Data angående skånska lantbrukares vilja att plantera snabbväxande trädslag på jordbruksmark - en enkätstudie
SND-ID: 2024-521. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/g2jv-2929
Tillhörande dokumentation
Citering
Skapare/primärforskare
Kristina Blennow - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Elin Anander - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Forskningshuvudman
Sveriges lantbruksuniversitet - Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Diarienummer hos huvudman
SLU.ltv.2024.IÄ-15
Beskrivning
Ökad odling av snabbväxande trädslag (exv. Populus spp.) har föreslagits kunna användas som en potentiell biomassaråvara för energiändamål i syfte att nå klimatmålen, särskilt på jordbruksmark som inte kommer i konflikt med livsmedelproduktion. Majoriteten av tillgängliga biomassapotentialstudier tar inte hänsyn till markägaren/lantbrukarens vilja att odla, vilket riskerar att framtida potentialer skattas felaktigt.
Dataunderlaget skapades i syfte att:
i) Undersöka lantbrukares inställning till att plantera hybridasp/poppel.
ii) Baserat på (i) uppskatta expansionen/potentialen av hybridasp/poppel- bestånd under den kommande 10 års period (2021-2030).
iii) Jämföra utfallet från (ii) med tidigare studier
Dataunderlaget är geografisk avgränsat till Skåne och representerar utfallet från en enkät som våren 2021 sändes via e-post till Skånska lantbrukare anslutna till Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Enkäten skapades genom enkätverktyget Netigate och distribuerades via en klickbar länk i ett mail som administrerades av LRF. Enkäten riktade sig både till plantering av jordbruksmark generellt men ä
Dataunderlaget skapades i syfte att:
i) Undersöka lantbrukares inställning till att plantera hybridasp/poppel.
ii) Baserat på (i) uppskatta expansionen/potentialen av hybridasp/poppel- bestånd under den kommande 10 års period (2021-2030).
iii) Jämföra utfallet från (ii) med tidigare studier
Dataunderlaget är geografisk avgränsat till Skåne och representerar utfallet från en enkät som våren 2021 sändes via e-post till Skånska lantbrukare anslutna till Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Enkäten skapades genom enkätverktyget Netigate och distribuerades via en klickbar länk i ett mail som administrerades av LRF. Enkäten riktade sig både till plantering av jordbruksmark generellt men även specifikt på nedlagd jordbruksmark. Nedlagd jordbruksmark definierades i detta sammanhang som ”jordbruksmark som under året 2020 inte räknades med i någon stöd-ansökan till jordbruksverket” (se dokumentationsfil ”Questionnaire_original_swe” för definitionen i sin helhet).
För en mer utförlig beskrivning av metod etc, se: Anander, E., Börjesson, P., Björnsson, L. & Blennow, K. (2024). Farmers’ willingness to introduce short-rotation tree plantations on agricultural land: A case study in southern Sweden. Biomass and Bioenergy, vol. 191, p. 107424. DOI: https://doi.org/10.1016/J.BIOMBIOE.2024.107424.
Dataunderlaget finns tillgängligt i filformatet tsv och innehåller 131 respondent-svar kopplat till 63 svarsvariabler. Svarsvariablerna finns förklarade i dokumentationsfilen ”read_me.txt”. Dataunderlaget representerar lantbrukare med en gård belägen i Skåne och den geografiska upplösningen är Skördeområdesnivå (SKO).
Totalt påbörjade 179 respondenter enkäten varav 131 respondenter uppfyllde följande exkluderingskriterier som applicerades i följande ordning (n=antalet exkluderade):
i) Hade inte uppgett något svar på frågan ”Inom den närmaste 10-års perioden 2021-2030, tror du att du på din gårds jordbruksmark kommer att plantera / plantera fler bestånd av: hybridasp/poppel?” (n=25)
ii) Hade ej angett att gården de brukar består av något av följande: åkermark/betesmark/skogsmark (n=14)
iii) Har endast angett att gården de brukar består av skog (n=7)
iv) Har angett att de har jordbruksmark som inte ingick i någon ansökan om jordbruksstöd (fråga 20) men INTE angivit vilken funktion marken fyller (fråga 21) (n=1)
v) Har angett att de har jordbruksmark som inte ingick i någon ansökan om jordbruksstöd (fråga 20) men INTE angivit om de kan tänka sig att plantera hybridasp/poppel på denna (fråga 23) (n=1) Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Ja
Typ av personuppgifter
Innehåller indirekta identifierare. Födelseår, skördeområde, gårdsstorlek etc.
Kodnyckel existerar
Ja
Analysenhet
Population
Individer som äger/brukar någon form av jordbruksmark i Skåne och som året 2021 var (huvud)medlemmar i lantbrukarnas riksförbund (LRF) och fanns med i deras mail-lista.
Urvalsmetod
Tidsperiod(er) som undersökts
2021-02-17 – 2021-04-23
Variabler
63
Antal individer/objekt
131
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
5%
131 av 179 svar användes. Detta ger en svarsfrekvens på ca. 5% och representerar ungefär 2% av den population som urvalsgruppen är tänkt att spegla.
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Skåne län
Geografisk beskrivning: Geografisk upplösning: skördeområden (SKO-nivå) enligt Jordbruksverket (https://statistik.sjv.se/PXWeb/Resources/PX/Kartor/Skordeomrade_Sverige.html)
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Övriga forskningshuvudmän
Forskningsområde
Biomaterial (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Bioenergi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Jordbruksvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Markvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Landskapsarkitektur (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord
Energiskogar, Bioenergi, Biomassa, Popplar, Cirkulär ekonomi, Lantbruk, Hållbart jordbruk, Lantbrukare, Attityder
Anander, E., Börjesson, P., Björnsson, L. & Blennow, K. (2024). Farmers’ willingness to introduce short-rotation tree plantations on agricultural land: A case study in southern Sweden. Biomass and Bioenergy,191,107424.
DOI:
https://doi.org/10.1016/j.biombioe.2024.107424