Data över samägd marktjänstutrustning på Stockholm Arlanda Airport
SND-ID: 2024-244. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/knq0-q032
Ladda ner data
Ladda ner alla filer
Citering
Skapare/primärforskare
Johannes Hedman - Linköpings universitet
Malin Persson - Linköpings universitet
Forskningshuvudman
Beskrivning
Flygindustrin har sett en stadig ökning de senaste åren och under 2017 ökade luftrumsrörelserna i Sverige med 6% från året innan. Den stadiga ökningen sätter stor press på det komplexa systemet som är på en flygplats då det är många parter som ska samarbeta. Därför krävs det att resurserna på flygplatsen utnyttjas optimalt för att få en flygplats som verkar effektivt. En av dessa parter som ofta hamnar i kläm är marktjänstbolagen, som både måste hålla låga priser för att flygbolagen ska kunna ha ett brett utbud till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt som de måste betala de avgifter till flygplatsen som ökar i takt med trafiken.
I nuläget tillhandahåller alla marktjänstbolag på Stockholm Arlanda Airport sin egen marktjänstutrustning, vilket gör att de måste optimera mängden utrustning efter sina egna toppar istället för hur helheten på flygplatsen ser ut. Något som leder till att det cirkulerar för mycket marktjänstutrustning på flygplatsen i nuläget. Därför undersöker detta examensarbetet om Stockholm Arlanda Airport kan få ett bättre resursutnyttjande med gemensam marktjänstutrustning och
I nuläget tillhandahåller alla marktjänstbolag på Stockholm Arlanda Airport sin egen marktjänstutrustning, vilket gör att de måste optimera mängden utrustning efter sina egna toppar istället för hur helheten på flygplatsen ser ut. Något som leder till att det cirkulerar för mycket marktjänstutrustning på flygplatsen i nuläget. Därför undersöker detta examensarbetet om Stockholm Arlanda Airport kan få ett bättre resursutnyttjande med gemensam marktjänstutrustning och hur detta skulle påverka flygplatsens avgifter, samt vilka övriga effekter det kan medföra.
Examensarbetet utgår från principen med förändringsarbete och modellen “Stegen i ett förbättringsarbete” används. Genom intervjuer med anställda på Swedavia och med information från marktjänstbolagen har nuläget kartlagts, vilket är det första steget i förbättringsarbetet. Författarna har även genom intervjuerna identifierat olika möjligheter och problem som kan uppstå med gemensam marktjänstutrustning. Mängden marktjänstutrustning som behövs med gemensam marktjänstutrustning beräknades genom intervallfärgning. Genom en totalkostnadsanalys har sedan tre olika förslag tagits fram på vilken typ av marktjänstutrustning som Swedavia borde äga för att det ska vara lönsamt för både Swedavia och marktjänstbolagen. De ekonomiska analyserna har tillsammans med de övriga effekterna legat till grund för de rekommendationer som författarna har givit till Swedavia.
Författarna till rapporten har kommit fram till resultatet att med gemensam marktjänstutrustning finns ekonomiska besparingar att göraför både Swedavia och marktjänstbolagen. Andra effekter Stockholm Arlanda Airport kan vänta sig av förändringen är bland annat:
Ökad flexibilitet
- Genom att marktjänstbolagen kan använda all marktjänstutrustning - Genom att det alltid finns marktjänstutrustning på plats
Mindre mängd marktjänstutrustning
- Skapar fler fria ytor då det krävs mindre förvaringsytor
Bättre arbetsmiljö
- Då den ekonomiska pressen på marktjänstbolagen minskar
Miljöpåverkan
- Mindre utsläpp då Swedavia har större möjlighet att påverka vilken utrustning som används på flygplatsen.
Datasetet har ursprungligen publicerats i DiVA och flyttades över till SND 2024. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Språk
Dataformat / datastruktur
Identifierare
Forskningsområde
Transportteknik och logistik (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord