Etablering och utveckling av stödfunktioner för forskningsdata, så kallade DAU:er (Data Access Unit), pågår för fullt bland medlemmarna i SND:s nätverk. Men trots att alla arbetar mot samma mål – att skapa förutsättningar för forskare att hantera och dela forskningsdata på ett säkert och hållbart sätt – kan vägen dit se olika ut. Under SND:s senaste nätverksträff delade några lärosäten med sig av sina erfarenheter.
En stödfunktion för forskningsdata vid ett lärosäte består av cirka två till nio personer, är ofta centrerad kring biblioteket men engagerar även andra delar av organisationen som Research Office, IT, arkiv och lärosätets jurister. Stödfunktionen lägger mycket av sin tid på att informera forskare om krav och riktlinjer för datahantering. Många frågor som kommer in handlar om hur man förhåller sig till Dataskyddsförordningen. Så sammanfattade Andreas Hellgren från Handelshögskolan i Stockholm några av de svar som kommit in när deras DAU-grupp ställt frågor om organiseringen av stödfunktioner på andra lärosäten i SND:s nätverk. Inför en slutrapportering om DAU-projektet på högskolan skulle gruppen ge förslag på hur stödfunktionens arbete skulle struktureras och organiseras framöver och ville ta reda på hur andra gjort.
Att just vända sig till andra och våga fråga om hjälp var något som Ulrika Nyman, som representerade Mälardalens högskola under nätverksträffen, uppmanade till.
– Om jag fick göra det en gång till hade jag vågat bjuda in tidigare. Under arbetet har jag samverkat både internt och externt för att be om hjälp. Det är lite läskigt först, för man vill inte ställa dumma frågor. Men alla har bemött mig på ett bra sätt och alla är måna om varandra. Våga fråga mer!
Hon berättade att etableringen av en DAU på Mälardalens högskola har sammanfallit med en omfattande organisatorisk förändring som gjort att olika delar av verksamheten har mötts i stora gemensamma möten. Det har varit positivt, menade hon, för att skapa en känsla av att de arbetar tillsammans och har skapat kontaktytor mellan funktioner på lärosätet som har olika förförståelse på forskningsdataområdet.
Framgångsfaktorer och utmaningar
framgångsfaktorer för att etablera en stödfunktion för forskningsdata.
När lärosätena skulle ge exempel på framgångsfaktorer sa Malin Ekstrand från Gymnastik- och idrottshögskolan att en helhetssyn varit viktig för dem. Hon tyckte att de har gynnats av att ta ett större grepp om forskningsdatafrågan, till exempel genom att inkludera den i högskolans övergripande policy för öppen vetenskap. Hon såg också att intresset och stödet från ledningen har underlättat arbetet.
Några lyfte samarbetet med SND och inom nätverket som en positiv källa till kunskap och stöd. Möjligheten att ställa frågor och lära av exempel från andra lärosäten är viktig. Oliva Ekman från Mittuniversitetet sa att de haft ett bra samarbete med SND kring att granska data som ska delas via SND:s forskningsdatakatalog.
Att nå ut med information om de krav som ställs på forskarna och vilket stöd som finns att få kan däremot vara en utmaning. Lärosätena har bland annat arbetat med enkätundersökningar, webbresurser och utbildningstillfällen riktade till just denna målgrupp. Mattias Rieloff, en av dem som representerade Linnéuniversitetet under nätverksträffen, sa att de just nu arbetar med en processbeskrivning som ska visualisera datahanteringsprocessen på lärosätet. Idén kom till under ett samarbete med en forskargrupp där man insåg att det behövdes något som kunde användas i undervisningssammanhang för att konkretisera den komplexa processen.
– Det finns många bra visualiseringar av till exempel datalivscykeln, men vi frågade oss ”vad gör vi?” och ville göra en egen visualisering. Det blev också en lärandeprocess för oss, sa Mattias Rieloff.
Anders Brändström, SND:s domänspecialist vid Umeå universitet, sammanfattade diskussionerna vid nätverksträffens slut. Han tyckte sig kunna urskilja några viktiga faktorer för framgång i DAU-arbetet: att ha en koppling till lärosätets ledning för att korta ner beslutsvägarna, att ta ett helhetsgrepp om frågorna och att få till en lösning för att lagra forskningsdata vid lärosätet. Anna Axmon, även hon domänspecialist hos SND, höll med. Hon la också till att det är viktigt att få en förankring hos forskarna och ta tag i frågan om öppen vetenskap.
Här kan du ta del av alla presentationer som hölls under nätverksträffen den 17 november.