vill avskaffa förmögenhetsskatten för alla, inte bara för dem som annars skulle flytta från Sverige. Vi vill slopa dubbelbeskattningen på aktier. Det skall inte vara mera lönsamt för utländska än för svenska skattskyldiga att äga aktier i svenska företag. Vi vill att uppfinnare och innovatörer skall få beskatta inkomster av royalties som inkomster av kapital för att svenska uppfinningar skall ge fler jobb i Sverige. Vi vill återställa de tidigare reglerna för momsinbetalning. Det är inte rimligt att företag måste erlägga moms innan de har fått betalning. Vi vill genomföra småföretagsdelegationens förslag till avregleringar och förenklingar. Vi vill att svensk livsmedelsproduktion skall kunna konkurrera på lika villkor med övriga länder i EU. Modernisera arbetsmarknaden. Det behövs en ny syn på relationerna mellan företag och medarbetare. Arbetslivets förnyelse är ett villkor för ekonomins utveckling och för möjligheterna att pressa ner arbetslösheten och öka sysselsättningen. För de små företagen, som tvingas tacka nej till order för att de inte vågar anställa i uppgångar eller drabbas av övertalighet i nedgångar, är en modernisering av arbetsrätten nödvändig. Men det är också en fråga om den enskildes rätt. Lagarna på arbetsmarknaden måste bygga på att arbetets rättigheter är den enskilde anställdes rättigheter, Det måste också bli en bättre balans mellan företag och fack. Dagens lagstiftning hämmar tillkomsten av nya jobb och dämpar företagarens lust att växa. Vi vill anpassa arbetsrätten till dagens och morgondagens arbetsmarknad. Vi vill rationalisera och reformera arbetsmarknadspolitiken. Vi vill - samtidigt som vi sänker inkomstskatten för alla - införa en arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla. Den skall till en större del än idag finansieras med avgifter som tas ut av den försäkrade. Vi vill inrätta ett lärlingssystem för ungdomar. Vi vill ge anställda och företag rätt att sluta individuella avtal. Vi vill förbjuda blockader mot enmansföretag. Europas bästa skola. Vi har en skyldighet mot varje barn som börjar skolan att hon eller han skall få en utbildning och kunskaper som tar tillvara just hennes eller hans förmåga och lust att lära mer. Varje barn i Sverige skall kunna få kunskaper som står sig i världen. I en tid då avstånden blir allt kortare ökar därför kraven på den svenska skolan. Inget barn är det andra likt. Skolan skall ge varje barn förutsättningar att ta ansvar, att lära och att utvecklas i skolan. Tydliga regler som motsvarar vad som krävs på andra arbetsplatser är viktiga. Den grundläggande utbildningen skall hålla hög kvalitet och svara mot den snabba kunskapsutvecklingen. Dagens skolbarn kommer att arbeta i en global miljö där kunskaper och färdigheter inte bara jämförs med andras utan också är en förutsättning för samarbete med andra. Skolans förnyelse och arbetet med att höja kvaliteten blir därför en av de allra viktigaste uppgifterna under kommande år. Vi ger oss inte förrän vi kan säga att Sverige har Europas bästa skola. 1990-talets viktigaste skolreform blev friskolan. Den har visat vilken kraft som kan frigöras och det engagemang som finns i vårt samhälle för skola och barn. Men friskolorna är ännu alldeles för få. Vi vill att det nya decenniets stora reform skall vara att göra alla skolor i Sverige självständiga som friskolorna. Vi vill ha raka rör mellan statens finansiering av barnens utbildning och de skolor som elever och föräldrar väljer. Vi vill ge alla skolor i Sverige friskolans frihet att arbeta på sitt sätt. Vi vill säkra .skolans resurser i Sveriges alla delar och vi vill garantera utbildningens kvalitet i Sveriges alla skolor. Det sker genom att föräldrar och barn får välja skola, genom ett bättre betygssystem där betygen sätts tidigare och har fler steg samt genom obligatoriska examina i grundskola och gymnasium. Vi vill också inrätta ett nationellt kvalitetsinstitut som kontrollerar hur skolorna löser sin uppgift. Vi vill stärka lärarrollen och göra läraryrket mer attraktivt, Vi vill bygga ut fasta höghastighetsförbindelser för datakommunikation - bredband - till alla skolor till år 2000. En bra skola kan emellertid inte ensam göra Sverige till ett kunskapssamhälle. En högre utbildning och en forskning av högsta klass måste utvecklas. Skatter och löner måste ge tydliga besked om att kunskaper värdesätts. Sverige behöver en politik som i sin helhet skapar utrymme för människor att växa. Det är bara så hela samhället