Svenska forskningsfinansiärer är mycket intresserade av utvecklingen när det gäller att göra forskningsdata tillgängliga och att bidra till nya lösningar. Samtidigt vill de inte driva på för snabbt.
– Vi vill inte vara för långt ifrån de behov och möjligheter som finns inom forskningen. Formulerar vi krav på tillgängliggörande måste det också finnas en beredskap att hantera detta ute på lärosätena, säger Göran Blomqvist, VD på Riksbankens Jubileumsfond (RJ).
Göran Blomqvist är en av runt 80 deltagare vid SND:s diskussionsforum om forskningsdata. Temat för forumet är Tillgång till forskningsdata – Finansiärernas krav och lärosätenas beredskap. Blomqvist lyfter fram att RJ varit tidiga i Sverige med att kräva att forskare som får medel från fonden publicerar sina forskningsresultat via open access. Forskarna kan också söka pengar från fonden för sådana publiceringar. Enligt de utvärderingar som RJ gjort har detta krav inte medfört några större problem inom forskningen. Hur det har påverkat publiceringsmönstren har dock inte kartlagts ännu, men där är ytterligare en utvärdering på gång.
Göran Blomqvist berättar att RJ egentligen inte hade någon tydlig plan för open access-publicering:
– Det gäller att vara både lyhörd och snabbfotad. Forskare och bibliotekarier hade identifierat ett gemensamt behov och vände sig till oss för att höra hur vi kunde bidra med lösningar. Vi gick då in och gav stöd till bl a workshops och ”träningsläger”. Principen var att vi stod för halva kostnaden och institutioner eller fakulteter för halva. Det handlar ju inte om några stora pengar för den typen av aktiviteter.
Blomqvist ser att samma modell skulle kunna tillämpas även när det gäller publicering och tillgängliggörande av forskningsdata. Han uppmanar därför deltagarna vid SND:s diskussionsforum att kontakta RJ för att diskutera möjligheter för stöd och bidrag. Gäller det större satsningar kan det också finnas pengar att söka inom ramen för RJ:s särskilda infrastrukturstöd.
Att kraven att göra forskningsdata tillgängliga kommer att öka i framtiden är något som Göran Blomqvist räknar med. Det är dock viktigt att forskningsråden inte är ute för tidigt betonar han, och framhåller att det gäller att vara ”lite opportunistisk”.
– Det är viktigt att vi litar på att forskarna själva tar kontakt kring de behov som finns. Vi har flera goda exempel på forskare här vid Göteborgs universitet som ligger väldigt långt framme när det gäller att dela med sig av sina data, och som fått pengar för detta från forskningsråden. SOM-institutet med Sören Holmberg och övriga medarbetare är ett tidigt sådant exempel. Sedan har vi ju Bo Rothstein och QOG-institutet, som nu också börjat ge gymnasieungdomar möjligheter att arbeta med institutets omfattande forskningsdata kring bl a korruption, säger Göran Blomqvist.
Göran Blomqvists syn att forskningsfinansiärerna inte ska vara de mest pådrivande när det gäller krav på tillgängliggörande av forskningsdata betyder inte att finansiärerna inte ska engagera sig i frågan på ett tydligare sätt än hittills. Ett omfattande samarbete behövs inom området menar han, inte minst för att få finansiärerna att ha så likartade riktlinjer inom området som möjligt för att inte gå i otakt. Blomqvist hoppas kunna ta upp frågan redan vid det möte som hålls den 7 juni, då verkställande direktörer och generaldirektörer från bl a RJ, Vetenskapsrådet, Forte, Formas, KK-stiftelsen, Vinnova, Mistra och Rymdstyrelsen ska diskutera frågor kring open access-publicering av forskningsresultat.
Av: HELENA ROHDÉN
Övriga presentationer vid SND:s diskussionsforum hittar du här.