Nu har arbetet med att ta fram en nationell rekommendation för PID:ar startat. En PID (beständig identifierare) är ett unikt ID-nummer eller en unik kodsträng som gör det möjligt att hitta och återanvända digitalt material.
– Vi är mycket glada att det här projektet har kommit igång, det är helt i linje med SND:s ambition att ha en större samordnande roll inom forskningsdataområdet, säger Johan Fihn Marberg, sektionschef för IT.
Intresset för att samordna PID-användningen inom forskningen har ökat, både i Sverige och internationellt. Det handlar inte bara om att uppnå beständig identifiering av vetenskapliga publikationer utan också om att göra forskningsdata, projektbeskrivningar och annan dokumentation lättare att hitta och återanvända. Finland, Australien och Storbritannien är några av de länder där olika projekt pågår för att uppnå mer enhetliga nationella system för identifiering och även inom ramen för RDA (Research Data Alliance) finns flera intressegrupper som bland annat arbetar med nationella PID-strategier och internationell samordning av dessa.
Nationella PID-rekommendationer
SND har tagit initiativ till att ta fram nationella rekommendationer för PID-användning och diskussioner har inletts med Vetenskapsrådet (VR), Kungliga biblioteket (KB) och SciLifeLab kring hur parterna skulle kunna samarbeta i framtagandet av rekommendationer. I Sverige har Vetenskapsrådet (VR) och Kungliga biblioteket (KB) sedan några år tillbaka ett övergripande samordningsansvar för det nationella arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata respektive vetenskapliga publikationer. Även PID-projektet knyter an till dessa uppdrag. Tanken med PID-rekommendationerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare vid till exempel systemupphandlingar och för forskare när de ska ge forskningsdata en ökad långsiktig sökbarhet.
Arbetet med framtagande av en nationell PID-rekommendation kommer också att stärkas av att SND sökt och fått beviljat en ansökan i en stödinsats för upprättandet av EOSC-kompatibla PID-policyer. Stödinsatsen sker inom ramen för ett EU-projekt (FAIR-IMPACT) och pågår från maj till september 2024.
– Vår plan är att ha ett första utkast till rekommendationer klart i september. Under arbetet kommer vi bland annat utvärdera SND:s egen PID-tjänst för att se hur kompatibel den är med de internationella rekommendationer som är framtagna av EOSC. Det är viktigt att vi inte sticker ut för mycket, utan synkar med det som redan finns, säger Johan Fihn Marberg.
Parallellt arbete hos Digg
Han tror inte att det i rekommendationen kommer att bli aktuellt att lyfta fram några specifika PID-tjänster från exempelvis kommersiella aktörer.
– Det kommer nog snarare bli så att vi ger mer generella rekommendationer, som till exempel att det är bra att använda tjänster som bygger på handle-systemet eller DOI, säger han.
Johan Fihn Marberg framhåller också vikten av att förhålla sig till svensk lagstiftning och till det arbete som sker parallellt hos Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Digg utvecklar en profil för att göra svenska myndigheters digitala resurser mer beständiga. Detta arbete inbegriper dock inte data, utan är fokuserat på dokument och URL:er.
– Vi har en grupp här på SND som kommer att stå för huvudarbetet, i denna ingår jag, Eva Stensköld och André Jernung. När vi har fått in synpunkter från övriga aktörer på vårt första utkast jobbar vi vidare under hösten för att förhoppningsvis ha rekommendationen klar under vintern.
Läs mer om beständiga identifierare (PID)
Läs mer om stödinsatsen för EOSC-kompatibla PID-policyer (på engelska)