SND:s första nätverksträff 2023 samlade cirka 80 deltagare under två soliga dagar i Göteborg. Temat för träffen var begreppet data steward som just nu är en framväxande roll ute på svenska lärosäten.
I en alltmer datadriven ekonomi har rollen som data steward kommit att bli en väletablerad titel inom industri och näringsliv. Under de senaste åren har även universitetsvärlden sett ett ökat behov av personer med kompetens inom datahanteringsfrågor, men rollen och arbetsuppgifterna för en data steward på svenska lärosäten kan skilja sig markant åt. Under nätverksträffen ringade flera av SND:s nätverksmedlemmar in rollens viktigaste beståndsdelar, genom nedslag på sina egna lärosäten och genom en internationell utblick.
Generell och domänspecifik kunskap
En gemensam reflektion var att det i rollen som data steward krävs både generell kompetens och domänspecifika kunskaper för att lyckas möta de olikartade behov som finns kring datahanteringsfrågor på svenska lärosäten. Ofta är det lokala behov som styr och rollen som data steward kan handla om allt från strategisk policyutformning, projektspecifik planering och support till framtagande av tekniska verktyg och tjänster för datahantering.
– Olika forskningsområden har helt olika krav på kunskaper och ämnesspecifik kompetens. En utmaning för data stewards idag är därför de olika förväntningar som finns inbyggda i rollen, sade Merlijn de Smit, datakoordinator vid Stockholms universitetsbibliotek.
Balans mellan tekniska och sociala färdigheter
Balansen mellan tekniska och sociala färdigheter underströks också som en nyckelfaktor för att lyckas i rollen som data steward. Mattias Persson, utredare vid Örebro universitet, lyfte bland annat vikten av att arbeta forskningsnära för att bygga långsiktiga relationer och arbetssätt med forskare och datadrivna infrastrukturer som behöver stöd.
– Tillit är avgörande för att samarbetet med forskare ska fungera. Att komma in i ett projekt från en central funktion kan vara utmanande och det är väldigt viktigt att kunna vara lyhörd för vilka behov som finns och gemensamt utveckla arbetsformer som fungerar, sa Mattias Persson.
Växande nationellt nätverk
Kristin Halverson, data steward-koordinator vid KTH, betonade även behovet av nätverksskapande mellan data stewards för att utbyta kunskap och erfarenheter. Hon har tillsammans med kollegor startat ett nätverk för data stewards i Sverige.
– Vi är ett informellt men växande nätverk av data stewards som bland annat diskuterar praktiska frågor och operativt arbete. Det är jätteviktigt att skapa kontaktytor mellan oss som jobbar inom fältet för att förstå utvecklingen på olika håll, inte minst när rollen som data steward kan se så annorlunda ut, sa Kristin Halverson.
Alla som arbetar med forskningsdatarelaterade frågor på svenska lärosäten och är intresserade av att utbyta erfarenheter är välkomna att ansluta till nätverket. Medlem blir man genom att mejla Kristin Halverson på halver@kth.se .
Internationell utblick
Ute i Europa har man på vissa lärosäten lyckats formalisera rollen som data steward något tydligare än i Sverige. Vid det nederländska universitetet TUDelft har man exempelvis satsat på domänspecifika data stewards som i huvudsak har en övergripande stödfunktion med placering på fakultetsnivå. Vid Aalto universitet i Finland har man i stället satsat på data stewards som redan är anställda inom olika forskargrupper på en institution. Fördelen med denna modell är att det finns en etablerad kontakt med forskargruppen vilket förenklar samarbetet. Nackdelen är att det i många fall innebär en kortsiktig och projektspecifik lösning som inte alltid tillgodoser de övergripande behoven på universitetet.
Med andra ord finns ännu ingen universell modell för att lösa kompetensförsörjningen kring forskningsdatarelaterade frågor på europeiska lärosäten. En utmaning för att locka rätt kompetens är bland annat att det finns få formella utbildningar eller tydliga karriärvägar för den som vill arbeta som data steward.
Storsatsning inom EU
Det framtida behovet av kompetensförsörjning och samordning inom forskningsdatarelaterade frågor har dock identifierats på EU-nivå. Genom det treåriga projektet Skills4EOSC storsatsar nu EU-kommissionen på ett gemensamt system för utbildningsresurser för att höja kompetensnivån bland dem som arbetar med frågor kopplade till öppen vetenskap och öppna data i en europeisk kontext.
En viktig uppgift för projektet är att utveckla gemensamma standarder för de olika kompetenser som krävs för arbetet med öppen vetenskap och öppna data. I detta arbete ingår bland annat att ta fram en gemensam metodologi, läroplan och utbildningsmaterial, både för dem som är helt nya på området och för redan etablerade.
Totalt deltar 44 europeiska aktörer, från 18 olika länder, under ledning av det italienska konsortiet GARR. Från Sverige deltar SND (via Göteborgs universitet) tillsammans med Chalmers, Karolinska institutet och Umeå universitet.
Introduktionskurs till data stewardship genom SND
Även SND satsar på kompetensutveckling för personer som arbetar med datahanteringsfrågor genom kursen "An Introduction to Data Stewardship". Kursen är under utveckling och kommer att genomföras online på engelska. Totalt handlar det om fyra halvdagar där varje delkurs fokuserar på ett specifikt tema:
- Structuring Data Management
- Data Sharing
- IT Solutions
- Legal Frameworks
Om du vill veta mer om kursen eller vill hålla dig uppdaterad om utvecklingen, vänligen kontakta SND:s utbildningssamordnare David Rayner (David.Rayner@snd.gu.se).