Horisontella gradienter med hög tidsupplösning hos atmosfärens vattenånga uppmätta med globala navigationssystem (GNSS) och mikrovågsradiometri

Svensk version av sammanfattningen av den publicerade artikeln som använt sig av datamängden: Vi har använt ett år (2019) av GNSS-observationer vid Onsala rymdobservatorium på den svenska västkusten för att skatta de linjära horisontella gradienterna för radiovågors fördröjning orsakad av vattenånga. De beräknade gradienterna jämförs med motsvarande från en mikrovågsradiometer. Vi har undersökt olika tidsupplösningar från 5 min till en dag. I förhållande till att endast använda GPS med en lägsta elevationsvinkel på 10° och en tidsupplösning på 5 min erhölls en förbättring som inkluderar GPS-, Glonass- och Galileodata i form av en ökning av korrelationskoefficienten med 11 % för gradienten mot öster och 20 % för den mot norr. Av alla olika GNSS-analyser erhölls den högsta korrelationen för de östra gradienterna och en upplösning på 2 timmar, medan den bästa överensstämmelsen för de nordliga gradienterna erhölls för 6 timmars tidsupplösning. Valet av tidsupplösning är en kompromiss mellan att få en hög korrelation och möjligheten att upptäcka snabba förändringar i gradienten. På grund av skillnaderna i observationsgeometri detekteras plötsliga gradienter antingen inte alls eller med mycket mindre amplitud från GNSS-data. Skattningen av gradienterna från GNSS-data kan ges en förbättrad förmåga att detektera stora gradienter, men sker då på bekostnad av ökade formella fel.