Valundersökningar

Valforskningsprogrammet och valundersökningarna
Svenska Valforskningsprogrammet startades av professor Jörgen Westerståhl vid Göteborgs universitet 1954 och är sedan dess ett etablerat forskarnätverk som bedriver empiriska studier om opinion, val, väljarbeteende och den svenska demokratin.  Sedan 2010 är professor Henrik Ekengren Oscarsson ansvarig för Valforskningsprogrammet. Han efterträdde då Sören Holmberg som suttit på posten i över 30 år. I samarbete med SCB har Valforskningsprogrammet och Göteborgs universitet sedan 1956 genomfört återkommande valundersökningar vid varje ordinarie riksdagsval. Valundersökningar har även genomförts vid samtliga folkomröstningar (Folkomröstningsundersökningarna) i Sverige sedan 1957. I dessa datamaterial finns information om hur svenska folket resonerat och röstat om tjänstepension, kärnkraft, EU-medlemskap och euron. Sedan 1995 ingår även europaparlamentsvalundersökningar i mätserien. Dessa innehåller data sprungna ur allmänna frågor om politik, men också mer detaljerade frågor om inställning till EU och valet till Europaparlamentet. I samband med 2018 års riksdagsval genomförs den 27:e valundersökningen på nationell nivå. Undersökningen är den längsta valundersökningsserien i Europa och den näst längsta i världen, efter amerikanska American National Election Study (ANES) som genomfört sina undersökningar ända sedan 1948. Andra internationella resurser med komparativ valforskning är bland annat CSES (Comparative Study of Electoral Systems) och CCS (Comparative Candidate Survey).

Valforskning och media
Sedan 1991 genomför Sveriges Television, tillsammans med KTH och Göteborgs universitet, vallokalsundersökningar (VALU) i samband med riksdagsval, folkomröstningar och europaparlamentsval. Med hjälp av undersökningarna kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under SVT:s valvaka i direktsänd TV. Datamaterialet lämnas sedan över till SND för att möjliggöra sekundärforskning. En del av valforskningen är kopplad till medier och dess påverkan på valresultat och valrörelse. Hos SND finns Medievalsundersökningarna, en undersökningsserie från Göteborgs universitet som sedan 1979 studerar valbevakningen i press, radio och TV och dess betydelse för valutgången. Även på Mittuniversitetets forskarcentra DEMICOM bedrivs forskning om mediernas roll i valrörelsen. En stor del av forskningen där har särskilt fokus på det digitala samhället och hur det påverkar bland annat medieanvändningen och medieinnehåll vid valrörelser. Vidare genomförs återkommande ett särskilt valrörelseprojekt där strategisk politisk kommunikation och politisk opinionsbildning studeras.

Partiprogram och valmanifest
Vi vill …! är SND:s egen dokumentresurs inom val- och demokratiområdet, som skapades år 2000 med hjälp av finansiering från Riksbankens Jubileumsfond. Materialet består av drygt 200 partiprogram och valmanifest från svenska partier från 1887 fram till 2010-talet. Detta är en god källa för att förstå hur partier har förändrats över tid samt vilka frågor som har varit kärnfrågor för partierna under olika tidsperioder sedan slutet av 1800-talet. Materialet ger också goda möjligheter till språkvetenskaplig forskning, då det finns tillgängligt i Språkbankens korpussökverktyg Korp. Du kan också testa dina egna kunskaper om de politiska partiernas ståndpunkter genom åren i SND-spelet ”Gissa partiet”.