En av SND:s domänspecialister är Ida Taberman, specialist på klimat- och miljödata. Vi ringde upp Ida och bad henne berätta om vad hon gör i rollen som domänspecialist, synen på öppna data inom hennes domän och om vägen framåt för öppen vetenskap.
SND:s domänspecialister fungerar som nationella resurser med uppdrag att stötta SND:s huvudkontor, de lokala forskningsdataenheterna på lärosätena (DAU:er) och enskilda forskare i frågor gällande forskningsdata. Domänspecialisterna arbetar på något av de nio lärosäten som bildar SND:s konsortium. Ida Taberman finns på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Där är hon, tillsammans med domänspecialisten Ylva Toljander, en del av SLU:s forskningsdatastödsenhet Data Curation Unit (DCU).
Ida Taberman har en bakgrund inom naturvetenskap och geoekologi. Som tidigare databasadministratör på SLU och samordnare inom den nationella infrastrukturen SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science) har hon lång erfarenhet av datahantering. Rollen som domänspecialist är däremot relativt ny, och därför ligger mycket av arbetet i att etablera samarbeten.
- Just nu handlar det mycket om att skapa kontakter och sprida kunskap om vad domänspecialisterna gör. Till exempel har jag presenterat vårt uppdrag internt på SLU. Sedan hade Umeå universitet nyligen en workshop om datahanteringsplaner. Då utnyttjade vi samarbetet mellan oss domänspecialister och jag fick vara med och spåna på innehållet. Nu senast har några av oss från DCU varit på IDCC-konferensen i Dublin. Där presenterade vi en poster som handlade om samarbetet mellan SLU och SND och vad vi bidrar med inom SND.
Miljö- och klimatforskare positiva till att dela data
Synen på öppna data kan skilja sig kraftigt mellan olika vetenskapliga domäner. Inom klimat- och miljöområdet menar Ida Taberman att forskare på det stora hela verkar se värdet i att dela data.
– Klimat- och miljödata är ju ett enormt fält, men jag skulle säga att synen överlag är positiv. Det finns så klart meningsskiljaktigheter, men jag upplever inte att det finns något stort motstånd. På det stora hela ser forskare det större värdet i att dela data. Inom klimatforskning till exempel ligger ju data ofta till grund för framtidsscenarion, och då finns det en poäng med att vara öppen med sina mätningar och metoder.
Som domänspecialist har Ida Taberman, tillsammans med resten av forskningsdatastödet på SLU, möjlighet att bidra till att forskare gör data tillgängliga i större utsträckning.
– Jag kan hjälpa forskare genom att visa på möjligheter att dela data, som till exempel i SND:s forskningsdatakatalog eller på andra ställen där det är lämpligt. Jag kan också lyfta goda exempel och försöka visa på fördelarna med att bevara data för eftervärlden.
Önskar sig tydliga beslut på högsta nivå
Om Ida Taberman fick drömma om framtiden och önska sig något inom området öppen vetenskap, så vill hon ha tydligare politisk styrning och beslut på högsta nivå.
– Det behöver beslutas vad, hur, vem och hur mycket pengar. Någonstans tror jag att någon måste peka med hela handen och säga: ”Så här gör vi nu”. Det är jättebra att det tagits ett nationellt initiativ gällande datahanteringsplaner, men jag upplever att värdet urvattnas när det är ett krav från finansiärshåll men blir universitetens uppgift att efterleva. Intresset för att tillgängliggöra forskningsdata har aldrig varit större eller mer aktuellt. Det går att göra hur mycket som helst, men inte om det bollas runt mellan olika parter.