Den som arbetar med eller på annat sätt är involverad i forskningsrelaterad verksamhet har förmodligen hört talas om EOSC, eller European Open Science Cloud. Ett jätteprojekt initierat av EU-kommissionen för att skapa en europeisk infrastruktur för delning av forskningsdata över lands- och ämnesgränser. Men vad är EOSC egentligen? Och finns EOSC redan eller är arbetet fortfarande i startgroparna? Under SND:s webbinarium 11 februari fick deltagarna veta mer om EOSC och på vilket sätt Sverige deltar i utvecklingen.
– Mitt svar är att EOSC både finns och inte finns. Det finns som en vision. En tydlig tanke om att vi ska bygga EOSC. Och det pågår en massa projekt för att göra det. Men det finns ännu ingen gemensam ingång. EOSC Portal finns, men det är inte EOSC utan en katalog av tjänster som i framtiden kan bli en del av EOSC.
Så svarade Wilhelm Widmark, som inledde SND:s webbinarium med att ge en introduktion till EOSC. Wilhelm Widmark är överbibliotekarie vid Stockholms universitet och en av nio ordföranden i det som kallas EOSC Association. Han berättade att mycket har hänt sedan visionen om EOSC först lades fram år 2016. Ett viktigt steg togs under 2020, då föreningen EOSC Association bildades. EOSC Association är numera ett av de styrande organen i EOSC, tillsammans med EU-kommissionen och en styrgrupp (Steering Board) kopplad till Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation. EOSC Association har idag över 200 medlemmar i form av forskningsfinansiärer, tjänsteleverantörer och forskande organisationer. Från Sverige finns just nu sju lärosäten representerade, tillsammans med Vetenskapsrådet, Formas och forskningsinfrastrukturen ESS.
– EOSC Association är forskarsamhällets gemensamma röst inom EOSC. Sverige har tagit en aktiv del i utvecklingen, men vi kan göra mer för att delta. Genom att bli medlemmar kan vi vara med och styra implementeringen av EOSC, sa Wilhelm Widmark.
EOSC ska göra öppen vetenskap till det nya normala
Wilhelm Widmark var noga med att påpeka att visionen för EOSC är större än att bara utveckla tekniska lösningar.
– Det är inte bara en teknisk plattform vi ska bygga. Där ingår också att utveckla nästa generation av professionell personal som arbetar med öppen vetenskap och datahantering, att minska utbildningsklyftan och att koordinera läroplaner.
Sofia Abrahamsson, Vetenskapsrådet, höll med om att visionen innehåller mer än en plattform med resurser och verktyg.
– Vi får inte glömma att EOSC också arbetar för en kulturförändring och att göra öppen vetenskap till det nya normala, sa hon.
Sofia Abrahamsson fanns på plats för att berätta om Vetenskapsrådets (VR) roll i EOSC. VR har utsetts till svensk uppdragsorganisation i EOSC Association och ska representera nationella intressen och intressenter i utvecklingen av infrastrukturen. Hon berättade att Vetenskapsrådet har planer på att starta ett gemensamt nationellt forum och en arbetsyta för organisationer som engagerar sig i EOSC.
Arbetsgrupper implementerar delar av EOSC
Inom EOSC Association finns fem rådgivande grupper (Advisory Groups) med olika fokusområden: implementering av EOSC; tekniska utmaningar; metadata- och datakvalitet; forskningskarriärer och läroplaner samt långsiktighet. Under de rådgivande grupperna finns 13 arbetsgrupper som kallas Task Forces. Dessa grupper arbetar inom sina fokusområden för att implementera delar av EOSC. Under SND:s webbinarium gavs inblick i tre sådana grupper med svensk representation.
Jessica Lindvall, SciLifeLab/NBIS, och Sabina Anderberg, Stockholms universitet, var först ut med att berätta om arbetsgruppen Upskilling countries to engage in EOSC. Gruppen ska bland annat öka medvetenheten kring EOSC och den gemensamma nyttan med öppen vetenskap.
– Vi ska svara på frågan om varför vi ska implementera öppen vetenskap, men också lyfta varför det är viktigt för individen. Samtidigt vill vi förmedla det högre syftet med öppen vetenskap, sa Jessica Lindvall.
En annan grupp som arbetar för en förändrad syn på öppen vetenskap kallas Research Careers, recognition and credit. Här ligger fokus på att utveckla forskares incitament och undersöka hur det kan bli meriterande att dela forskningsdata öppet. Gustav Nilsonne, Karolinska institutet och SND, presenterade gruppens arbete. Han berättade att frågan om meritering är het inom den europeiska forskningsdebatten och att det finns många initiativ på området, men fortfarande ingen exakt plan för hur man ska gå till väga. Arbetsgruppen förordar bland annat utveckling av nya bedömningsmetoder och öppna standarder för mått på kvalitet, fler utvärderingar över längre tid, stöd till policyutveckling lokalt och nationellt samt utbildning och kompetenshöjning.
– Finansiärer, lärosäten och andra aktörer bör också bereda sig på att ta ställning till hur man vill påverka den här utvecklingen, sa Gustav Nilsonne.
Den tredje och sista arbetsgruppen, Researcher Engagement in EOSC, presenterades av Sverker Holmgren från Chalmers. Gruppens huvuduppgift är att bidra till uppdateringen av EOSC:s strategiska agenda. De ska samtidigt se till så att EOSC utvecklas på ett sätt som skapar mervärde för forskare.
– En grundprincip för EOSC är att forskningen behöver vara i centrum. Det har man kanske inte lyckats med hittills. Vårt mål är att göra något åt det. Forskares engagemang är centralt för att förstå vad de behöver och för att EOSC ska fungera på ett sätt som är betydelsefullt för dem, menade Sverker Holmgren.
Relaterade samarbeten och projekt
Under webbinariet berättade också Iris Alfredsson, SND, om SND:s engagemang i olika samarbeten som är kopplade till EOSC. Bland dessa finns klusterprojektet SSHOC, med fokus på samhällsvetenskap och humaniora, och EOSC Nordic, som ska koordinera resurser inom de nordiska och baltiska länderna. SND deltar också i EOSC Future och det kommande projektet Skills4EOSC.
Maria Johnsson, Lunds universitet, delade med sig av utvecklingen i två EOSC-relaterade projekt som hon deltagit i. ENVRI-FAIR, ett stort projekt för att utveckla tjänster och verktyg för miljö- och klimatdata för EOSC-portalen, och FAIRsFAIR, som är ett omfattande projekt som handlar om att tillämpa FAIR på olika sätt.
Här kan du läsa mer om arrangemanget och ta del av presentationerna som hölls.