– Det är inte efterfrågan på data som är problemet, bekymret ligger på utbudssidan.
Thomas Kieselbach från Umeå universitet inledde SND:s nätverksträff med att konstatera att det nu är många aktörer, från forskare och vetenskapliga tidskrifter till finansiärer och politiker på nationell och internationell nivå, som kräver att forskningsdata ska vara så tillgängliga som möjligt. En av frågorna i fokus för träffen var om styrdokument av olika slag kan bidra till att få utbudet av forskningsdata att växa.
Onsdagens nätverksträff var en fortsättning på den diskussion om policyer för forskningsdata som inleddes med ett nätverksarrangemang i juni förra året. På en rad lärosäten i SND-nätverket pågår arbetet med olika strategier, policyer, riktlinjer och rekommendationer för att hantera data korrekt under hela forskningsprocessen och uppnå regeringens mål att till 2026 göra alla offentligt finansierade forskningsdata så öppna och tillgängliga som möjligt.
Tacksamt med erfarenhetsutbyte
Arbetet med styrdokumenten har kommit olika långt på olika lärosäten, och Mattias Persson från Örebro universitet passade på att uttrycka sin tacksamhet för det erfarenhetsutbyte som pågår:
– Jag vill verkligen tacka alla som gått i bräschen och som vi kunnat få inspiration av. För vår del har arbetet pågått länge. I början var förslaget till forskningsdatapolicy mycket detaljerat, men nu har vi landat i en mer övergripande policy som är hållbar över tid. Som komplement till denna har vi mer flexibla och detaljerade riktlinjer, som är enkla att anpassa när det behövs, berättade han.
Även Sabina Anderberg från Stockholms universitet lyfte fram vikten av samordning:
– Nu tar jag på mig SUHF-hatten en stund och konstaterar att det är bra att lärosätena har likalydande regelverk som är så enkla och övergripande som möjligt. Det underlättar för forskarna, särskilt om de rör sig mellan lärosätena.
Omsätta principer i praktiskt arbete
Vid nätverksträffen var det deltagare från sju lärosäten som kort berättade om sitt arbete med olika styrdokument för forskningsdata och vilka insatser som görs för att få principerna i dem att omsättas praktiskt i forskningsverksamheten (Karlstads universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Örebro universitet).
– Det är mycket viktigt att det här inte blir en papperstiger utan att det handlar om hur vi konkret arbetar med datahantering och hur vi gör för att uppnå målen om öppen vetenskap, sa Johanna Nählinder från Linköpings universitet.
Även övriga presentatörer betonade kopplingen mellan styrdokument och praktik. På många av lärosätena har forskare på olika sätt deltagit i arbetet med att ta fram policydokument och riktlinjer och mycket arbete har gjorts och kommer att göras för att nå ut på institutionerna och bland forskare. Några av exemplen som nämndes var workshoppar, seminarier, möten som t.ex. personaldagar, besök på institutioner, handledning av enskilda forskare, undervisning på exempelvis forskarutbildningar, information på webbsidor och i nyhetsbrev.
Allt blir inte rätt från början
Sabina Anderberg lyfte fram att det är mycket viktigt med tålamod i processen:
– Det här arbetet tar tid, det är okej om det inte blir perfekt, allt kan inte bli rätt från början.
Något som kan göra det extra svårt att få genomslag för arbetet med policyer för forskningsdata är att lärosätena har så många styrdokument. Thomas Kieselbach hade räknat fram att Umeå universitet har ungefär 300 styrdokument, men lite beroende på hur sökningen görs så skulle det kunna vara ännu fler. Mikaela Asplund från SLU delade med sig av liknande erfarenheter:
– Forskningsdatapolicyn ingår i en hel djungel av styrdokument. Det är en utmaning i sig att se hur allt hänger ihop och tydliggöra detta.
Trots utmaningarna ansåg många av nätverksträffens deltagare att det ändå behövs någon form av styrdokument för forskningsdata på lärosätena för att nå regeringens mål om öppen vetenskap senast 2026. De såg också att ett sådant styrdokument kan vara användbart för att underlätta hantering av forskningsdata för forskarna.
Här kan du ta del av några av presentationerna från arrangemanget.
