Komplexiteten är på hög nivå när man på västra Balkan försöker bygga upp dataarkiv. Det stod klart när SERSCIDA inledde sitt arbetsmöte vid SND på måndagen.
– Det handlar om resurser, finansiering, relationen till forskarna och tillgången till statistiska data, säger Marko Krištof från Croatian Bureau of Statistics.
Men optimismen är stor bland deltagarna, som även kom från Serbien och Bosnien-Herzegovina.
Support for establishment of National/Regional Social Sciences Data Archives, SERSCIDA är ett EU-projekt som stöder uppbyggnaden av nationella och regionala dataarkiv för lagring av samhällsvetenskapliga data.
– Vi har stora förhoppningar på vart SERSCIDA ska leda, sa SND:s föreståndare Hans Jørgen Marker i sitt inledningsanförande.
Ett tjugotal representanter från universitet och potentiella finansiärer på Balkan hade på måndagen samlats i Göteborg för att få ökad kunskap om hur man kan bygga dataarkiv.
På västra Balkan innefattas universiteten i Sarajevo och Zagreb samt Institutet för ekonomi i Seribien i projektet. Från CESSDA medverkar FORS, UKDA, ADP och SND.
– Men frågan om att bygga upp dataarkiv är inte ny på Balkan, vi har diskuterat saken under en längre tid, säger Teo Matkovič från Croatian Employment Service.
I Göteborg får deltagarna kunskap om hur SND byggdes upp samt hur organisationsstrukturen och finansieringen ser ut i dag. Länk till programmet.
– Stödet från politiskt håll är mycket viktigt, sa SND:s biträdande föreståndare Iris Alfredsson och diskuterade problematiken med att få forskarna att delta med sitt material.
Ett drömscenario vore att forskare redan när de söker medel hos forskningsfinansiärerna hade en datahanteringsplan bifogad.
– Vi ser hur väl förberedda ni är på Balkan. Det är också mycket positivt att ni samarbetar länderna emellan, ni kommer att få stöd och hjälp från hela världen i er process, sa hon.
Modell för finansiering sökes
Projektledarna Aleksandra Bradic-Marinovic från Belgrad, Serbien och Lejla Somun-Kruplija från Sarajevo, Bosnien-Herzegovina var vetgiriga.
– Vi skulle vilja veta mer i detalj hur ni arbetar, exakt hur formulären ser ut, sa Lejla Somun-Kruplija.
Inte minst frågor kring samarbetet med universiteten och SND:s plan för att utbilda forskare om hur man lämnar och lagrar data intresserade dem mycket.
Bland besökarna märktes också Jasmin Brankovic från Federal Ministry for Education and Science, Bosnien-Herzegovina. från Croatian Science Foundation, motsvarigheten till svenska Vetenskapsrådet, deltar Janja Trkulja och Bojana Radulovič.
– Huvudbekymret är verkligen finansieringen, säger Janja Trukulja. Men vi lyssnar och lär och vi ser det hela väldigt positivt. Vår nya styrelse har bedömt arbetet inom SERSCIDA som mycket viktigt och sänt oss hit, så när vi kommer hem ska vi diskutera med finansiärerna hur modellen skulle kunna se ut.
Med vid mötet var också SND:s styrelseordförande Anders Brändström som bland annat pratade om datainspektionens förbud mot att lagra persondata och vad det innebär för SND:s verksamhet.
– Det handlar ju om att balansera behovet av att tillgängliggöra data och att skydda den personliga integriteten, sa Brändström.
Utifrån den svenska erfarenheten uppmuntrade han gästerna att sträva mot att få lagstiftningen på plats och det politiska stödet intakt innan man bygger upp strukturerna. Att, som SND, ha en tidsbegränsad budget på fem år är inte alltid bra, menade han, det kan behövas en längre tidsperiod.
Utmaningarna på många plan
Från SCB kom CG Hjelm och berättade bland annat om hur viktigt det är med juridisk assistans under hela datahanteringsprocessen. Han redogjorde för problematiken kring anonymisering av data. När det gäller den samordnade EU-lagstiftningen, som är på gång, finns risken att den rentav blir till hinder för forskningen, eftersom den måste godkännas av länder som har reglerat tillgången till datamaterial strikt.
– Det finns väldigt olika traditioner när det gäller hur mycket man litar på forskare. I Holland exempelvis måste du nudda tangentbordet var tionde minut för att kunna fortsätta arbeta, för att det inte ska finnas risk att det är någon annan än forskaren själv är den som hanterar materialet, säger Hjelm.
Utmaningarna finns på många plan, som Iris Alfredsson inskärpte i sitt anförande.
Åter till Marko Krištof från kroatiska statistikbyrån, som har 100 000 undersidor på www.dzs.hr att bearbeta för att webbplatsen ska bli mer tillgänglig för besökarna.
– Vi har ju budget för löner etcetera men inte för utveckling. Så vi får vända oss till Världsbanken, USA, EU och Sverige för att finna utvecklingsmedel.
AV: MONICA BENGTSON
Bildtexter:
1) Marko Krištof, Lejla Somun-Kruplija, Kenan Filipovic, Sasa Madacki (Bosnien-Herzegovina), Aleksandar Zdravkovic (Serbien), Aleksandra Bradic-Marinovic (Serbien).
2) Janja Trkulja och Bojana Radulovič från Croatian Science Foundation ska försöka hitta finansieringsmodeller.
3) Samordnare Ilze Lace från SND, Selma Porobic-Hadziabdic med Aleksandar Zdravkovic (Serbien) och Kenan Filipovic (Bosnien-Herzegovina) i bakgrunden.