En av de ansvariga för besöket var Iris Alfredsson, DATICE kontaktperson på SND.
Trots ländernas olika storlek och förutsättningar är likheterna större än skillnaderna när det gäller arbetet med att göra forskningsdata tillgängliga i Island och Sverige. FAIR-principerna, forskares behov av effektiva verktyg, långsiktig finansiering av infrastrukturer och hantering av data med personuppgifter är bara några av de frågor som står högt på agendan i båda länderna.
Under en vecka har SND haft besök från det isländska datarepositoriet DATICE vid University of Iceland. Tanken om ett repositorium har funnits sedan 2013, men det var först i slutet av 2018 som verksamheten drogs igång. Sedan två år tillbaka är det Örnólfur Thorlacius som ansvarar för DATICE arbete med att göra samhällsvetenskapliga forskningsdata från Island mer tillgängliga.
– Under det senaste året har verksamheten börjat utvecklas ordentligt. Vi har fått igång vårt eget Dataverse-system för beskrivning av data, vi har migrerat alla dataset till detta system, vi har haft personal som arbetat med datahantering och vi har också börjat jobba med den isländska delen av ELSST, en tesaurus [ordbok] för samhällsvetenskap, berättar Örnólfur.
Lär av andra nordiska länder
Sedan 2019 är DATICE också så kallad nationell service provider inom den europeiska forskningsinfrastrukturen CESSDA. Genom CESSDA:s mentorskapsprogram 2021–2022 har SND blivit mentor för det isländska repositoriet. Programmet kommer även att innehålla en skräddarsydd Dataverse-utbildning som det nederländska datarepositoriet DANS ansvarar för.
Örnólfur Thorlacius hoppas att besöket på SND ska ge idéer och erfarenheter som kan vara användbara för den fortsatta uppbyggnaden av verksamheten på Island.
– Som på så många områden är det bra att se hur andra nordiska länder arbetar med liknande frågor. Vi tror att SND:s modell med ett nationellt nätverk av lärosäten som samarbetar skulle kunna användas även på Island. Vi är också intresserade av hur SND jobbar med utbildning och kommunikation och med forskningsdata från en mängd olika vetenskapliga discipliner. Än så länge har vi bara kvantitativa data från samhällsvetenskap, men vi har startat ett samarbete med utbildningsvetenskap och hoppas också få med ytterligare ämnesområden, säger Örnólfur.
Liknande hinder i Sverige och Island
DATICE är enligt Örnólfur Thorlacius det enda repositoriet i Island som lever upp till FAIR-principerna och arbetet med att bli certifierat enligt CoreTrustSeal pågår för fullt. En av de viktigaste frågorna framöver är också att fortsätta utveckla användarvänliga verktyg som gör det lättare för isländska forskare att deponera data för återanvändning.
De hinder som finns i arbetet för öppna forskningsdata liknar dem som finns i Sverige. Ett problem är bristen på långsiktig finansiering av infrastrukturer, ett annat är svårigheterna med säker åtkomst till känsliga data, till exempel sådana data som innehåller personuppgifter.
– I Island har öppen tillgång till vetenskapliga resultat fram till nu bara handlat om öppen tillgång till vetenskapliga artiklar. Ett av våra viktigaste mål har därför varit att pusha på för att få frågan att även handla om öppen tillgång till forskningsdata. Här ser vi att vi börjar nå resultat, flera aktörer är intresserade av att samarbeta med oss, bland andra Statistiska centralbyrån, Skolverket och de andra universiteten i Island.
Viktiga lärdomar från Sverigebesöket?
Ett av de konkreta tips som Örnólfur Thorlacius tar med sig från besöket i Sverige är att jobba med handböcker och guider liknande den wiki som SND skapat för SND-nätverket.
– En annan lärdom, som var en riktig ögonöppnare för mig, är SND:s starka samarbete med biblioteken på lärosätena. Här kan vi visa mer intresse och jobba hårdare, även på de isländska biblioteken finns ju mycket kompetens inom öppen vetenskap, och vana att jobba med öppen publicering av vetenskapliga artiklar, säger Örnólfur.