SND:s nätverksträff i Uppsala den 7–8 november samlade över 110 deltagare från hela landet. Under två intensiva dagar lyftes bland annat hantering av forskningsdata med personuppgifter, hur FAIR-principerna efterlevs vid arkivering och hur nätverket kan nå nya samarbetsvinster genom den framväxande nationella forskningsdataportalen researchdata.se.
Flera större nyheter sedan sist
Nätverksträffen inleddes med en uppdatering kring vad som är på gång inom SND. Bland annat presenterades SND:s nya föreståndare, Eva Stensköld, som tillträder den 1 februari. Därutöver gav biträdande föreståndare Elisabeth Strandhagen och IT-chef Johan Fihn Marberg en rapport från arbetet inför nästa bidragsperiod, SND:s integration i Sveriges Dataportal och färdigställandet av den så kallade Orienteringskartan som är ett verktyg för att följa utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem i Sverige.
Researchdata.se skapar samarbetsvinster
Under nätverksträffen lyftes också potentialen i den kommande forskningsdataportalen researchdata.se som kommer att lanseras under början på 2025. Johan Rung, föreståndare för SciLifeLab Data Centre vid den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab där även den nationella bioinformatikinfrastrukturen NBIS ingår, underströk bland annat de samarbetsvinster som portalen kan komma att ge inom nätverket för möjligheten att dela, hitta och återanvända forskningsdata.
– Övergången mot ett öppet vetenskapssystem drivs på många sätt av integrationen mellan forskning, forskningsinfrastrukturer och plattformar som gör det möjligt att dela data och andra forskningsresultat. Den nya nationella plattformen researchdata.se är en viktig del i den här utvecklingen, och kommer bland annat att möjliggöra för ämnesspecifika datadelningsplattformar att samverka kring standarder och teknologier och nå en bredare användarbas, säger Johan Rung.
Checklista för att dela data med personuppgifter
Det finns ett stort behov av praktiskt stöd och juridisk vägledning för hantering av forskningsdata som innehåller personuppgifter eller annan känslig information. SND:s juristnätverk presenterade under nätverksträffen en checklista för att dela data med personuppgifter. Checklistan fungerar som en steg-för-steg-guide för datastödsfunktioner på svenska lärosäten när de ska avgöra om data i SND:s forskningsdatakatalog kan lämnas ut. Utöver en praktisk vägledning utgör checklistan också ett steg mot att skapa en tydligare konsensus bland svenska lärosäten för hanteringen av individdata.
– Checklistan är ett resultat av nästan ett års arbete där jurister och personer i olika forskningsstödjande roller vid åtta olika lärosäten har fått tycka till. Själva processen att ta fram checklistan har i sig varit väldigt lärorik och jag hoppas att vägledningen kommer att komma till nytta i praktiken, säger Maria Skoglund, jurist vid SND.
Checklistan kommer publiceras på SND:s webb och på Zenodo under början av 2024.
Praktisk handbok för individdata
Utöver checklistan har SND sedan våren 2023 arbetat tillsammans med Uppsala universitet för att ta fram en praktisk handbok för individdata. Handboken riktar sig till både forskare och datastödsfunktioner och ger handfasta tips och rekommendationer för hur data med personuppgifter praktiskt kan hanteras inom forskning. Handboken består av fyra huvudsakliga ingångar:
- Juridik med fokus på forskningsjuridik i praktiken.
- Metoder för att skydda data, såsom pseudonymisering och anonymisering.
- Verktyg för riskbedömning och skyddsåtgärder.
- Resurser som länkar till andra användbara resurser för hantering av data med personuppgifter.
– Handboken bygger på erfarenheter och praktiska frågor som vi själva stött på i arbetet med forskningsdata med personuppgifter inom SND. Tanken är att handboken ska vara en resurs där man snabbt ska kunna få svar på vanliga frågor och hur man i olika givna situationer faktiskt bör gå till väga, säger Joel Carlsten Rosberg, forskningsdatarådgivare vid SND.
En första version av handboken kommer att lanseras på SND:s webb i början på 2024.
Fördjupningstillfälle för arkivarier inom nätverket
Under nätverksträffen anordnades också ett särskilt fördjupningstillfälle för SND-nätverkets arkivarier. Syftet var bland annat att diskutera efterlevnaden av FAIR-principerna ur ett bevarandeperspektiv. Under fördjupningstillfället diskuterades bland annat hur data inom olika forskningsprojekt kan hållas ihop på ett bättre sätt under hela livscykeln och hur man skapar en bättre interoperabilitet mellan svenska lärosäten när det kommer till bevarande av forskningsdata. Datahanteringsplaner lyftes under diskussionerna upp som ett särskilt viktigt verktyg för att vägleda och stödja informationshanteringen vid svenska lärosäten.
– Arkivfrågor är en naturlig och viktig del av all informationshantering, men behöver kontextualiseras för varje typ av verksamhet. Forskningen har länge varit ett svårt område att nå fram till, och vi tror att genom att referera till FAIR-principerna och beskriva arkivering som "FAIR över tid", så kan vi skapa en gemensam bild av arkiveringens syften och metoder och bättre arbeta tillsammans för hållbar och tillgänglig information i form av forskningsdata, säger Sofia Särdquist, arkivarie vid Riksarkivet.
Allt presentationsmaterial från nätverksträffen finns tillgängligt på SND:s webb.