kan utvecklas. Vi vill inrikta reformpolitiken under det kommande decenniet på att alla efter gymnasieskolan skall ha möjlighet att gå vidare till högskoleutbildning eller kvalificerad yrkesutbildning. Utbyggnaden kommer att ta tid och måste ges olika inriktning efter förkunskaper och intresse, men är ett villkor för Sveriges framtida välstånd. Vi vill att olika universitet och högskolor i olika delar av landet skall ha frihet att utvecklas efter eget val och studenternas efterfrågan. Vi vill gå vidare med bildandet av fler stiftelsehögskolor med en självständig ställning. Vi vill förstärka forskningen. Den grundläggande forskningen är en avgörande investering i Sveriges framtid. Avveckla vårdköerna. Rätten till en sjukvård i tid och när den behövs måste vara utgångspunkten för sjukvårdspolitiken, l dag står ca 60.000 personer i vårdköer. Det innebär att de köer som avskaffades genom vårdgarantin nu har återkommit. Det är köer som drabbar den enskilde i form av oro och lidande och som kostar det offentliga betydande resurser. Alla skall ha rätt till en bra sjukvård inom rimlig tid. Köer i vården orsakar onödigt och oacceptabelt lidande. Det är aldrig en besparing att låta sjuka vänta på vård. Därför vill vi införa en vårdgaranti i sjukvården och fri etablering för läkare och sjukgymnaster. Vi vill också slopa förbudet mot ersättningsetablering och åldersgränsen för läkare, sjukgymnaster och tandläkare. Att säga nej till fler villiga händer i vården är inte rimligt när vårdbehovet ökar. Inte minst de anställda i vården ställer nu krav på förnyelse av arbetsorganisationen och konkurrens för att höja kvaliteten. Det ger patienten en starkare ställning. Valfrihet är den bästa kvalitetsgarantin. Detsamma gäller för barnomsorgen och vården av de gamla. Vi vill ha ett samhälle där den som behöver omsorg eller de anhöriga själva får välja det alternativ som passar dem bäst. Statens och kommunernas uppgift är att garantera allas grundläggande trygghet - inte att monopolisera omsorgen. Stat och kommuner måste prioritera bättre. Till de verkliga kärnuppgifterna hör skyddet för dem som inte kan klara sig utan andras stöd och hjälp. Det gäller i första hand de funktionshindrade och de gamla. Den politik vi vill föra leder till att den kommunala skattebasen ökar. Vi vill göra om utjämningssystemet så att staten, inte andra kommuner, ytterst garanterar servicenivån i varje kommun. Mer kan göras för att förebygga skador och sjukdomar. Vi vill införa en lagfäst skyldighet för arbetsgivaren att teckna arbetsskadeförsäkring för att stimulera företagen att förbättra arbetsmiljön. Vi vill också samordna resurserna inom landsting, kommuner, försäkringskassor och arbetsförmedlingen för att effektivisera rehabiliteringen, korta sjukdomsperioderna och minska förtidspensioneringen. Gamla människor tvingas ofta betala orimliga avgifter för vården och omsorgen. Vi vill reformera avgiftssystemen så att avgifterna håller sig inom ramen för rimliga förbehållsbelopp. Staten och kommunerna måste koncentrera sitt stöd till dem som behöver det allra bäst. Vi vill återställa 1994 års handikappreform. Vi vill införa en frivillig läkemedelsförsäkring med ett starkare högkostnadsskydd för att lindra bördan för de långtidssjuka, medan andra som är friskare och har det lite bättre istället måste räkna med att betala något mer. Därför vill vi också förstärka högkostnadsskyddet vid tandvård. Säkra pensioner. Ett nytt pensionssystem som långsiktigt tryggar pensionsutbetalningarna och ökar den enskildes valmöjligheter införs nu. Ett högt pensionssparande förbättrar förutsättningarna för framtida tillväxt och därmed också tryggheten för framtidens pensionärer. Vi vill fullfölja pensionsreformen och förbättra villkoren för det frivilliga privata pensionssparandet Vi vill värdesäkra pensionerna redan från den i januari 1999 och avskaffa regeln att pensionärer som äger fritidshus får lägre bostadstillägg. Vi vill återställa änkepensionen, Trygghet mot våld och brott. Brottsligheten växer medan antalet poliser blir färre. Särskilt oroande är att den organiserade brottsligheten biter sig fast i Sverige och vidgar sina domäner. Det är stötande att så många människor drabbas av bostadsinbrott och bilstölder utan att brottslingen grips och får sitt straff. Den växande brottsligheten är ett resultat av ökande normlöshet och en bristande förmåga hos rättsstaten att skydda sina medborgare. Vi tolererar inga brott. Varje brott skall bekämpas. Det behövs fler poliser på rätt plats och vid rätt tid för att förebygga och utreda brott. Vi vill öka intagningen till polisutbildningen för att få 2.000 ytterligare poliser. Vi vill ge polisen mer civilanställd personal för att poliserna skall kunna utföra de uppgifter som de utbildats för. Resurserna för domstolar och åklagarväsende måste förstärkas. Vi vill skärpa straffet för grova narkotikabrott till att också kunna bli livstids fängelse. Sverige skall driva på för att utveckla samarbetet inom EU för att bekämpa narkotika. En bättre miljö. Miljöproblemen är gränsöverskridande och kräver därför både inhemska lösningar och internationellt samarbete. Det gäller i synnerhet det största miljöhotet i var del av världen - växthuseffekten. Utsläppen av växthusgaser måste minska globalt. Vi accepterar inte att Sverige ökar sina utsläpp. Ekonomisk utveckling ger bättre förutsättningar att vårda miljön, I stora delar av världen är miljöförstöringen ett resultat av fattigdom. Individuellt ansvar grundat på en stark äganderätt, förnuftiga incitament och miljömedvetna konsumenter får allt större betydelse i miljöarbetet. Företagens miljöarbete skall uppmuntras. Det är där miljötekniken kan utvecklas till att bli en svensk exportvara. Stat och kommuner skall koncentrera sina insatser på de områden där bara det allmänna kan göra en insats. Vi vill förstärka miljöforskningen. Miljöavgifter och skattelättnader är ett medel att slippa regleringar i arbetet med att förhindra nedsmutsning och försurning. Vi vill använda kärnkraften så länge den är säker och ekonomiskt försvarbar. Vi vill skydda de fyra Norrlandsälvarna och avskaffa subventionerna till vattenkraftsutbyggnaden. En tydlig röst i Europa. För att påverka utvecklingen i Europa och därmed ge vårt medlemskap i Europeiska unionen dess mening krävs en klar uppfattning om vad Sverige vill och vart vi syftar. Detta är särskilt betydelsefullt med hänsyn till att Sverige första halvåret 2001 kommer att inneha ordförandeposten i EU. Möjligheterna att utnyttja detta och stärka Sveriges position grundläggs nu. Socialdemokraternas passivitet och splittring i Europa-frågor skadar Sverige. Sveriges inflytande stärks genom att vi snabbt klargör vår avsikt att snarast möjligt införa euron i Sverige. Samarbetet inom EU skall föras vidare där det vidgar utrymmet för ekonomisk frihet, arbete och välstånd. Det skall utvecklas där förutsättningarna för fred och stabilitet kan förstärkas. Däremot är det viktigt att inom EU respektera att beslut skall fattas på nationell eller regional nivå och av enskilda individer där så bäst kan ske. EU skall inte utvecklas till en byråkratisk bidragsunion eller bli ett instrument för nya regleringar. Vi vill vara pådrivande i EUs utvidgning och verka för de reformer av uppgifter och institutioner som utvidgningen förutsätter. Vi vill verka för en stark men avgränsad union. Tio länder i Central- och Östeuropa har sökt medlemskap i EU. Detta ger en historisk möjlighet till fred och ekonomisk utveckling och demonstrerar EUs kraft och framgång. Utvidgningsprocessen har redan givit Europa stora fördelar. Det ekonomiska reformarbetet har skapat nya marknader och arbetstillfällen för Sverige och den europeiska ekonomin. Handeln ökar snabbt. För att vinna medlemskap anstränger sig de nya länderna att med fredliga medel bilägga konflikter med andra länder och förbättra skyddet för minoriteter. Allvarliga konflikthot har därmed undanröjts. Inte bara på Balkan skulle konflikter kunna ha lett till väpnade motsättningar. Genom mera positiva insatser i EU-arbetet kan Sverige öka de reella möjligheterna att vinna respekt och inflytande. Särskilt viktigt är att därmed verkligen kunna assistera de baltiska länderna i deras reformarbete och strävan att vinna medlemskap i EU. Vi vill ha en utrikespolitik som är starkt pådrivande för en gemensam europeisk säkerhetspolitik i fredens tjänst. Vi vill att Sverige skall vara en stark röst för friheten för individer, samhällen och ekonomier i världen i dess helhet. Sverige bör delta i ett utvidgat samarbete inom utrikespolitiken. Arbetet för freden kan då stärkas. Vi vill ge försvaret vidgade möjligheter att även inom NATOs ram delta i freds- och stabilitetsinsatser i andra länder och områden. Därmed kan vi bättre skydda oss mot säkerhetshot som kan beröra norra Europa och vårt eget land. Vi vill verka för Sveriges deltagande i uppbyggnaden av en ny freds- och säkerhetsordning i Europa.